- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
3-4

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Glosimodt, O. O. - Glossotherium - *Glossy, K. - *Glostorp - Glostrup - Glottala ljud - Glottern, Öfre och Nedre - *Glottiskramp - Glouvet, Jules de - *Glowacki, A. - Glucharev, M. J. - *Gluchov - Glucken - Glukal - Glukofos - Glúma - Glumales - *Glumslöf - *Glyceria - Glück, Christian Hugo - Glückstadt. 1. Isak Moses Hartvig G. - *Glykos - *Glykosider - Glyn, Elinor Clayton - Glysan - Glåma - Glåmaga - Glåmfjord - Gläser, H. - Glödelektrisk ström - Glödkatodrör - *Glödlampa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Glosimodt, 0. 0., dog 13 dec. 1901.

Glossotherium, paleont. Se Jättetrögdjuren, sp. 481.

*Glossy, K., har ytterligare skrifvit Zur geschichte
der theater Wiens, I-II (1919-20).

*Glostorp omfattar nu 1,098 har. 603 inv. (1923).

Glostrup, förstad till Köpenhamn, omkr. 10 km. v. om
detta, med station på Västbanan, 2,837 inv. (1921).

Glottala ljud, språkv. Se Laryngala ljud.

Glottern, Öfre och Nedre, skogssjöar, belägna resp. 83
och 79 m. ö. h., i Kvillinge socken, Östergötland, på
Kolmården, med en sammanlagd areal af omkr. 4 kvkm.,
afrinna genom en liten å till Norrviken af Bråviken.
O. Sjn.

*Glottiskramp, med. Se Struphufvudets sjukdomar, sp. 380.

*Glouvet [glovä], Jules de, pseudonym. Se Quesnay de
Beaurepaire (äfven i Suppl.).

*Glowacki, A., f. 8 aug. 1847, dog 19 maj 1912 i
Warschau. Hans samlade skrifter utgåfvos 1917-20 i
14 bd.

Glucharev, M. J. Se Makarij 2.

*Gluchov tillhör nu republiken Ukraina.

Glucken, ett 1,112 m. högt fjäll på gränsen mellan
Sverige och Norge, 8 km. s. v. om Storlien,
Jämtland. På G. ligger riksröset n:r 159.
O. Sjn.

Glukal, kem., framställdes 1913 af E. Fischer (se
denne. Suppl.) ur bromacetoglukos genom reduktion
med zink och ättiksyra och formulerades slutligen:

1 2 3 4 5
CH = CH - CH (OH) - CH - CH (OH) - CH2 OH
+––– O

Glukal färgar tallspån gröna (furan-reaktion);
nyare undersökningar göra det emellertid sannolikt,
att syrebryggan ej förbinder C-atomen 1 och 4, utan 1
och 5 och att glukal således måste betraktas som ett
pyronderivat (se Pyron). Glukal är sannolikt identisk
med svampprodukten oximaltol och torde uppträda
som mellanprodukt vid den alkoholiska jäsningen.
H. E.

Glukofos [-fås], kem. Se Zymofosfat.

Gluma. Se Vigaglúms saga.

Glumales, bot., växtordning motsvarande Glumiflorae
med tillägg af fam. Juncaceae.
G. L-m.

*Glumslöf omfattar nu 1,048 har. 1,049 inv. (1923).

*Glyceria, bot., omfattar i sin nu gällande
begränsning endast 4 svenska arter. G. altissima
kallas nu G. aquatica. Ett svenskt namn på släktet
är gryne. Se Puccinellia. Suppl.
G. L-m.

Glück, Christian Hugo, tysk botanist, f. 13
dec. 1868 i Windsheim, Bajern, blef 1895 filos.
doktor i München samt 1899 docent och 1903 professor
i botanik i Heidelberg. G. har författat morfologiska
och deskriptiva arbeten, äfven öfver kryptogamer;
hans hufvudarbeten äro Biologische und morphologische
untersuchungen über wasser-und sumpfgewächse (4 bd,
1905-23) och Blatt- und blütenmorphologische studien
(1919).
C. Lmn.

