- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
57-58

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravensteiner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gravensteiner-Great western railway

58

Gra’vensté~iner, en ojäst och alkoholfri, lätt
kol-syrad läskedryck, beredd af essenser eller
extrakt.

Gravfoss, ett 17 m. högt vattenfall i
Dramsälfven, Norge, representerar 15,200
eff. hkr, hvaraf 8,000 voro utbyggda 1920.
K. G. G.

Graviére [-viär], C äro Ii n e, pseudonym för Estelle
Ruelens. Se Belgiska litteraturen. Suppl., sp. 519.

Gravigräda, paleont. Se Jättetrögdjuren.

’Gravitation. Jfr R e l a t i v i t e t s t e o r i.

Gravitationskonstant. Enligt den Newtonska
gravitationslagen är den kraft, hvarmed två
himlakroppar attrahera hvarandra, direkt proportionell
mot produkten af kropparnas massor och omvändt
proportionell mot kvadraten på deras ömsesidiga
afstånd. Kraften kan alltså uttryckas genom formeln:

K = t*M-f .

där m och m’ äro de båda massorna och r
afståndet. Proportionalitetsfaktorn, för hvilken Gauss
infört beteckningen k2, är en konstant, hvars värde
beror af de enheter, som väljas för tid, längd och
massa. Denna konstant kallas gravitationskonstanten
1. Gauss’ska konstanten. Det numeriska värdet
beräknades af Gauss på följande sätt. Med utgångspunkt
i den allmänna gravitationslagen kan man härleda
följande lag för en planets rörelse kring solen
(den tredje Keplerska lagen i sin stränga form): 2_

där a är halfva storaxeln i planetens bana, T
planetens omloppstid och m dess massa, uttryckt i
solens massa som enhet. Gauss tillämpade denna lag
på jorden och valde därvid som längdenhet jordbanans
halfva storaxel och som tidsenhet me-delsoldygnet,
d. v. s. han satte a = l och T = 365,25«383ö. För
jordens massa uttryckt i solmassan som enhet antog
han det då som det noggrannaste ansedda-värdet m =
s-sVTiU’ Genom att insätta dessa värden erhöll Gauss
följande numeriska värde på gravitationskonstanten :

k2 = 0,000295912.

De antaganden, som ligga till grund för Gauss’
bestämning af gravitationskonstanten, äro numera
föråldrade och måste ersättas af andra. Särskildt det
antagna värdet på jordmassan är märkbart afvikande
från de moderna värdena. Då det emellertid skulle
medföra väsentliga olägenheter att ändra det i den
teoretiska astronomien allmänt accepterade Gauss’ska
värdet på k2, har man föredragit att bibehålla detta
som en absolut konstant och i stället modifiera
längdenheten på så sätt, att den ofvan anförda
relationen mellan k2, a, T och m blir bestående
trots de nya antagandena beträffande T och m. Man kan
sålunda säga, att längdenheten numera är bestämd genom
Gauss ’ska värdet på k2 och att jordbanans halfva
storaxel uttryckt i denna enhet icke är strängt = l,
utan ett från l något afvikande tal. Af vikeisen är
emellertid obetydlig och spelar i många fall ingen
märkbar roll. B- d. Gravlund, T h o r k i l d, dansk
författare, f. 16 aug. 1879 på Rersö vid Slagelse, bor
i sin hemtrakt, som har en egendomlig, isolerad bonde-
och fiskarkultur, och har med utgångspunkt därifrån

skrifvit flera dels novellistiska, dels rent
folkpsykologiska arbeten, där han med skarp
iakttagelseförmåga och utpräglad sympati för
ärfda seder och bruk skildrat olika danska
landsändars befolkning: Öen (1903), Gamle
Essinge by (1905), Vejrbilleder (1908), Dansk
folkekarakter (1911 ff.), Dansk bygd (1917
ff.), Vejrgabet (1917) och Herredet (1919).
P.E-t.

*Gravosa tillhör nu Jugo-Slavien.

Gravvik, härad och socken i Leka pastorat, vid
kusten, n. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke (före
1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 193,»4 kvkm. 835
inv. (1920). Fiske.

Gray’s harbor [gréYs hä^bo], vik af Stilla
hafvet i Amerika, staten Washington, 80 km. n. om
Co-lumbiaflodens mynning, med hamnarna Hoquiam,
v Aberdeen och Cosmopolis, hvilka ha stor export af
timmer, skinn och fiskkonserver. O. Sjn.

*Gray’s inn. Se äfven Inns of court.

Gray’s peak [gréYs pi’k], en 4,371 m. hög bergtopp
i Colorado range (Front range) af Klippbergen,
i staten Colorado, Amerikas förenta stater, 70
km. v. om Denver.

Great artesian basin [gröYt ät!’j en béVsn], eng.,
"det stora artesiska bäckenet", det största af de
artesiska vattenförråden i Australien, omfattar
omkr. 1,5 mill. kvkm. af det inre af Queensland,
Nya Syd-Wales och Syd-Australien samt når i n. fram
till kusten af Carpentariaviken. Sedan det 1879-80
upptäckts (se Darling. Suppl.), ha mer än 1,300
borrhål borrats, af hvilka det mäktigaste gett
nära 10 mill. liter per dag. Tack vare denna
vattentillgång ha oerhörda arealer öppnats för
får- och kreatursafveln. Man förklarar vanligen
G:s uppkomst så, att den stora nederbörden inom
Kustkordillerans högre delar där sjunker ned i porösa
sandstenar och sedan under starkt tryck rinner ned
mot Carpentariaviken. Genom brunnsborrningarna,
hvilkas djup varierar mellan några 10-tal m. och
1,866 m., stiger det upp till ytan. Enligt en annan
uppfattning skulle vattnet ha samlats på djupet under
århundradens lopp och brunnarna så småningom komma
att sina ut. Mindre artesiska bäcken finnas äfven
på gränsen mellan Syd-Australien, Nya Syd-Wales och
Victoria samt flerstädes i Väst-Australien. O. Sjn.

Great basin [gréYt béYsn], eng., "stora bäckenet",
bergplatå i Nord-Amerika. Se Amerika, sp. 786.

Great dividing range [gréYt divåYdiQ réYndj],
bergskedja. Se Australien, sp. 446.

Great Ilford [grcYt i’lfod], stad. Se I Iför d.

Great Inagua [gréYt inä’gö>ä], ö. Se I n a g u a.

Great lakes [gréYt léYks], eng., "stora sjöarna",
Canadiska sjöarna (se d. o.).

Great Malvern [gréYt må7van 1. malvan], stad. Se
Malvern.

Great Manitoulin [gréYt mänitö’lin], ö. Se
Ma-nitoulin-öarna.

Great Ouse [gréYt ö’s], flod. Se Ouse 2.

Great western railway [gréYt we’ston réYloéi], ett af
de största engelska järnvägsbolagen, stiftadt 1835,
omfattande järnvägslinjer från London till västra
England och södra Wales äfvensom ångbåts-linjer
till Syd-Irland. Banlängden är omkr. 4,800 km.,
bolagets aktiekapital öfver 100 mill. pund. Jfr
Storbritannien. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free