Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goodwin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Gothlandium-Gotska sandön
34
Gothlandium (fr. gothlandien), geol. Se S i l u
r-systemet, sp. 549-550 (äfven i Suppl.). Gotiglaciäl,
geol. Se Senglacial. Suppl * Gotland (officiell
stafning enligt regeringsbeslut 12 nov. 1923 i
st. f. Got 11 an d). Se Nordisk familjeboks karta
öfver Sverige, bd XXIX, bl. III. Geologi. Sveriges
geologiska undersökning har undersökt och kartlagt
G., och l:a kartbladet "Burgsvik" m. m. har utkommit;
de. öfriga väntas föreligga inom kort. Bergartskartor
öfver ön eller delar af densamma finnas utarbetade
af Hede, Hedström och Munthe, och öfver G:s kvartar
föreligger en öfversikt af Munthe ("Studier öfver
G:s senkvartära historia", 1910). I senglacialtiden
var G. helt täckt af hafvet, och Ancylussjön dolde så
stora delar af ön, att denna då hade ett ytinnehåll af
endast omkr. 1,300 kvkm. emot 3,160 i nutiden. Ancy
lussjöns isobaser nådde 19 m. vid öns södra ända
och 45 vid den norra. Äfven under Litorinatiden \ar
landhöjningen mycket olikformig, och Litorinahafvets
isobaser ligga mellan 14 och 28 m.; öns ytinnehåll
var då omkr. 1,900 kvkm. Enligt Munthes åsikt har
under den sen- eller postglaciala landhöjningens
maximum G. haft betydligt större areal än nu, och om
det ej i s. och s. v. varit landfast med Pommern och
sydöstra Sverige (Öland och Blekinge), har åtminstone
det vatten, som då skilde G. därifrån, icke varit
på långt när så bredt som nu. Se äfven S i-1 u r s
y s t e m e t, sp. 549-550. Om grottorna på G. se
Grotta. Suppl. K. A. G.
Vapenbilden i G :s landskapsvapen har nu fastställts
till den något ändrade form, som fig. visar. -
Uppgiften å sp. 22, att landskapet saknar folkdräkt,
må modifieras därhän att, sedan hembygdsforskningen
under de senaste årtiondena företagit intensivt
sökande efter gotländska folkdräkter, har nu i
Gotlands forn-sal kunnat utställas två kvinnodräkter,
delvis dock rekonstruerade, men efter samstämmiga
uppgifter af åldriga allmogekvinnor. Ungmöns
högtidsdräkt har som hufvudbonad hvit spets-prydd klut
af linong, knuten i nacken (i stället bindmössa för
gift kvinna), rundt halsen rynkad tyllspets, ärmarna
nedtill vida och spetsprydda, lif-stycke af rödblommig
ylledamast eller sidenbrokad och snörkedja af silfver,
grön eller röd klädes-(vadmals-)kjol, hvitt förkläde
med bred fåll och mellanspets, broderad kjolväska,
hvita ullstrumpor med röd hällapp, lågskor med
spännen, ljus långschal, väfd i krabbasnår, och
som smycke 4 silfver-halskedjor med halslås. Jfr
Gerda Cederblom, "Svenska allmogedräkter" (1921). -
Af senare litt. om G. märkes vidare M. Klintberg,
"Några anteckningar om G. i verkligheten och G. i
skrift" (1909), och W. Molér har utgett "Bidrag till
en gotländsk bibliografi" i ny upplaga 1914.
Å sp. 28, r. 20 nedifr. står Gutlands bör vara
Gullands.
Trvcktden22’n23
Gotlands vapen.
Gotlands allehanda, Gotlands enda dagliga
tidning, började utges som veckotidning 1873 med
telegraf kommissarien 0. F. Kuylenstierna som
hufvudredaktör. Dennes efterträdare voro A n-ders
Jeurling (1875-78), Ossian Jeur-ling (1878-99)
och A. Weström (1899- 1917); nuv. chefredaktör
är Ax. Danielson (f. 1867). Redaktionssekreterare
var 1887-97 Algot Sandberg (se d. o.; tidningens
egentlige redaktör 1893-97) och är sedan 19u9 G. E l
g-strand (f. 1867). Tidningens tryckeri sysselsätter
fyra sättmaskiner; den tryckes på Heureka-press och
utkommer sedan 1905 som eftermiddagstidning. Upplagan
är 8,000 exemplar. Egare är Gotlands allehandas
tryckeriaktiebolag. Tidningens politiska ståndpunkt
är moderat.
’Gotlands artillerikär utgöres numera af 2
kanonbatterier, l fälthaubits- och l tungt
haubitsbat-teri med en volontärstyrka af 149
man. C. O. N.
Gotlands fornvänner. Se Visby, sp. 801.
Gotlands hypoteksförening. Se Hy po t eks-för e n i
n g, sp. 18.
’Gotlands infanteriregemente utgöres numera af 3
bataljoner, med 8 infanteri- och 2 fästningskompanier
samt l trängkompani och l velocipedafdel-ning, samt
l kulsprutekompani. Regementets volontärstyrka uppgår
till 336 man. C. O. N.
’Gotlands järnväg förlängdes 1921 med sträckan
Tingstäde-Lärbro (12,3 km.), som öppnades
för trafik 19 dec. s. å. Egande banlängden är
numera 116,5 km., hvaraf sträckan Visby-Roma-
Hemse-Hafdhem-Burgsvik 81,o km. och sträckan
Visby-Västkinde-Tingstäde 23,2 km. Den i Hemse
förut anslutande järnvägen till Ronehamn inställde
driften 1919. F. P.
Gotlandskadrilj, folkdans Se K adr il j. Suppl.
Gotlandskorn. Se Korn, sp. 1055.
*Gotlands län hade vid 1920 års folkräkning
56,457 inv., 18 på l kvkm. (27,053 mankön och
28,800 kvinnkön), hvaraf 46,685 på landsbygden
och 9,772 i länets enda stad, Visby. Folkökningen
under de senaste tio åren (1913-23) var endast
969 pers. (l,? proc.). Till Första kammaren
väljer G. tills, med Kalmar län 7 led., till Andra
kammaren välja Visby och länets landsbygd tills. 3
ledamöter. Om järnvägarnas utveckling se Gotlands
järnväg. Suppl. Okt. 1920 utlades telefonkabel mellan
G. och fastlandet.
’Gotlandsrussen. Se äfven fig. 7 till art. Hästen,
sp. 181.
Gotlänningen, tidning för Gotlands län och stad,
utkommer 4 ggr i veckan. Den började utges
1884 af A. C. Stenmark, som till efterträdare
haft Viktor Pallin, Emil Eggertz och Teodor
Wiström. Nuvarande .chefredaktör och utgifvare är
sedan l okt. 1900 G u s t. S vedman (f. 1878), tillika
från 1913 verkställande direktör i Gotlänningens
tryckeri-a.-b. (aktiekapital 26,700 kr.). Tryckeriet,
som har en omfattande civilafdelning, sysselsätter
två sättmaskiner. Tidningens politiska färg är
moderat höger.
*Gotska sandön tillhör Domänstyrelsen. Enligt
riksdagsbeslut af 1909 af skildes ett område
af omkr. 40 har i nordvästra delen af ön till
nationalpark. På grund af afverkningar, som sista
året företagits på den öfriga delen af ön, har
föreslagits, att hela ön skulle bli nationalpark.
O. Sjn.
36 b., S. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
