- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
71-72

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

Grelot-Greppin

72

syfte. Efter 1918 års revolution bortlade
G. anonymiteten och framträdde febr. 1919 jämte Eisner
som tysk representant på en socialistkonferens i
Bern. Bland de många motskrifterna mot "J’ac-cuse"
märkas "Ein verleumder" (1915) af T. Schiemann och
"Anti-J’accuse" (1916; sv. öfv. s. å.) af G:s son
K. Grelling. V. S-g.

Grelot [gr,)lå], fr. (eg. bjällra), kulgaller,
ett band eller snöre, i kanten försedt med runda
kulor, öfverspunna med guld, silfver, stål, silke-,
bomulls-eller yllesnörmakeri, som används till
garneringar på kläder, lampskärmar, gardiner o. d.

Gren, sjö. Se F a 11 ras k et. Suppl.

*Gren (sp. 264). - 3. Magnus (Måns) G. till Tidö,
son till den i hufvudarbetet omnämnde Ivar G.,
riksråd, d. 8 nov. 1520, var under hela sitt lif
en af Sturepartiets pålitligaste anhängare. Som
sådan framträder han redan under Svante Nilssons
regeringstid, då han (från 1507) verksamt deltog i
kriget mot danskarna. På nyåret 1512 inträdde han i
riksrådet och bevistade sedan flitigt rådsmöten och
herredagar. Af Sten Sture d. y. omfattad med stort
förtroende, tjänstgjorde han åren 1516-20 som dennes
höfvitsman i Nyköpings slottslän och var därefter
Kristina Gyllenstiernas närmaste man vid försvaret
af Stockholm 1520. Anklagad af Gustaf Trolle för
sitt Sturetrogna uppträdande under de närmast
föregående årens in-bördesstrider, af rättades han
i Stockholms blodbad. Hans änka, Anna Andersdotter
(Baner) till Ådö, gifte i senare hälften af 1520-talet
om sig med den från Gustaf Vasas tidigare historia
bekante slottsfogden i Västerås Jon Skrifvare.
G. C-n.

*Grenaa. 1917 öppnades järnväg från Eyom-gaard öfver
Gjerrild till G. Med förstäder 5,582 inv. 1921.
P. É-t,

*Grenander. - 2. Alfred G. Bland hans verk från de
senast förgångna åren äro Ringels-burgs slott vid
Magdeburg (1912), Svenska Viktoriaförsamlingens
kyrka i Berlin (1920-21) och Berlins elektriska
Untergrundbahn Nord-Syd (1921). Ett par af G. ritade
galler afbildas å pl. IV till art. Smideskonsten.
G-g N.

Grenander, Max, ingenjör, rektor, f. 6 nov. 1873 i
Norrköping, utexaminerades från Tekniska högskolan
1897, blef filos, licentiat i Uppsala 1901,
tjänstgjorde 1902 som vikarierande lektor vid Västerås
högre allm. läroverk och blef s. å. lärare i matematik
och fysik med elektroteknik vid tekniska skolan,
numera statens maskinfackskola, i Eskilstuna, hvars
rektor G. är sedan 1903. Han har utgett ett flertal
populär-vetenskapliga skrifter rörande telegrafering
utan tråd, radioaktivitet, luftskepp och flygmaskiner
m. m. Fmn.

Grendel, sagohist. Se B e o w u l f.

.Grenfell, F. W., baron G., var 1899-1903 guvernör
och öfverbefälhafvare på Malta, 1903-04 chef för 4:e
armékåren och 1904-08 (ej 1903- 07) öfverbefälhafvare
öfver trupperna på Irland.

Grenfell [gre’nfel], Bernard Pyne, engelsk
arkeolog och utgifvare, f. 16 dec. 1869,
utbildades i Oxford, där han 1908 vardt professor
i papyrologi ; 1916 förvandlades platsen till en
hedersprofessur. Tillsammans med A. S. Hunt upptäckte
G., som alltifrån 1894 sysslat med utgifningsarbeten
i Egypten, 1896-97 och 1905-06 stora mängder af papyri
vid Oxyrhynchos (se d. o.) och har jämte

Gr eunas vapen.

sin kamrat utgett flera af dessa. Särskildt uppseende
väckte de "Jesu ord" och evangeliebrottstycken,
som funnos; de äro utgifna i The sayings of our Lord
(1897; "Vår Herres Jesu ord", s. å.) och New sayings
of Jesus (1904).

Grenmossa, bot. Se Hy p n u m.

*Grenna. Stadens areal har 1918 ökats genom
inkorporering af Grenna prästgård, Husaby Ribba-gård
m. fl. områden om tills. omkr. 63 har, samt uppgår
nu till 279 har. 1,186 inv. (1922). Hamnen, som
på södra pirhufvudet har en klippfyr, besöktes
1922 af 758 fartyg om 64,612 ton. Utförseln
består hufvudsakligen af spannmål, potatis,
trädgårdsalster och plantskoleträd samt kött och
smör. I st. f. folkbanken finnes nu afdelningskontor
af Nordiska handelsbanken. En byst af Per Brahe
d. y. aftäcktes 24 juni 1916. För samlande af
Rött-leåns hela vattenkraft har Södra Vätterns
kraft-a.-b. vid stranden 1/2 km. s. om staden uppfört
en kraftstation om 5,000 hkr. Vid andra-kammarval
ingår staden i den hela länet omfattande
valkretsen. De långt drifna restriktionerna
i staden ha under senare år afsevärdt minskat
den förut blomstrande turisttrafiken på G. -
Vapenbilden i G:s stadsvapen har nu fastställts
till den något ändrade form, som fig. visar.
O. Sju.

*Grenna landsförsamling omfattar nu 14,031 har. 2,507
inv. (1923).

Grennasandsten, geol. Se S an ds t en. Suppl.

*Grenoble hade 1921 77,409 inv. Vid universitetet
ha under mer än tjugu år getts kurser i franska
språket och feriekurser, hvilka talrikt besökts af
utlänningar. Den svensk-franska skolkur-sen, som
tidigare pågick i Caen (se d. o. Suppl.), flyttades
1922 till lyceet i G.

’Grenzboten, D i e, utgafs från 1909 i Berlin och
redigerades till 1920 i partilös moderat anda af
G. Cleinow, öfvertogs 1920 af förlagsfirman Koehler
och stod därefter storamiral Tirpitz nära, öfvergick
1922 till en Tyska folkpartiets ledning närstående
krets, men upphörde redan med sistnämnda års utgång.

Grenzmark Westpreussen-Posen är namnet på den
preussiska provins, som efter 1919 omfattar de väster
om den polska korridoren belägna, fortfarande till
Tyskland hörande delarna af de tidigare preussiska
provinserna Westpreussen och Posen. G. omfattar 9
kretsar, hvaraf en stadskrets, 7,723 kvkm. med 326,881
inv. (1919). Hufvudstad i området är Schneidemiihl.
O. Sjn. , Grepen, fyrskepp i farleden G.-Svartklubben
i öregrundsgrepen, på 60° 28’ 10" n. br. och 18° IT
38" ö. lgd fr. Gr., har blixtfyr med agaljus om 500
hl j. styrka, 6 m. öfver medel vatten. Det utlades
1872 och ändrades senast 1919. E. A-t.

Greppin, by i preussiska prov. Sachsen, n. om
Bitterfeld. 4,946 inv. (1919^. Brunkolsgrufvor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free