- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
23-24

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goetheanum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

Goluchovski-Gondomar

24

specialtrupper och sjöstridskrafter ombildades
till östersjödivisionen, bestämd att i förening med
general Mannerheims "hvita" trupper befria Finland
från "de rödes" och bolsjevikernas välde. För detta
ändamål transporterades divisionen i början af april
s. å. från Danzig till Finland, där hufvudstyrkan
landsattes vid Hangö och ett deta-chement på fasta
Åland (med uppgift att trygga hufvudstyrkans vänstra
flank). Efter en månads fälttåg (3 april-2 maj
1918) var uppdraget fullgjordt (se Finland. Suppl.,
sp. 835-836), men G. jämte hufvuddelen rf divisionen
kvarstannade dock i landet "till skydd mot inre
och yttre fiender". I dec. 1918 blef divisionen,
fullständigad med frivilliga trupper, förflyttad
till Schlesien för att skydda denna provins mot
ett befaradt anfall af tjecherna, hvilket dock
uteblef. I början af febr. 1919 öfvertog G. befälet
öfver 6:e tyska reservkåren, bestående af frivilliga
(värfvade) tyska trupper, hvilkas kärna var den
s. k. "järndivisionen", och "baltiskt" (lettiskt)
landtvärn, med uppgift att skydda Ostpreussen mot
infall af de ryske bolsjevi-kerna öfvef gränsen
mot Kurland. G. löste uppdraget offensivt genom
att rycka fram mot den i en vid båge n. ö. om Libau
stående bolsjevikarmén, slå denna och intaga Windau
(i slutet af s. m.) och Mitau (18 mars), hvarpå i det
närmaste hela Kurland rensades från bolsjeviker. I
maj s. å. utvidgades det af tyskarna besatta området
genom ett öfverraskande anfall mot Riga, som intogs
23 maj. Det alltmera spända förhållandet mellan
Estland och Lettland (se Estland. Suppl., sp. 669)
föranledde en framryckning af "järndivisionen"
och baltiskt landtvärn mot Wenden, där det kom
till ett fältslag 21-23 juni s. å. med resultat,
att G:s trupper besegrades och måste gå tillbaka
mot Riga och nedre Diina. - 21 sept. ingick G. en
öfverenskommelse med ryske generalen Bermondt (se
d. o. Suppl.), att ryska trupper skulle öfvertaga
frontdelen mellan Mitau och Riga samt sörja för
de tyska truppernas förestående transport till
hemlandet. 3 okt. erhöll G. meddelande från tyska
regeringen om att, på grund af ententens fordran,
Lettland så snart som möjligt skulle utrymmas samt
att han själf återkallades från befälet öfver tyska
trupperna i landet. G. öf-verlämnade (12 okt.) befälet
till general v. Eberhardt. S. å. erhöll han afsked ur
tyska armén. - G. kom under sin verksamhet i Lettland
gång på gång i skarp konflikt med den nya lettiska
regeringen (ministären Ulmanis) och med de allierades
militär-kommission under general Goughs ledning. Han
har själf fritagit sig från beskyllningar för att i
Lettland ha velat drifva baltisk baronpolitik. Snarare
var hans plan att tillfoga bolsjevikerna ett kännbart
nederlag för att sedan kunna af en restaurerad
borgerlig rysk regim vinna hjälp mot omstörtningsfaran
i Tyskland, kanske äfven mot ententens maktspråk. Han
samlade emellertid mot sig starkt och växande
misstroende från letterna, de allierade och den nya
tyska regeringen i hemlandet, och disciplinlösheten
bland stora delar af hans trupper bidrog ytterligare
att göra hans ställning i Lettland ohållbar. (Se
vidare. L e 111 an d. Historia. Suppl.) G. har
skrifvit Meine sendung in Finnland und im Baltikum
(1920). 1. C. O. N. 2. H.J-dt. V.S-g. *Goluchovski
(Golucho wski). - 2. Age-n o r G. dog 29 mars 1921
i Lemberg.

Gomara, stat. Se K af f a.

Gombe, stad. Se K a l a m.

Gomes [gå’mis], M. Teixeira. Se Teix-eira Gomes,
M. Suppl.

Gömez [gå’meth], José Miguel, president på Cuba
(se d. o. Suppl.).

Gömez [gå’meth], Juan Vicente, president i Venezuela
(se d. o., sp. 1149-50).

Gommandlarna, anat. Se Mun.

Gomme [gå’m]> fr., gummi. Se Senegalgummi.

Gommecourt [gåmkör], by i franska dep. Pas-de-Culais,
19 km. s. v. om Ärras. 142 inv. (1921). Under
Världskriget besattes byn i okt. 1914 af
tyskarna. G. intogs i mars 1917 af engelsmännen, men
återeröfrades 26 mars 1918 af tyskarna. I samband
med de senares återtåg till Siegfriedsställnin-gen
besattes den förstörda byn slutligen af engelsmännen
21 aug. s. å. Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235
och 240. H. J-dt.

Gompers [gå;mp8s], Samuel, amerikansk arbetarledare,
f. 20 jan. 1850, till yrket cigarr-makare och tidigt
verksam inom arbetarorganisationerna i detta yrke,
hvars fackförbund är ett af de äldsta i Förenta
staterna (1864), medverkade till bildandet af
de amerikanska fackförbundens samorganisation
1881 och blef samorganisationens president
1882 samt genomförde dess reorganisa-tion 1886
(se Amerikanska arbetareförbundet. Suppl.). Han
har alltjämt kvarstått som högste ledaren och
i den internationella fackföreningsrörelsen
framträdt som den främste representanten för
Förenta staternas största arbetarorganisation.
E. F. K. S-n.

*Gomperz, T h., dog 29 aug. 1912 i Baden bei Wien. En
samling af hans smärre skrifter, Helle-nika, utkom i
2 bd 1911-12. - Hans son, Heinrich G., filosof, f. 18
jan. 1873 i Wien, är sedan 1905 docent i filosofi
där och har utgett en mängd filosofiska arbeten,
bl. a. Weltanschauungslehre (2 bd, 1905-08), Das
problem der willensjreiheit (1907) och Philosophie
des kriegs in umrissen (1915).

Go’mphidae, zool. Se O d o n a t a och Troll-sl ä n
do r.

*Gomulicki, W., dog 15 febr. 1919 i Warschau.

Gonäder, biol., beteckning för groddorgan,
köns-körtlar.

Gonaké. Se Senegalgummi.

*Gondokoro ligger i brittiska Ugandaprotektoratet.

Go’ndomar, DiegoSarmientodeAcuiia, grefve af G.,
spansk diplomat, f. l nov. 1567 i Gondomar i Galicien,
d. 2 okt. 1626 invid Harö i norra Spanien, var 1613-22
spansk ambassadör vid engelska hofvet, där han genom
skickligt anbragt smicker fick stort inflytande
öfver konung Jakob I. Han lyckades sålunda afhålla
Jakob från att ge protestanterna i Tyskland verksam
hjälp och af-värjde äfven utsändandet af engelska
anfallsexpeditioner till Spanska Amerika. Särskildt
uppmuntrade han planen på giftermål mellan engelske
tronföljaren Karl och en spansk inf anta samt intalade
Jakob, att denne på så sätt skulle såsom Europas
fredsstiftare kunna åvägabringa en allmän uppgörelse
mellan katoliker och protestanter. G. anses ha i hög
grad bidragit till konungens beslut att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free