- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
59-60

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravensteiner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

Grecitet-Gregory

60

’Grecitet, grekiska språket och litteraturen; grekiska
språkstudiet; en grekisk författares språkform.

’Greely, A. W., ledde 1898-1902 anläggningen
af militärtelegraf och dess drift på Cuba
och Filippinerna samt därefter till 19J4
telegrafanläggningarna i Alaska, blef 1906
generalmajor och afgick ur aktiv tjänst 1908.

*Green, J. R. Hans hustru, Alice S. A. Stopford G.,
som är dotter till en irländsk präst, har med stor
ifver och energi medverkat i den nationella irländska
rörelsen, äfven i dess radikalaste former. Hon har
ytterligare skrifvit bl. a. The making of Ireland and
its undoing (1908), Irish nationality (1911), The old
irish world (1912), W öman’s place in the world of
letters (1913), Ourselves alone in Ulster (1918),
Loyalty and disloyalty; what it means in Ireland
(s. å.) och The government of Ireland (1921). Hon
utgaf 1916 en ny reviderad uppl. af sin makes "Short
history" med en därtill fogad "epilog". V. S-g.

Green [gren], Martin Claus Holmer, dansk bankman, f. 9
sept. 1875 i Köpenhamn, vardt 1903 jur. kandidat,
var 1901-19 redaktör af dagbladet "Börsen" och
1919-20 börskommissarie, vardt 1920 bankinspektör
och led. (konservativ) af landstinget, 1923 direktör
för Nationalbanken. Han har utgett en mycket brukad
handbok öfver danska fonder och aktier (1902-19)
och har under de kritiska bankförhållandena efter
Världskriget inlagt förtjänster om reorganisationen.
P- E-t.

Greenbackpartiet [gri’nbäk-]. Se National party.

’Greene. - 3. F. V. G. var 1903-04 polismästare i New
York och därefter ledare af ett bolag för exploatering
af Niagaras vattenkraft. Han dog 15 maj 1921.

*Greene, sir W. C o n y n g h a m, var brittiskt
sändebud i Bukarest 1905-10 och i Köpenhamn 1910-12
samt ambassadör i Tokyo 1912-19.

Greeners kryssbult [gri’n§s]. Se Kryssbult.

Green park [grin pä’k], eng. ("gröna parken"). Se
London, sp. 1049-50, och kartan C 5.

Greenwich [gri’nidj], hertig af. Se Campbell 4.

*Greenwood, F., dog 14 dec. 1909 i London.

’Greenwood, T h., dog 9 nov. 1908. Hans stora
bibliografiska bibliotek ingår nu i Manchesters
folkbibliotek.

Greenwood [grrWud], sir H a m ar, brittisk
politiker, f. 7 febr. 1870 i Whitby i Ontario,
studerade i Toronto, var en tid anställd i Ontarios
jordbruksministerium, blef 1906 led. af engelska
underhuset (liberal) och var privatsekreterare åt
Winston Churchill under dennes kolonialminister-tid
1906-08. G. hade i Canada varit milisofficer, deltog
1915-16 i Världskriget som bataljonschef, var därpå
anställd i krigsministeriet, understatssekreterare i
inrikesministeriet 1919, sekreterare i departementet
för transocean handel 1919-20 och minister för Irland
1920-22. G. blef 1915 baro-net. Som minister för
Irland ådrog han sig skarpt och berättigadt klander
såsom närmast ansvarig för polistruppernas grymma
framfart där, och vid parlamentsvalen 1922 föll
han igenom. v. s-g.

Grefberg, Gustaf Ernst, jurist, ämbetsman, f. 27
okt. 1879 i Söderköping, blef student

1899 och juris kandidat i Uppsala 1904, egnade sig
därefter åt domarverksamhet under Göta hofrätt samt
tjänstgjorde sedermera i Svea hofrätt, där han 1915
blef assessor och 1917 hof rättsråd. Både före och
efter dessa utnämningar var han sekreterare hos
och led. af flera kommittéer och kommissioner
för olika lagstiftningsfrågor rörande fast
egendom. 1919 blef han chef för lagafdel-ningen
i Justitiedepartementet; 1922 utnämndes han till
generaldirektör och chef för landtmäteri-styrelsen.
C. G. Bj.

’Grefve. I Tyskland har grefvetitel upphört att
utdelas efter revolutionen 1918. - I Danmark har 1919
lag utfärdats om fideikommissgods’ öfvergång till fri
egendom (se Fideikommiss. Suppl.). Af förutvarande 22
grefskap hade 8 år 1923 öfvergått till fri egendom. -
Af de på Finlands riddarhus introducerade 11 grefliga
ätterna fortlefde 8 år 1923, hvaraf dock l är utgången
på svärdssidan och l har öfverflyttat till Sverige. -
Af de 142 grefliga ätter, som introducerats på svenska
Riddarhuset, kvarlefde 59 st. år 1923, däraf dock 7
utgångna på manssidan.

Grefven af Luxemburg (Der graf von Luxemburg), operett
af Léhar (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1910.

Grefvinnan (Almavi’va), kvinnoroll (sopran) i operan
"Figaros bröllop" af Mozart (se denne, sp. 1258 och
1260). Jfr Al m a vi v a. Suppl.

Gregarinos [-ås], veter. Se Coccidios. Suppl.

’Gregorianska kalendern (Nya stilen). Se äfven
Kronologi, sp. 41-42.

’Gregorianska sången. I sitt ursprung tros
numera denna stå i nära samband med antikens
grekisk-romerska musik; under den sena medeltiden
kom gregorianska sången i form af cantus firmus att
bilda en utgångspunkt för den nyare tidens konstmusik,
och förutom sin koloraturrika liturgi-sång egde den
godt om enkla, friska melodier samt blef ej utan
inverkan på folkvisan (jfr Folkvisor, sp. 805-806). I
reformationstidens svenska kyrkosång fortlefde
gregorianska melodier (ofta bearbetade med svenska
texter) i rätt betydlig mån vid sidan af församlingens
nya protestantiska psalmsång. I nutiden ha ej saknats
ansatser och förslag till att i tillämpliga delar
återupplifva gregoriansk sång inom den evangeliska
gudstjänsten. E. F-t,

Gregorius, kardinal, påfve under namnet I n n o-c e
n t i u s II (se denne).

GregoroVitj, Ivan Konstantinovitj, rysk sjömilitär,
f. 1854, var en tid stabschef vid ryska Stilla
hafs-flottan, under rysk-japanska kriget 1904-05
hamnkommendant i Port Arthur och sedermera stabschef
vid Svarta hafs-flottan, varfschef vid krigshamnen i
Libau och militärguvernör i Kronstadt. I flottan nådde
han amirals grad. G. blef i april 1911 marinminister
samt medlem af riksrådet och kvarstod på dessa poster
till revolutionen i mars 1917.

Gregory [gre’g9ri], Augusta, irländsk författarinna,
född Persse, f. 5 mars 1852, äktade 1881
underhusledamoten sir William Gregory (d. 1892). Hon
har varit Yeats’ förnämsta stöd i sträf-vandet att
skapa en nationell och folklig irländsk teater,
har dels verkat som direktris (se hennes Our irish
theatre, 1913), dels författat ett stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free