Glückstadt. 1. Isak Moses Hartvig G.,
dansk finansman, f. 22 april 1839 i Fredericia,
d. 11 juni 1910 i Sölleröd, var 1865-72 anställd i
Kristiania och öfvertog 1872 ledningen af den
nyupprättade Landmandsbanken i Köpenhamn,
hvilken han med utomordentlig duglighet
gjorde till ett af Skandinaviens ledande
penninginstitut. Kraftigt initiativ förenades
hos honom med nykter försiktighet och förnäm
reservation mot börsaffärer.

2. Emil Rafael G.,
den föregåendes son, finansman, f. 24 aug. 1875
i Köpenhamn, d. där 23 juni 1923, blef student
1893 och efter bankmannautbildning i New York,
London och Paris 1904 vicedirektör, 1907 direktör
och 1910 vid faderns död administrativ direktör i
Landmandsbanken. Han saknade faderns försiktighet,
utvidgade visserligen skickligt bankens omslutning,
men synes under Världskriget, då hans insikter
i rikt mått togos i anspråk både af Danmarks och
utländska regeringar, ha mist all öfverblick. Efter
bankens sammanstörtande 1922 och dess räddning genom
fullständig statsgaranti häktades G. i mars 1923
som anklagad för att ha afgett falska redogörelser
för bankens ställning, men han afled, innan domen
föll. Jfr Schovelin, "Landmandsbanken" (1922).
1-2. P. E-t.

*Glykos. Namnet används i tekniken äfven som
beteckning för stärkelsesirap. Se Stärkelsesocker.

*Glykosider. Den å sp. 1347, rad 12 omtalade
glykosiden gaulterin är icke identisk med betulin
i björknäfver. Det senare ämnet är en tvåatomig
alkohol af formeln C30 H48 (OH)2 (den i artikeln Betulin
anförda formeln är enligt nyare undersökningar
oriktig) och hör till sterinerna (se d. o.).
K. A. V-g.

Glyn [gli’n], Elinor Clayton, engelsk författarinna,
född Sutherland, f. omkr. 1870, äktade 1892 Clayton
Glyn (d. 1915), debuterade 1900 med romanen The
visits of Elizabeth ("Elisabets debut i stora
världen", 1902), som följts af ett tjugutal andra,
i regel öfv. till sv., däribland The reflections of
Ambrosine (1902; "Den vackra Ambrosine", 1910). De
äro lättflytande, ytliga och kvasispirituella;
deras innehåll är en insockrad, societetsmässig
frivolitet. 1923 föreläste hon i Stockholm.
R-n B.

Glysan, zool. Se Torsksläktet, sp. 465.

Glåma. Se Glommen. Suppl.

Glåmaga, flod. Se Fykanåga. Suppl.

Glåmfjord, kraftstation och smältverk med
kringliggande tjänstemanna- och arbetarbostäder vid
Glåmagas (Fykanågas) utlopp i Glåmfjorden, s. om Bodö,
Melöy härad, Nordland fylke, Norge. G. tillhör norska
staten och har 501 inv. (1920).
K. G. G.

Gläser, H. Se Henning, guldsmedsfamilj, 1 o. 2.

Glödelektrisk ström, elektrot. Se Vakuumrör.

Glödkatodrör. Se Fysik. Suppl., sp. 1112.

*Glödlampa, elektrot. Af metalltrådslamporna visade
sig snart volframlampan betydligt öfverlägsen sina
föregångare, osmium- och tantallampan. Den har under
de senaste åren fullständigt slagit igenom och utgör
f. n. (1923) den mest använda elektriska lampan. Af
volframlamporna användas jämsides med hvarandra två
typer, nämligen vakuumlampor, s. k. enwattslampor, och
gasfyllda lampor, s. k. halfwattslampor. Af dessa är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free