Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granbarrvecklaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berget och banat sig väg genom
att smälta upp taket öfver sig.
K.A.G.
Granito Pignatelli di Belmonte [pinja-], Gennaro,
påflig diplomat, kardinal, f. 10 april 1851
i Neapel, tillhör en högadlig italiensk släkt
(vanligen kallad blott Granito di Belmonte),
prästvigdes 1879, deltog i specialbeskickningar till
Nikolaus II:s kröning 1896, drottning Viktorias
regeringsjubileum 1897 och Georg V:s kröning 1911,
blef 1899 titulär ärkebiskop af Edessa och var nuntius
i Bruxelles 1899-1904 och i Wien 1904-11. G. blef
kardinal 1911. Han anses som en bland den moderna
påfliga diplomatiens skickligaste företrädare.
V. S
*Granja, La.Slottet nedbrann 2 jan. 1918.
Grankottvecklaren, zool. Se Vecklarfjärilar.
Grankubben, blixtfyr i segelleden Landsort-
Södertälje, på 58° 47’ 58" n. br. och 17° 45’ 10"
ö. lgd fr. Gr., n. v. om Röko. Lågans höjd öfver
medelvatten är 13 m., största ljusstyrkan 600 hlj. och
lysvidden 12 bågminuter. Agaljus. Uppförd 1900 och
ändrad 1912. E. A-t.
Grankulla, köping i Nylands län, Finland, Helsinge
domsaga och härad, vid järnvägen Helsingfors -Åbo, 15
km. från Helsingfors, utbröts 1920 till själfständig
kommun, men hör i kyrkligt afseende fortfarande
till Esbo pastorat. Omkr. 1,500 inv., flertalet
svensktalande. Villasamhälle, till stor del bebodt af
personer, hörande till de burgnare samhällsklasserna.
O. B-n.
Grankäda. Se Kåda.
Granlappar. Se Lappar, sp. 1192.
Granmichele, dets. som Grammichele (se
d. o.).
Grann, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 101 m. ö. h.,
i Steneby och Håbols socknar, Dalsland, af rinner
genom Upperudsälfven till Vänern. O- Sjn.
Grannäsån. Se Testeboån.
Gran piscåtor de Salamanca, pseudonym. Se Torres de
Villarroel, D. de.
*Granqvist, P. G. D., efterträdde 1910 K. Ångström
som ord. professor i fysik vid Uppsala universitet
och dog 18 sept. 1922 i Uppsala. Bland G :s senare
expe-rimentalarbeten, hvilka utmärkas för stor
noggrannhet, må nämnas
- utom hans fortsatta undersökningar öfver den
elektriska ljusbågen
- studier öfver kato-dens sönderdelning i
förtunnade gaser. Han upptog äfven Ångströms arbeten
om solarkonstanten samt utförde beräkningar
öfver svenska jordmagnetiska observationer. Han var
sedan 1904 led. af Vet. akad:s Nobelkommitté för
fysik och från 1910 till sin död dess ordf.
Gransherred, härad och pastorat, n. om
Notodden, Telemark fylke (före 1919
Bratsbergs amt), Norge. 416,76 kvkm. 1,340
inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk.
K. G. G.
Granskningsmän i konkurs. Enligt nu gällande
konkurslag af 13 maj 1921 är, liksom enligt förut
gällande konkurslag af 1862, rättens ombudsman
den, som hufvudsakligen utöfvar kontrollen
öfver konkursförvaltningen. Den nya konkurslagen
känner ännu ett organ för förvaltningens närmare
öfverva-kande, nämligen granskningsmän. Därom stadgas
i § 46 konkurslagen. Af hvad lagrummet innehåller,
finner man, att granskningsmän utses å första
borgenärssammanträdet af borgenärerna, dock endast
såframt någon af dem gör framställning därom. Antalet
granskningsmän bestämmes af konkursdomaren. Närmare
bestämmelser ang. valet äro meddelade. Till grund för
dem ligger tanken, att äfven en borgenärsminoritet
skall bli företrädd bland granskningsmännen. Jämte
granskningsmän utses suppleanter.
E. K.
Gransmygen, zool. Se Löfsångarsläktet.
Granspinnarstekeln, zool. Se Sågsteklar.
Granspira, bot. Se Pedicularis.
* Grant, Ulysses. Ett jättemonument (världens
näst största staty) öfver G. aftäcktes i Washington
27 april 1922 (hundraårsdagen af hans födelse).
Granten, blixtfyr på det östligaste af skären
Granterna vid Gotlands östkust, på 57° 43’ 42"
n. br. och 19° l’ 52" ö. lgd fr. Gr., med ett
1894 uppfördt, 1911 ändradt torn. Lågans höjd
är 12,5 m. och största ljusstyrkan 600 hlj.
E. A-t.
Granuläratrofi (af lefvern), med. Se Lefversjukdomar, sp. 31.
*Granulit, petrogr. Termen granulit har för
svenska förekomster alltmer gått ur bruk och
ersatts med leptit; äfven i utlandet är
namnet föga brukligt. Den sachsiska granuliten,
hvilken ställdes upp som typ för granuliten,
har visat sig vara en pressad eruptiv bergart.
K. A. G.
Granulom [-lam], med Se Tändernas sjukdomar och vård,
sp. 759.
Granvik, hamn och lastageplats på Seskarön i Bottniska
viken, hvarest antalet ankomna och afgångna fartyg
var 92 om 59,198 nettoton 1921. Därinvid ligger G:s
sågverk. Se Seskarön.
*Granville, W. A., var matematiklärare vid
Yale-universitetet till 1909 och är sedan 1910
president (rektor) för Pennsylvania college i
Gettysburg.
Granvin, härad och socken i Ulvik pastorat,
Hardanger, Hordaland fylke (före 1919 Söndre
Bergenhus amt), Norge. 189,04 kvkm. 1,070
inv. (1920). Jordbruk, fruktodling och
turisttrafik. K. G. G.
Granvinelven. Se Seimselven.
Granö, Johannes Gabriel, finländsk geograf, f. 14
mars 1882 i Lappo, student 1900 samt filos, licentiat
och docent i geografi 1911, företog flera resor i
Sibirien och i Mongoliet, bl. a. med understöd af
ett Rosenbergskt reseunderstöd 1913 -16 till södra
Sibiriens gränstrakter, särskildt Altai. Han var
1919-22 professor i geografi vid Dorpats universitet
och utnämndes 1923 till e. o. professor i samma
ämne vid Helsingfors’ universitet. G. gäller som
auktoritet i fråga om Sibiriens geologi och geografi
och har författat bl. a. Beiträge zur kenntnis der
eiszeit in der nordwestlichen Mongolei und einigen
ihrer sudsibirischen grenzgebirge (akad. afh. 1910),
Die Nordwest-Mongolei (i "Zeitschr. der gesellschaft
liir erdkunde", 1912), Morphologische forschungen im
östlichen Altai (ibid., 1914), Les formes du relief
dans l’Altai russe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
