- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
39-40

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Govekar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

Grabe-Gradisca

40

jan. 1870 i Cedarburg, Wisconsin, filos, doktor 1900,
var professor i geologi vid Rensselaer polytechnic
institute i Troy, N. Y. 1899-1901 och flyttade 1902
öfver till Columbiauniversitetet i New York, där
han 1905-19 var professor i paleontologi. 1919-20
var han privatgeolog i New York, och 1920
blef. han professor i paleontologi vid Kinas
nationaluniversitet i Peking samt paleontolog vid
Kinas geol. undersökning där. Hans arbeten äro dels
specialarbeten, behandlande väsentligen paleo-zoiska
evertebrater, dels omfattande handböcker, bland hvilka
må nämnas North American index fossils. Invertebrates
(1909-10) och Princwles oj stratigraphy (1913).
K. A. G.

Grabe, Alf Gerhard, metallurg, f. 24 sept. 1880
i Göteborg, student 1898, bergsingenjör 1901, var
ingenjör vid Garpenbergs a.-b. 1902-05, assistent vid
Tekniska högskolan 1905-17 samt blef speciallärare i
metallografi där 1907 och docent 1908. Sedan 1917 är
han hufvudredaktör för "Jernkontorets annaler". På
G:s initiativ infördes 1907 metallografi som
ord. examensämne vid Tekniska högskolan, hvilken
därigenom blef den första tekniska utbildningsanstalt,
som meddelade obligatorisk undervisning i detta
ämne. G. har författat många uppsatser i bergskemiska,
värmetekniska och historisk-metallurgiska ämnen,
hufvudsakligen publicerade i "Teknisk tidskrift" och
"Jernkontorets annaler". Bland hans viktigare arbeten
må nämnas Analys av järnmalm (1911; 2 ta uppl. 1923),
Om betingelserna för tillvaratagande av biprodukter
vid generator gasberedning samt gasens användbarhet
för martinugnsdrift (i "Jernkontorets annaler",
1918) och Om svenska bergshandte-ringens utveckling
under de senaste 50 åren (i "Teknisk tidskrifts"
jubileumsskrift utg. i anledning af tidskriftens
50-åriga tillvaro 1920). A. W-n.

*Grabow. 1. K. L. G. lämnade sin anställning som
dekorationsmålare vid Dramatiska teatern 1910 och
dog 23 nov. 1922 i Stockholm. G-g N.

Grabowiec [-viets], kommun i polska vojevodska-pet
Lublin vid Wolica, 32 km. s. ö. om Krasnoslaw. 9,301
inv. (1921). Under Världskriget utkämpades 13-18
juli 1915 vid G. ett fältslag mellan tyska
Bugarmén (v. Linsingen) och 13:e ryska armén
(Gorbatovski), hvilken senare blef tillbakakastad
mot Vladimir Volynskij. Jfr Världskriget, sp. 191.
H. J-dt.

Grabski, Wladyslaw, polsk politiker, f. 1873 i
Borow, studerade i Warschau, Paris och Halle och
började sedan 1900 taga liflig andel i polskt
ekonomiskt föreningsväsen. Han slöt sig till
det nationaldemokratiska partiet och var 1906-12
led. af de tre första ryska riksdumorna. Under
Världskriget var G. jämte R. Dmowski ledare för de
polske nationaldemokrater, som i det längsta sökte
samförstånd med Ryssland. Han hölls 1918 i 5 månader
internerad af tyskarna, blef efter polska republikens
upprättande ledare för riksdagens högergrupp och var
1919 en af Polens delegerade på fredskonferensen i
Paris. G. var 1919-20 finansminister i ministärerna
Paderewski och Skul-ski, därefter en kort tid själf
(juni-juli 1920) ministerpresident och sedermera under
kriget med Ryssland finansminister i "krigskabinettet"
Witos (juli 1920-jan. 1921). Han var i juni 1920 polsk
delegerad vid konferensen i Spä. G., som från na-

tionaldemokratiska partiet öfvergått till
den moderata högergruppen, var en tid
1923 finansminister i ministären Sikorski.
V. S-g.

Gracht kallas i Holland och Nord-Tyskland en farbar
kanal, som leder från större farled till varf,
hamndel o. s. v. Namnet har öfverförts till en del
vid kanalerna liggande strandgator (i Amsterdam,
Berlin m. fl. städer).

*Grad (sp. 67). Teol. doktorer kreeras numera äfven
efter aflagda lärdomsprof (se därom Doktor. Suppl.).

*Gradation, geol., geogr. Se Degradation. Suppl.

’Gradbeteckning. På uniformen af 1910 års modell är
gradbeteckningen anbragt på axlarna och på hattens
främre sidor. På vapenrocken utgöres den af: för
generalspersoner och veder-

Gradbeteckning af 1910 års modell för a) generalmajor,
&) öfverstelöjtnant vid Generalstaben, c) kapten
vid infanteriet (Västgöta regemente).

likar axelklaff af generalsgalon med för general
3 och för generallöjtnant 2 stjärnor samt för
generalmajor l stjärna; för regementsofficer
ar e och vederlikar axelträns af två flätade
beläggningssnören med för öfverste 3 och för
öfverstelöjtnant 2 stjärnor samt för major l stjärna,
och för kompaniofficerare och vederlikar axelträns
af l beläggnings-snöre med för kapten (ryttmästare)
3 och för löjtnant 2 stjärnor samt för underlöjtnant
och fänrik l stjärna. Fanjunkare (styckjunkare) ha
samma gradbeteckning som underlöjtnant (fänrik),
dock utan stjärna. Sergeanter bära axelträns
af l beläggningssnöre af redgarn (gult eller
hvitt). Officerarnas galoner och axeltränsar
äro af guld eller silfver, likaså fanjunkarnas
axeltränsar. Gradbeteckningen på hatten utgöres
af en chevron med för officerare galoner till
samma antal och beskaffenhet som på mössan samt
för underofficerare smalare galoner af guld
(silfver) 2 för fanjunkare (styckjunkare)
och l för sergeanter. Jfr Uniform, pl. I.
H. J-dt. *Gradisca tillhör nu Italien. 4,420
inv. (kommunen) 1910. Under Världskriget besattes den
af österrikarna utrymda staden 10 juni 1915 af italie-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free