- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1299-1300

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillerån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lång, fick koncession 28 okt. 1921
på ansökan af Borås–Alfvesta järnväg
och beräknas kosta 1,120,000 kr.
F. P.

*Gislöf omfattar nu 1,365 har. 996 inv. (1923).

Gislöfs fiskeläge ligger i Gislöfs socken, Malmöhus
län, 5 km. ö. om Trälleborg.
O. Sjn.

*Gissel, histol. Se äfven Spermatozoer, sp. 672.

Gisselås försöksgård. Se Mosskulturföreningen,
Svenska
. Suppl.

Gissjön, namn på flera sjöar i Norrland, hvaraf
den största, omfattande 11 kvkm., är belägen
i Gideå socken, Ångermanland, 106 m. ö. h., och
genomflytes af Gideälf. Vid G. ligger sockenkyrkan.
O. Sjn.

Gisslan, sjö. Se Gisslaren. Suppl.

Gisslan, finländsk fyr i Ålands haf, på klippan
Gisslan, 12,5 m. ö. h., s. s. v. om Signildsskär,
Åland, uppfördes 1895. Lysvidden är 9,5 min. Längre
fast hvitt sken, efterföljdt af två korta, af ett kort
fast hvitt sken åtskilda förmörkningar. Ljusstyrka
250 hlj.
O. B-n.

Gisslaren l. Gisslan, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 14
m. ö. h., i Hargs socken, Stockholms län (Roslagen),
afrinner genom Hargströmmen till hafvet. Sjön,
som är långsmal, 10 km. lång och 1/4–1/2 km. bred,
tillhör de typiska nord–sydliga smala Roslagssjöarna.
O. Sjn.

*Gistad skall framdeles förenas med Skärkind till
ett pastorat. 756 inv. (1923).

Gittsefjället. Se Bielite. Suppl.

Giulio [djōliå], pass. Se Julier.

*Giurgiu hade 21,000 inv. 1920. Stadens befästningar
äro numera nedlagda. Under Världskriget verkställde
tyska Donauarmén (Kosch), tillhörande härafdelningen
Mackensen, 27 nov. 1916 en lyckad öfvergång öfver
Donau vid G. och eröfrade staden, som hölls besatt,
så länge kriget varade. H. J-dt.

Givenchy [ʃivãʃī], namn på flera orter i
Frankrike. Från striderna under Världskriget
mest kända äro: 1. G.-en-Gohelle, by i
dep. Pas-de-Calais, 11 km. n. om Arras, ö. om
Souchez. 779 inv. (1921). Byn, som fullständigt
förstördes under kriget, intogs i okt. 1914 af
tyskarna och var sedan jämte den v. därom belägna
höjdsträckningen, särskildt under Lorettoslaget
(9 maj–23 juli 1915) och 25 maj–2 juni 1916,
föremål för förbittrade strider mellan å ena sidan
fransmännen och engelsmännen, å den andra tyskarna. I
april 1917 intogs byn slutligen af engelsmännen,
som behöllo den. Jfr Världskriget,
sp. 169, 184, 205 och 218. 2. G.-les-La Bassée, by
i dep. Pas-de-Calais, 3 km. v. om La Bassée. 331
inv. (1921). Byn, som äfvenledes fullständigt
förstördes under kriget, intogs af tyskarna i
okt. 1914 och var sedermera föremål för ytterst
häftiga strider mellan dessa och engelsmännen,
hvarunder den bytte egare flera gånger. Särskildt
hårda voro striderna i dec. 1914, jan., aug. och
sept. 1915 och i april 1918, då ställningen vid
G. bildade en stödjepunkt för yttersta högra flygeln
af engelska fronten vid Lys. Jfr Världskriget,
sp. 171, 185 och 236.
H. J-dt.

