- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
73-74

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabriker för tillverkning af briketter, lerrör
och anilinfärger m. m.

Gressvik (Gresvik), tätt bebyggdt fabriks-
och arbetarsamhälle, nära Fredrikstad, Östfold fylke
(före 1919 Smaalenenes amt), Norge. 2,747 inv. (1920).
K. G. G.

Gretjaninov [-åff], Aleksandr, rysk tonsättare,
f. 1864, elev af Safonov och Rimskij-Korsa-kov, har
komponerat visor, duetter, körsånger, kammarmusik-
och orkesterverk, skådespelsmusik, operorna Dobrynja
Nikititj (1903) och Suor Beatrice (1912) m. m.

*Gretna Green. Vid G. upprättades under Världskriget
en storslagen ammunitionsfabrik, som till sist
sysselsatte 16,000 arb.

Grettissaga (Grettes saga), en af de yngsta isländska
ättesagorna, från slutet af 1200-talet, handlar om
Grettir ÄsmunÖsson, ett slags isländsk folkhjälte,
berömd för sitt goda lynne, sin uthållighet i
strider och äfventyr, båda när det gäller människor
och troll. Han flyr från Island efter ett dråp,
blir dömd fredlös i Norge, där han i nära på tjugu
år lyckas undgå sina fiender och förföljare, tills
han och hans trofaste yngre broder bli ihjäl-stuckna
på en klippö i Sagafjorden. Sagan är underhållande
berättad, full af öfvertro och folksägner. Utg. af
R. Boer i "Sagabibliothek" (1900). *Greuze, J. B. Jfr
C. Mauclair, "Jean-Bap-tiste G., sa vie, son oeuvre,
son époque" (1906). - Hans dotter (ej hustru) Anne
Geneviéve G., f. 1762, d. 1842, lärjunge till fadern,
var genre- och miniatyrmålarinna.

*Grevesmiihlska samskolan. Se äfven
Borgarskola. Suppl., sp. 744.

Grévys sebra [grevls-]. Se Hästdjuren, sp. 173.

*Grey. - 13. A. H. G. G., 4:e earl G., afgick
okt. 1911 från generalguvernörsposten i Canada och
tog sedermera vid sidan af partipolitiken rätt liflig
del i det politiska lifvet, bl. a. i propagandan för
proportionella val och i arbetet för jordbruks-och
nykterhetsreformer. Jfr H. Begbie "Albert, fourth
earl G." (1917).

14. Sir Edward G., sedan 1916 viscount G. of F
allodon, kvarstod som utrikesminister äfven i Asquiths
koalitionsministär (juni 1915- dec. 1916), men ingick
ej i den därpå följande koalitionsministären Lloyd
George. På grund af en ögonsjukdom hade han kort
förut, juli 1916, afsagt sig sitt underhusmandat
och då såsom viscount G. of Fallodon blifvit
led. af öfverhuset. Som brittisk utrikesminister
arbetade G. för stärkande af ententen med Frankrike
och vänskapen med Förenta staterna, ett närmande
till Ryssland och förbättring af förhållandet till
Tyskland, i den mån en sådan var förenlig med de
brittiska entente-förbindelserna med Frankrike
och Ryssland. Han medgaf jan. 1906 regelbundna
engelsk-franska

landt- och sjömilitära meningsutbyten om samverkan i
händelse af tyskt krig mot Frankrike och bekräftade
denna anordning genom en brefväxling med franske
ambassadören P. Cambon 22 nov. 1912 (se Världskriget,
sp. 135), afslöt med Ryssland ett ententefördrag
30 aug. 1907 (se Ryssland, sp. 1502) och stod
sommaren 1914 beredd att afsluta en engelsk-rysk
marinkonvention (se Världskriget, sp. 139). Dessa
åtgärder kommo sedermera att verka som förberedelser
för Englands deltagande i Världskriget, men voro
ej af G. afsedda att ega principiellt tyskfientlig
innebörd. . Tvärtom var G., ehuru han 1906 och 1911
kraftigt understödt Frankrike vid dess konflikter
med Tyskland i Marokkofrågau, uppriktigt benägen att
genom en uppgörelse med Tyskland i fråga om dess och
Englands flottrustningar söka bana väg för en allmän
utjämning i det spända internationella läget. Sedan
detta försök misslyckats (lord Haldanes Berlinbesök
febr. 1912), försämrades Englands förhållande till
Tyskland, ehuru G. förhandlade om utjämning af smärre
koloniala konflikter mellan de båda stormakterna
och kort före Världskrigets utbrott nått preliminära
resultat i dessa förhandlingar. Under dagarna närmast
före Världskrigets utbrott arbetade G. för-gäfves
för den österrikisk-serbiska konfliktens fredliga
lösning genom medling (jfr Världskriget, sp. 141
- 143) och sökte i det längsta formellt bevara
Englands handlingsfrihet i händelse af konfliktens
vidgande till ett allmänt krig mellan kontinentens
stormakter. Faktiskt tyckes han dock ha varit fullt
besluten att i sådant fall bistå Frankrike, men det
blef Tysklands kränkning af Belgiens neutralitet,
som till sist blef afgörande för brittiska
regeringens krigsbeslut 4 aug. (se Världskriget,
sp. 145). Sin politik utvecklade G. ingående i ett
berömdt underhusanförande 3 aug. Under kriget nedlade
G. 1915 mycken resultatlös möda på att förmå Bulgarien
och Grekland att (det förra mot kompensationer på
Serbiens och Greklands bekostnad) inträda i kriget
som de allierades bundsförvanter till det hårdt
beträngda Serbiens hjälp. - G. höll sig efter sitt
afskeds-tagande ett par år af hälsoskäl utanför
politiken, men återvände 1919 till det offentliga
lifvet som utomordentlig ambassadör i Washington
(sept. 1919 -jan. 1920). I tal och skrift har G. under
de senaste åren uppträdt som ifrig anhängare af
Nationernas förbund och stärkande af dess ställning
inom den internationella politiken. G. är ifrig metare
och har utgett Flyfishing (1899). 13-14. V. S-g.

Grez, G.-sur-Loing [gresyrlωä’], kommun med 535 inv. (1921)
vid floden Loing i franska dep. Seine-et-Marne,
arrondissemanget Fontainebleau, blef på 1880-talet
en omtyckt studieplats för de unge svenske
pariserkonstnärerna. Bofasta där under längre tider
voro Carl Larsson, Nordström, finske skulptören
Vallgren och Aug. Strindberg. Bland medlemmar
af målarkolonien under kortare tider voro Birger,
Pauli, Thegerström, Kreuger, Björck, Liljefors,
Bergh, Julia Beck m. fl. Framför alla gjorde
Larsson G. och naturen däromkring kända genom många
målningar – flertalet i akvarell – med motiv därifrån
(1882–88). Äfven amerikanska målare slogo sig ned
där: Harrison, Chadwick, Bruce m. fl. Se Spada,
"Svenska pariserkonstnärer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free