Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 15-16 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Godowsky ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framförde sitt tack, har G. skapat sig ett historiskt namn
inom den moderna byggnadskonsten. 1914–16 var
han Panamakanal-zonens förste civilguvernör.
Under Världskriget innehade han flera viktiga
befattningar, bl. a. som generalkvartermästare och
afdelningschef i generalstaben. Bland den mängd
utmärkelser, som kommit G. till del, må nämnas
juris doktorsgrad vid Pennsylvania (1913) och
Princetown (1915) universiteten och hedersledamotskap
i American society of mechanical engineers (1917).

^Fmn.

Konungarnas tillbedjan, oljemålning af H. van der Goes.

*Goethe, J. W. von. Af sv. öfv. från G.
ha ytterligare utkommit
"Goethebref", utg. af E. Potthoff 1913,
"Werthers lidanden", utg. med inl. af A. Bergstrand (1912; 2:a uppl. 1922),
"G:s italienska resa", utg. i urval med inl. af A. Ahlberg, och
"Dikter af G. och Schiller", öfv. af E. Liljedahl, utg. 1921.
Af i Sverige utkommen G.-litt. må vidare nämnas
Liljedahl, "G:s kärlek" (3 bd, 1910–13),
V. Brusewitz, "Goethedarstellung durch bilder" (1910),
C. Tschudi, "G:s moder" (1917),
E. Federn, "G:s hustru" (1918),
H. G. Gräf, "Sverige i G:s liv och skrifter" (1921),
B. Zade, "G:s barndom" (1922) och
"Studenten G." (1923).
G:s "Stella" gafs 1920 i Stockholm af Reinhardt. – 1910
upptäcktes i Zürich en afskrift af den som förlorad
ansedda tidigare affattningen af "Wilhelm Meister",
utg. af upptäckaren, G. Billeter, Wilhelm Meisters
theatralische sendung (s. å.). Om den 1920 i Altona
funna dikten Joseph verkligen är en ungdomsdikt
af G., är omtvistadt. – Weimarupplagan af G:s
verk fullbordades 1911 (143 bd), hvartill kom ett
tilläggsband 1914 och ett register 1920.
Kronologiskt ordnad är den ståtliga
"Propyläen"-upplagan. Viktigare samlingar äro vidare
Morris, "Der junge G." (6 bd, 1909–12),
G:s bref till Zelter (2 bd, 1913–15, utg. af Hecker),

brefväxlingen mellan G. och hans hustru (2 bd, 1916, utg. af Gräf),
mellan G. och Carlyle (1914, utg. af Hecht),
mellan G. och Schiller (3 bd, 1912, utg. af Gräf och Leitzmann),
mellan G. och Karl August (2 bd, 1915–16, utg. af H. Wahl),
mellan G. och H. Meyer (2 bd, 1917–19, utg. af Hecker) och
G:s "Eckermanns gespräche mit G." (utg. af Houben 1909).
Af den alltjämt kolossala nya litt. om G. må som de
viktigaste verken nämnas: de monografiska af
Traumann (1910),
Gloel (1911),
Baumgartner-Stockmann (2 bd, 3:e uppl. 1911–13, rikhaltig),
H. St. Chamberlain (1912),
Simmel (1913),
Gundolf (1916),
Lienhard (1917) och
E. Ludwig (3 bd, 1920); vidare
Gräf, "G. über seine dichtungen" (9 bd, 1901–14),
Alt, "G. und seine zeit" (1911),
E. Seillière, "Ch. v. Stein und ihr antiromantischer einfluss auf G." (1914), och
"G:s sohn" (1919) m. fl. arbeten af W. Bode.
"G.-jahrbuch" upphörde med år 1913.

^{R–n B.}

Goethe som naturforskare. Med rätta
har framhållits det intima andliga sambandet, som
skönjes ej blott mellan G:s olika naturvetenskapliga
arbeten, de anatomiska, botaniska, meteorologiska
och optiska, utan ock mellan dessa och hans
skönlitterära skapelser: alla ha de upprunnit ur en och
samma världsåskådning. Redan som barn hade G.
sysslat med hvarjehanda experiment inom
naturvetenskapens område, senare (som student) bedref han
alkemistiska studier, i Strassburg egnade han sig åt
människans anatomi, i Weimar föranledde honom
hans ämbetsutöfning att sysselsätta sig med
mineralogi; å sistnämnda ort närdes dessutom hans kärlek
till naturvetenskaperna genom flitigt umgänge med
naturforskarna vid universitetet i det närbelägna
Jena. Medan den ofantliga betydelse, som G:s
naturvetenskapliga studier haft för hans egen
utveckling och lifsuppfattning, aldrig torde kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>