*Givet. Det på en klippa vid G. belägna, Maasdalen
behärskande spärrfortet Charlemont intogs under
Världskriget 31 aug. 1914 efter 6 dagars belägring
af en tysk reservfördelning tillhörande 3:e armén
(v. Hausen). Fortets fall återverkade i viss
mån på det strategiska läget i nordvästra
Frankrike. G. tillika med fortet förblef sedermera
under hela kriget i tyskarnas besittning. Jfr
Världskriget, sp. 162 och 244.
H. J-dt.

Gjangtse-dshong. Se Gyangtse.

*Gjedserodde. Gjedser stationssamhälle hade
1,113 inv. 1921. Där uppfördes 1914–15 Danmarks
sydligaste kyrka.
P. E-t.

Gjeilo, högfjällshotell på Bergensbanan (se
d. o. Suppl., med karta).

Gjeitastrand. Se Geitastrand. Suppl.

*Gjellerup, K. A., dog 13 okt. 1919 i Dresden. -
G. hade fortsatt sitt författarskap efter legenddramat
"Den fuldendtes hustru" (1907) med Ver-densvandrerne
(1910; "Världsvandrarne", 1911); dessa båda ge liksom
"Pilgrimen Kamanita" (sv. öfv. 1908) och "Offerildene"
uttryck åt den indiska religionsfilosofi, som
vid denna tid var hans inspirationskälla. 1910 kom
diktsamlingen Fra vaar til höst, och s. å. utgaf han
de två fragmenten Villaen ved havet och Judas. Till
samtidens Danmark är romanen Rudolph Stens landpraksis
(2 bd, 1913) förlagd, till reformationstiden romanen
Guds ven-ner (1916; "Guds vänner", 1918), till kejsar
Ti-berius’ tid åter romanen Den gyldne gren (1917;
"Den gyllene grenen", 1919). På sv. föreligger
äfven G:s roman "Kvarnen" (1921). G. delade 1917
med sin landsman Henrik Pontoppidan det litterära
Nobelpriset. - Se "G:s leben in selbst-zeugnissen
und briefen" (I, 1921). ft-n B.

*Gjelsvik, N. M., var 1905 sekreterare åt de norske
underhandlarna i Karlstad, 1905-07 konsulent i
folkrätt vid Nobelinstitutet och 1916-17 suppleant
i stortingets Nobelkommitté. Han är medlem af
Videnskabsselskabet i Kristiania (1901), ordf. i Det
norske samlag sedan 1903, i Norigs ungdomslag sedan
1906 och i Norigs mållag sedan 1912. Bland hans
skrifter märkas ytterligare Er Norge forpligtet
til ät taale de svenske lappers renbejtning
her i riket? (1904, i "Indstilling" från norska
kommissionen i lappfrågan), Lcerebok i folke-rett, I
(1915) och Lcerebok i millomfolkeleg privat-rett, l
(1918). Jämte professor A. Aall har han ut- . gett
Die norwegisch-schwedische union, ihr bestehen und
ihre lösung (Breslau, 1912). M. H.

Gjems, A a g o t. Se S e l m e r. A a g o t, sp. 39.

*Gjentofte kommun hade 1921 34,451 inv., församlingen
8,617.

Gjerdalselven, flod i Norge, upprinner ur en rad
stora, högt belägna fjällsjöar på gränsen till
Sverike, i Sörfold härad, Nordland fylke (före 1919
Nordlands amt). Nederbördsområde 560 kvkm. Den i
G. utnyttjade fallhöjden är 558 m., representerar
40,100 eff. hkr och eges af norska staten.
K. G. G.

Gjerdrum, härad och pastorat, n. ö. om Kristiania,
Akershus fylke, Norge. 85,59 kvkm. 1,647
inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.

Gjerpen, härad och pastorat vid Skien, Telemark fylke
(före 1919 Bratsberg amt), Norge. 377,77 kvkm. 7,995
inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk och industri.
K. G. G.

*Gjerstad är namn äfven på ett härad samt
hufvudsocknen i G. pastorat (661,95 kvkm.,
4,116 inv. 1920), Aust-Agder fylke (före
1919 Nedenes amt). Areal 312,66 kvkm. 2,400
inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk.
K. G. G.

Gjesdal. Se Gjestal. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free