- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
75-76

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

Greåker-Griffith-Boscawen

i hvardagslag" (1913), och
G. Nordensvan, "Carl Larsson", I (1920).
G-g N.

Greåker, tätt bebyggdt fabrikssamhälle på Glommens
högra (nordvästliga) sida, mellan Fredrikstad
och Sarpsborg, Tune härad, östfold fylke (före
1919 Smaalenenes amt), Norge. 1,950 inv. (1920).
K. G. G.

*Grierson, G. A., är hedersdoktor vid flera
universitet, bl. a. vid universitetet i Halle,
vicepresident i Royal asiatic society och erhöll
1905 af Institutet Volneyska priset. G. erhöll
knightvärdig-het 1912 (sir George G.). Af hans
vetenskapliga arbeten må ytterligare nämnas An
introduction to the Maithili language of North Behär
(1881-82; 2:a uppl. 1910), The languages of India
(1904), A manual of the Kashmiri language (l-2; 1911),
(tills, med L. D. Barnett) Lalla Väkyäni or Wire
Sayings of Lal Ded ("Asiatic society monographs",
bd 17; 1920), Ishkashmi, Zebaki and Yazghulami. An
account of three Eranian dialects ("Asiatic society,
Prize publication fund", bd 5). Af "Lingu-istic
survey of India" ha tills dato ytterligare utkommit:
vol. VIII (afd. l och 2), vol. IX (afd. l, 2 och 4)
samt vol. X och XI; Index of language names (1920).
K. F. J.

*Griffenfeld, Peder, synes i sin politiska
uppfattning ha varit starkare påverkad af Grotius än
af Hobbes. Sveriges nedtryckande torde ha hört till
hans utrikespolitiska syftemål, och då Frankrike
1672 slöt förbund med Sverige, sökte G. upplösa
denna förbindelse genom ett danskt närmande till
Frankrikes motståndare, samtidigt med att han tills
vidare sökte undgå krig med Sverige. Utbrottet af
skånska kriget 1675 var ett personligt nederlag
för honom, och hans politik fick småningom en allt
tvetydigare prägel. Ett uppsnappadt bref mellan två
danska gesanter gaf spanska sändebudet i Köpenhamn
Fuenmayor tillfälle att för konung Kristian V afslöja
G:s dubbelspel, och detta blef närmaste anledningen
till hans fall. Jfr K. Fabricius, "G." (1910).
P. E-t,

Griffenfelds gaard [går]. Se Jarlsbergs gård.

Griffioer f-iåer], antropol. Se Människoraser,
sp. 273.

Griffith [grffith], sir Samuel W al k er, australisk
jurist och politiker, f. 21 juni 1845 i Merthyr
Tydvil, d. 9 aug. 1920 i Brisbane, emigrerade som
yngling till Australien, studerade i Sydney och
blef 1867 praktiserande advokat. Han blef 1872
led. af Queenslands legislatur, innehade där flera
ministerposter och var premiärminister 1883-88
och 1890-93. G. var Queenslands öf-yerdomare
1893-1903, deltog i utarbetandet af Australiska
statsförbundets nya författning och lyckades i
denna åt högsta domstolen inrymma en stark och
oberoende maktställning. Själf var han 1903-19 den
förste innehafvaren af öfverdomar-ämbetet i det nya
statsförbundet. V. S-g.

Griffith [gri’fith], Arthur, irländsk statsman,
f. 1872 i Dublin, d. där 12 aug. 1922, var son till
en sättare och valde själf först typograf yrket,
vistades 1898-99 i Syd-Afrika som grufarbetare och
började efter hemkomsten till Irland utge en politisk
veckotidning, "United irishman", hvilken sedermera
på grund af indragning flera gånger bytt om namn
(den hette efter hvartannat "Sinn

Fein", "Scissors and paste", "Irish nationality"
och "Young Ireland"). Till en början tillhörde han
det irländska nationalistpartiets vänsterflygel,
men 1903 framlade han ett nytt taktikprogram,
"passivt motstånd" efter mönstret af Deåks taktik i
Ungern efter misslyckandet af 1848-49 års ungerska
revolution. Genom skattevägran, bojkottning af
engelska varor, vägran att erkänna domstolarna,
skattestrejk och vägran att taga säte i brittiska
parlamentet skulle man småningom skapa en ohållbar
ställning för den dittillsvarande regimen och
frampressa en uppgörelse, liknande den, som Deåk vun-
’ nit mellan Österrike och Ungern. Sina artiklar om
dessa idéer samlade G. i broschyren The resurrection
of Hungary: a parallel for Ireland (1904), och
han kallade den nya taktiken "Sinn-Fein-politik"
(jfr Sinn Fein, äfven i Suppl.). En politisk
organisation med dessa syften bildades af G. 1905,
men led 1906 vid sitt första framträdande vid ett
fyllnadsval nederlag och lyckades före Världskrigets
utbrott ej slå igenom. G. stödde 1914 rörelsen
för uppsättande af nationalistiska irländska
frivilliga (Irish volunteer force] som motvikt mot
de frivillige i Ulster och kritiserade Redmonds
kampanj för rekrytering af irländska frivilliga
till brittiska armén i Världskriget. "Påskupproret"
i Dublin 1916 (se Irland. Historia. Suppl.) ogillade
han, men blef i samband med detta häktad och hölls
några månader i fängelse. Till Sinn Fein anslöto
sig nu såväl revolutionära ytterlighetsmän som
moderata, med Redmonds regeringsvänlighet missnöjda
nationalister. G. accepterade de förres republikanska
program och valdes 1918 vid den irländska
republikens proklamerande till vice-president
(president blef E. De Valera; se V al er a, äfven i
Suppl.). G. häktades ånyo s. å. och hölls fängslad
i 10 månader, valdes under fängelsetiden till
underhusledamot, men tog ej säte i parlamentet. Äfven
1921 satt han några månader i fängelse, frigafs
på sommaren vid det då ingångna stilleståndet med
regeringen och var vid förhandlingarna med denna
den främste bland sinnfeinarnas delegerade. Efter af
slutandet af uppgörelsefördraget (6 dec. s. å.) ledde
G. den hårda kampen för dettas antagande i Dail
Eireann och valdes jan. 1922 till dennas president
efter De Valera. Formellt tillhörde han ej den
nya provisoriska regeringen, men var faktiskt
dess sammanhållande kraft. G:s kyliga och nyktra
statsklokhet och ihärdiga viljekraft samverkade
med och kompletterade entusiasmen och den geniala
intuitionen hos Michael Collins (se d. o. Suppl.) vid
deras gemensamma verk, den irländska fristatens
grundläggning. Blott 10 dagar innan Collins
stupade i striden mot ytterlighets-männen, dukade
G. under för öfveransträngning i arbetet med deras
politiska bekämpande. V. S-g. Griffith-Boscawen
[gri^ith-bå^kQoen], A. Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free