Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glaziou, Auguste François Marie - Głębocki, J. T. - Gled. - Gleditsch, Jens Gran - *Gleditschia - *Gleichen, ALbert Edward Wilfred - Gleicheniacéer, Gleicheniaceæ - *Gleichen-Russwurm, 2. H. L. von - Gleitz, Karl - Glemmen (Glemminge) - *Glemminge - Glemminge, norskt härad - Glenard, Frantz - *Glencoe - Glenesk, Algernon Borthwick - Glia l. Neuroglia - *Glidande tullskala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1309
j-Glidande tullskala
1310
öfriga anläggningar där. Han utöfvade storartad
verksamhet som resande botanist i tropiska
Brasilien och öfversände mycket rika samlingar till
europeiska museer, äfven till Riksmuseet i Stockholm.
C. Lmn.
*G^böcki, J. T., dog 1886 i Chrzanöw.
Gled., vid växtnamn förkortning för Johan n G o 111
i e b Gleditsch (se denne).
Gle’ditsch, Jens Gran, norsk biskop, f. 6 dec. 1860
på Yoss, blef student 1878 och teol. kandidat
1883, verkade som lärare i Trondhjem till 1887,
var därefter sockenkaplan (kaldskapellan) på
Listerlandet till 1891 och sjömanspräst i Antwer-pen
1891-97, stiftskapellan i Kristiania stift 1902
-12, kyrkoherde i Arendal 1913-17 och domprost i
Kristiania 1918-23. Han utnämndes 19 maj 1923 till
biskop i Nidaros’ bispedömme (Trondhjemsstift). Han
var 1903-06 förordnad att vid Kristiania universitet
hålla föreläsningar i systematisk teologi. -
G. karakteriseras som den fria tankens och det fria
ordets man. Hans författarskap utmärkes af fullödig
personlig kraft och är fullständigt fritt från
banalitet. Lunds universitet kallade honom
1918 till hedersdoktor. - G:s skriftställen
omfattar böcker, tidskriftsartiklar,
betraktelser och bokanmälningar; särskildt
märkas Jesus og dogmat (1909), Andagtsbok
(1912), Norsk kirkepolitik (1913), I ufredstid
(1914), Kristelig religionslcere i omrids (1915),
Konfirmationsbok (1916), Reformationens profil gjennem
tiderne (1917) och Guds omsorg for os (1921). G.
var med om att uppsätta "Norsk kirkeblad" och
redigerade det en tid. Han har själf förklarat,
att han arbetar för nationell kristendom med vid
horisont, liberal grundriktning med statssocial färg,
större lärofrihet med kraftig personlig religiositet.
M. H.
*Gleditschia. Antalet arter i varma eller tempererade
länder är 12. G. L-m.
’Gleichen, Albert Edward Wilfred, grefve af G.,
bortlade 1917 sin koburgska grefve-titel och kallar
sig sedan dess lord Edward G. Under Världskriget
var han 1914-16 brigadchef och 1917-18 chef för
informationsdepartementets af honom organiserade
underrättelsebyrå;
1919 tog han som generalmajor afsked ur
armén. Han har skrifvit The doings oj
the fifteenth in-fantry brigade (1917). -
Hans syster, lady F e o-dora G. (till 1917
grefvinna), f. 20 dec. 1861, d. 22 febr.
1922, var känd som framstående skulptris.
V. S-g.
Gleicheniacéer, G l e i c h e n i ä
c e se, bot., växtfamilj af Filicales
leptosporangiatce. Se G l e i-c h e n i a.
G. L-m.
"Gleichen-Russwurm. - 2. H. L. von G. - Hans son
Karl Alexander von G. har under senare år egnat sig
företrädesvis åt litteratur- och kulturhistoriskt
skriftställarskap, omfattande bl. a. Schiller
als ästhetischer erzieher (1905), Schiller und
Lotte (1908; innehåller deras bref-växling),
Ovids liebeskunst (s. å.), Das galante Europa
(1910; "Det galanta Europa", 1919), Geselligkeit
(1910; "Sällskapslivet 1789-1900", 1911), en
Schillermonografi 1914, Gothik (1918), Ritterspiegel
(1919; "Riddarliv", 1919) och Sonne der renaissance
(1920), hvilka vunnit mycket erkännande och stor
spridning genom sina eleganta och mångsidiga
skildringar af flydda tiders kultur-
lif. G. besökte 1922 Sverige
och föreläste i Stockholm.
