Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glafva takskiffer - *Glamorgan - Glandolin - *Glandula - Glans - *Glanshammar - Glansskinnshandskar - Glansull - Glanzstoff - Glas, Vulkaniskt - *Glasenapp - *Glaser, A. - *Glaser, E. - *Glasfabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1305
Glafva takskiffer-Glasfabrikation
1306
Glafva takskiffer. Se Värmland, sp. 313.
’Glamorgan. Grefskapet har 814,717 inv. (1921), .med
städerna Cardiff och Swansea, som bilda särskilda
county boroughs, 1,252,701 inv. (s. å.). Den
enorma tillväxten beror på den starkt ökade
stenkolsbrytningen och exporten af kol.
Glandolin, farm. Se Vaselin, sp. 775.
*Glandula. Glandulce cutis. Se H u d,
sp. 1194. Glandulce duodenäles, dets. som Brunnerska
körtlarna (se d. o. och Tarmen, sp. 478).
- Glandulce gafstricce. Se Mage, sp. 458. -
Glandulce gustatorice. Se Tungan, sp. 313.
- Glandulce intestinäles proprice. Se Tarmen,
.sp. 478.
Glans, anat., lat., ollonet. Se Könsorgan, sp. 647.
*Glanshammar. 1. Häradet omfattar nu 35,850
har med 7,314 inv. (1923) samt ingår i Lindes
fögderi. G. bildar tills, med Örebro härad ett
tingslag, G. och Örebro härads tingslag i Öster-Närkes
domsaga, Örebro län. - 2. Kontraktet omfattar nu
65,569 har. 12,394 inv. (1923). - 3. Socknen omfattar
nu 7,665 har. 1,825 inv. (1923).
Glansskinnshandskar. Se Handske.
Glansull, bot. Se Kap o k.
Glanzstoff, ty. Se Konstsilke, sp. 875.
Glas, Vulkaniskt, geoL, petrogr. När en magma stelnar
hastigt vid eller nära jordytan, utbildas dess
beståndsdelar icke som individualiserade mineral i
kristallinisk form, utan en stor del stelnar som glas,
utgörande fasta lösningar af olika mineralsubstanser,
kvarts och silikat. Stundom kan en glasig bergart
h. o. h. bestå af glas, t. ex. obsidian (se d. o.),
stundom kan den innehålla några väl utbildade mineral,
som vanligen redan på något djup i vulkanröret
eller vulkanhärden antagit kristallinisk form. I ett
dylikt fall säger man, att bergarten har glasbasis,
t. ex. vissa basalter (se d. o.) och vitrofyr struktur
{se Struktur, sp. 368-370 och fig. 5). En magma, som
stelnar glasigt, kan vid stelningen antaga antingen
den kompakta formen af obsidian eller den porösa
formen af pimsten, mellan hvilka också mellanformer
finnas. Ur pimstenen ha de absorberade gaserna
frigjorts, medan desamma till stor del finnas kvar i
obsidianen. Tätt vulkaniskt glas innehåller vanligen
vatten (eller lösningar) i större eller mindre mängd.
K. A. G.
*Glasenapp, K. F., dog l april 1915 i Kiga.
*Glaser, A., dog 20 mars 1916 i Freiburg im Br.
*Glaser, E., dog 7 maj 1908 i München.
*Glasfabrikation. - 2. (Glasfabrikationens historia,
sp. 1289.) 1800-talet blef för glaskonsten
djupslipningens förlofvade tid. Allt personligt
uttryck i form och dekorering, som kännetecknar äldre
tiders skapande på området, var försvunnet, och de
prof på kristallglas, som hyttorna i utlandet och i
Sverige gett under denna glasets och konstindustriens
i öfrigt dekadans, skola säkert alltid stå som
varnande exempel. Den reaktion häremot, som måste
komma, infann sig i slutet af 1800- och början
af 1900-talet. Man sökte att komma ur det gamla
slentrianmässiga, och som föregångare därtill äro
Tiffany i Amerika och Gallé i Paris jämte vissa
reformerande rörelser i Österrike, England och
Tyskland de mest bekanta.
