- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1303-1304

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillerån ... - Glasfabrikation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1303

Glaciärbrunn-Glad såsom fågeln i morgonstunden

1304

ningen på isälfs- eller rullstensbildningarna (se
Rullstensåsar). Af språkliga skäl bör gla-cifluvial
föredragas framför det äfven använda glaciofluvial,
och likaledes bör termen f l uv i o gl a c i al (se
d. o. Suppl.) utmönstras, emedan den lägger för stor
vikt på isens andel i deras bildning. Sedan G. De Geer
1897 gett tydningen af de mest gåtfulla och omstridda
glaciflu-viala bildningarna, rullstensåsarna, blef
det möjligt att enhetligt tolka isälfsbildningarna,
såväl rullstensåsarna som rullstensfälten, och tyda
detaljerna i deras utveckling; förutom De Geer ha
H. V. Munthe och H. Nelson väsentligen bidragit till
utredandet af deras historia. För att få en klar och
tydlig nomenklatur för isälfsbildningarna har man
benämnt dem liksom öfriga israndsbildningar efter
deras läge i förhållande till själfva isranden,
distala, belägna utanför och längre bort från
isranden, och prozimala, belägna omedelbart vid
isranden och innanför densamma. Rullstensåsarna äro
submargi-nala deltabildningar, som uppstått vid en
tillbaka-smältande isrand, så att glaciärälfven
genom afsättning af det gröfre materialet, sten
och grus, uppbygger en gruskägla, ett åscentrum,
som genom aöagring af finare material sammanfogas
med det omedelbart tidigare (under det föregående
året) bildade centrum; det finare materialet föres
längre bort och åt sidorna samt aflastas sålunda
mera distalt och lateralt. Det allra finaste slammet,
mjäla och lera, föres ännu längre bort från isranden
och aflagras i regel i hafvet eller i sjöar som
gla-ciallera. Om under af smältningsperioden isranden
gör större eller mindre uppehåll, ger detta äfven de
glacifluviala bildningarna en särskild karaktär, och
likaledes uppstår en viss skillnad i deras utseende
och byggnad, allteftersom de afsättas på land eller
i vatten. När glaciärälfven aflastar sitt medförda
material på fasta landet, bildar det distala finare
materialet vid något stillastående isrand flacka
käglor, som tillväxa solfjäderformigt utåt och åt
sidorna (se schematiska figuren af israndbildningar i
art. Centraldepression. Suppl.) och bilda hedslätter
(se d. o. Suppl.), men vid tillbakaskridande
isrand mera oregelbundna rullstensfält vid sidan
af åsarna. Mynnar isälfven ut i lugnt vatten,
uppbygges där af det gröfre materialet ett
större samladt randdelta, som alltefter olika
bildningsförhållanden antar olika utseende och,
särskildt om isranden någon tid står stilla vid
stranden, uppnår ansenliga dimensioner; jämte
rullstens-åsarna äro dessa randdelta de mest
storslagna bland de glacifluviala bildningarna. I
de stora stilleståndslinjerna för isranden omväxla
stundom randdelta med moränvallarna. Af proximala
israndsbildningar i samband med randdelta må särskildt
erinras om "kame"landskapet med dess oregelbundet
förgrenade åsryggar och de rullstensåsar, som ange
läget af den isälf, som utgjort tillopps-rännan
till randdeltat och som kallas proximalåsen
(eng. the feeding asker) till deltat i fråga. I
de grusplatåer, som där bildas, förekomma ofta hål
och gropar, som antyda, att stycken af is, död is,
legat kvar inbäddade i grus- och sandmassorna och
vid bortsmältningen bildat hålen i fråga; dylika fält
kallas kittelfält. - Rullstensåsar förekomma rikligt
i Sverige och bilda hela "flodsystem" öfver landet;
randdelta äro mindre vanliga, men ett flertal större

sand- och grusfält (icke minst några af de gamla
exercisfälten för infanteriet) höra hit, t. ex. i
Dalarna längs Dalälfven från Kullsveden till Siljan,
i Västmanland vid Riddarhyttan och Grythyttan, i
Dalsland vid Dals-Ed och ödskölds moar, i Bohuslän
Backamo, i Västergötland Rännefalan och Ax-valla hed,
i Halland Fjärås’ bräcka, Galgberget vid Halmstad,
i Skåne Ljungby hed och Sjöbofältet, i Blekinge
Bredåkra, i Småland Södra Vi-platån och i Östergötland
Djurkälleplatån. K. A. G.

Glaciärbrunn, geol. Se Isbrunn, sp. 900.

*Glaciärer. Serien af aflagringar vid randen
af en alpin dalglaciär visas i fig. till
Centraldepression. Suppl. Till geologkongressen
1910 i Stockholm föranstaltade Sveriges geologiska
undersökning en uppmätning och kartläggning (genom
F. Svenonius, J. Westman, A. Hamberg, A. Gave-lin och
F. Enquist) af Sveriges glaciärer med deras utbredning
1908. 0. Nordenskjöld har 1918 i Geol. fören:s
förhandl. meddelat "Bidrag till glaciärernas
systematik", som ger en utförligare och strängare
indelning af glaciärerna, än man förr haft. K. A. G.

Glaciärträdgården (ty. Gletschergarten) är ett som
naturminnesmärke bevaradt område i utkanten af staden
Luzern, innehållande ett flertal glacial-geologiska
sevärdheter, isräfflor, erratiska block samt framför
allt jättegrytor (se d. o.), inalles 32 stycken,
af hvilka, den största mäter 8 m. i diameter och
9,5 m. i djup. Dessa ha bildats under ett sent skede
af kvartärtiden (se d. o. Suppl.), närmare bestämdt
under Wiirmistidens Biihlsta-dium, då Reussgkciären
där hade en stillestånds-linje och aflastade
mäktiga ändmoräner n. och v. om staden Luzern.
K. A. G.

*Gladbach. 1. München-G., som 1919 hade 64,031 inv.,
bildar tillsammans med Rheydt en sluten boplats om
130,000 inv.

"Gladbeck hade 1919 53,596 inv. Utom stenkolsbrytning
äfven cementfabriker och metallindustri.

^Gladiator. Jfr I. Hjertén, "Den romerske gladiatorn"
(1923; i Sv. humanistiska förbundets skriftserie).

*Gladsläktet, zool. Gladan, som förr var
allmän i södra och mellersta Sverige,
är numera sällsynt; äfven i andra länder,
t. ex. i England, har den mycket af tagit.
L-e.

*Gladstone, W. E. Hans "Correspondence ön
church and religion" (2 bd, 1910) har utgetts af
D. C. Lathbury. G:s dotter Mary Drew har biograferat
Catherine £. (ny uppl. 1922). - G:s yngste son,
Herbert John G., från 1909 viscount G., f. 1854,
kvarstod som inrikesminister äfven i Asquiths
ministär till 1909, då han utsågs till generalguvernör
öfver Syd-Afrika och upphöjdes till peer (viscount
G.). Sin post i Sy d-Af rika innehade han till
1914 och var under Världskriget ifrigt verksam för
understöd åt belgiska flyktingar. Han var under
valstriden 1906 ledare för det liberala partiets
val-organisation och innehade under valkampanjen 1922
samma post hos den Asquithliberala partigruppen. I
öfverhusets debatter har han sällan framträdt.
V. S-g.

Glad såsom fågeln i morgonstunden, omtyckt
kvartettsång för mansröster, tonsatt af prins
Gustaf (se Gustaf, svenska prinsar 3) till dikt af
H. Sätherberg, hvilken vårdikt inspirerat äfven Otto
Lindblad till en frisk kvartett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free