’R-nB.
Gleitz [glarjts], Karl, tysk tonsättare, f. 1862
nära Kassel, utbildad i Leipzig, Mimenen och
Berlin, har framträdt som en kraftig talang på
modernisternas vänstra flygel. Han har komponerat
de symfoniska dikterna F äta mor g ana (1898),
Ahasver, Venus und Bellona, Simson m. fl., fantasien
Irr-lichter för piano och orkester, ett 100-tal
sånger och pianostycken samt skrifvit den polemiska
"lifsbilden" Kiinstlers erdenwallen (2 bd, 1896 -97).
E.F-t,
Glemmen (förr Glemminge), härad och pastorat nära
Fredrikstad, i Östfold fylke (före 1919 Smaalenenes
amt), Norge. 23,46 kvkm. 11,679 inv. (1920). Jordbruk
och industri.
K. G. G.
*Glemminge omfattar nu 2,030 har. 1,128
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
Glemminge. norskt härad. Se Glemmen. Suppl.
Glenard [-är], Frantz, fransk läkare, f. 1848 i
Lyon, d. 1920 i Paris, blef med. doktor 1878 på
en afh. om inflytandet af främmande kroppar på
blodets koagulation utanför organismen. Sedan 1882
var han verksam som läkare i Vichy, men till-bragte
vintrarna i Paris. Hans arbete Ptoses vis-cerales
(1885) anses ega grundläggande betydelse för våra
kunskaper om abnorma lägen af bukens inälfvor ("G:s
sjukdom"). Äfven hans studier om lefverlidanden
tillmätes stor vikt. Härvid bör beaktas, att G. aldrig
till sitt förfogande hade något sjukhus och att
han således gjorde sina viktiga rön uteslutande å
polikliniska patienter. R- T-dt.
*Glencoe. 1. Se Sko 111 and, fig. 4.
*Glenesk. Algernon Borthwick, baron G., dog 24
nov. 1908. Ledningen af "Morning post" hade han 1895
öfverlämnat till sin son Oliver Borthwick; denne
dog 1905, och tidningen arf des af lord G:s dotter,
L il i as Margaret Frances Borthwick, sedan 1893
grefvinna Bathurst, f. 1871, som alltjämt ut-öfvar
högsta ledningen af tidningsföretaget. V. S-g.
Glia 1. Neuroglia, anat. Jfr N er v v af och Ryggmärg,
sp. 1333.
’Glidande tullskala. I anledning af 1918 års
riksdagsbeslut att garantera statsinköp af vissa
slag af spannmål till visst minimipris ansåg
1919 års urtima riksdag i anslutning till K. M:ts
proposition nödigt att under en tid af två år bereda
åt brödsädsodlingen ung. enahanda förutsättningar,
som den egde under årtiondet närmast före krigets
utbrott. Detta ville man uppnå genom ett system med
glidande tullskala, så inrättadt, att tullarna höjdes,
när importprisen folie, och sänktes, när importprisen
stege, och i öfrigt så af passades, att de å ena
sidan gåfve den inhemska odlingen önsk-värdt skydd
och å andra sida^i ej i onödan betungade landets
konsumtion. Detta system utformades i k. förordn. 21
aug. 1919 på följande sätt. Vid införsel till riket
under tiden l juni 1920- 31 maj 1922 af h vete,
råg eller korn skulle tull utgå för varan, när det
beräknade importpriset för hvete med l kr. eller
mera för 100 kg. understege det fastställda inhemska
normalpriset för hvete efter af drag af 5 proc. å
samma pris (grundpriset); tullen skulle motsvara
halfva skillnaden mellan grundpriset och importpriset,
men finge ej i något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