Likaså hade man i Venezia, glasets stamort, fått upp
ögonen för förenkling i form och färg med slopande
af all öfverdrifven grannlåt af glasfili-gran och
onödiga skulpturala bihang. Galléglaset, som från
början egde utsökta konstnärliga egenskaper, har
numera sjunkit ned till ett tarfligt dussinarbete,
medan däremot andra, lyckligare skapelser sett
dagen i Frankrike, bl. a. de raffinerade glas, som
utförts af konstnären René Lalique. Utmärkt vackra
former af glas ha skapats i Österrike, framför allt
de, som utgått från Wiener werk-stätte, ehuruväl
ibland något för excentriska. Detsamma kan man
säga om de tyska glas, som delvis basera sig på
primitiv allmogetillverkning. I Tjecho-Slovakien
fortsattes alltjämt den bömiska glastillverkningen
i stor omfattning. Man går där gamla nötta vägar
med tungt rubin- och blåfär-gadt glas eller upptar
Galléglasets afvigsidor med de naturalistiska motiven
och de sjukliga färgerna.
I Sverige hade 1903 gjorts en sammanslagning af
de småländska bruken under namn af A.-b. De svenska
kristallglasbruken, till hvilken bl. a. äfven slöt sig
det i Östergötland liggande Rejmyre glasbruk (anlagdt
redan 1811). Men vid sidan af dessa hade ett helt
nytt glasbruk igångsatts 1898 vid Orrefors, liksom de
andra småländska bruken till en början anlagdt på att
förfärdiga enklare glasvaror. Orrefors kunde snart
tack vare den förstående ledningen på ett effektivt
sätt uppta konkurrensen med de äldre glasbruken. Där
anställdes konstnärliga ledare (Simon Gate och Edward
Hald, se dessa. Suppl.), hvilka efter något sökande
lyckades åt Orreforsglaset ge sådana estetiskt och
praktiskt tilltalande former, att bruket på några
år, räknadt från 1915, ryckt upp till det främsta i
landet. Orrefors’ tillverkning har äfven fått en ej
blott nationell, utan äfven märklig internationell
spridning, beundradt som det blifvit för såväl sitt
enkla hvardagsglas som för praktpjäserna, utgångna
från dess hyttor. Åt det billiga bruksglaset ha
skänkts utmärkt goda, på tradition baserade former,
och glaset har vanligen försetts med någon blåaktig
eller rökfärgad ton. Lyxglaset - vaser, blomglas,
urnor med och utan lock, uppsatser af alla slag,
belysningsarmatur m. m. - har dels framställts
i öfverfångsteknik (se Glasfabrik a-tion i
hufvudarbetet, sp. 1283 o. 1289) med släta ytor i
motsats till det franska glaset samt dekoreradt med
rent stiliserade linjeornament i mellantoner, dels i
helhvitt, graveradt glas. Särskildt ha bland de senare
prof på en framstående konstnärlighet i form- och
dekorationsval gjort sig gällande, och då graveringen
är fulländad i sin art, tåla dessa pjäser godt
jämförelse med det bästa inom utlandets produktion.
Äfven vid De svenska kristallglasbrukens hyttor har
man sökt följa Orrefors’ exempel och med frångående
af det djupslipade glaset ge mer konstnärlighet åt
såväl enklare som finare glas. Artisterna Gunnar G:son
Wennerberg och Alf Wallan-der hade en tid tillfälle
att vid Kosta ge något för vårt land nytt i glasväg,
hufvudsakligen grundande sig på Gallés glasteknik och
typutformning (se pl. VI till art. Glasfabrikation i
hufvudarbetet). Senare lyckades artisten Edvin Ollers
där få fram en serie godt hvardagsglas, och nu har
bolaget på allvar öfverlämnat den konstnärliga led-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
