- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
81-82

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Griffiths ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvarteret i Österbotten, hvarigenom han drefs
till att förorda den för de hvita trupperna
nesliga öfverenskommelsen i Mariehamn (se Ålandsexpeditionen).
Innan slitningarna mellan Sverige
och Finland i Ålandsfrågan nått sin höjdpunkt,
återkallades G. i sept. 1919 af den nya regering,
som kommit till makten efter Manner-heims afgång.
– G:s son Georg Achates G., f. 18 maj 1890, var 1921-23
finländsk chargé d’affaires i Haag, Bruxelles och
Luxemburg och är nu (1923) chargé d’affaires i Madrid.

8. R–n B. 9. T. C.

*Gripenstedt. Bysta fideikommiss med Brefvens bruk
innehas sedan 1918 af vice Häradshöfdingen frih. Carl
(Karl) Gustaf G. (f. 23 juni 1853), broder till G. 2.

1. J. A. G. Å sp. 328, r. 16 nedifr. står
136 mill. rdr bör vara 136 mil.

2. J. T. G. dog 29 juli 1918 i Stockholm.

Griphufvud. Se Grip. Suppl.

Gripsholmsfjärden. Se Mälaren, sp. 238.

Gripsnäs ("Villa Martin"), på kronomark, Gripsholms
egor, beläget slottsliknande corps-de-logis i Kärnbo
socken, Södermanlands län, uppfördt 1897 af Agi
Lindegren för generaldirektör Hugo Martin, tillhör
sedan 1919 presidenten Berndt Hasseirot. Tax.-v. är
200,000 kr. (1922). O. Sjn.

*Grisbådarna. Det vid fiskegrundet G. sedan 1900
utlagda fyrskeppet, s. v. om grundet, på 58° 52’
55" n. br. och 10° 49’ 35" ö. lgd fr. Gr., har 9,5
m. öfver medelvatten blänkfyr med spegel, 1,300
hl j. styrka och 11 bågminuters lysvidd. Dessutom
finns mistsiren för ånga. - Skiljedomstolen i
tvistefrågan om G. utgjordes af en nederländsk
ordf. (J. A. Loeff) samt 1 svensk och 1 norsk ledamot
(Hj. Hammarskjöld och F. V. N. Beichmann). Svenska
statens ombud ("agent") var assessor K. O. Montan;
den kartografiska utredningen hade ledts af
E. W. Dahlgren. Skiljedomstolens utslag afkunna-des
i Haag 23 okt. 1909. Däri framhölls först, att
gränslinjen ej kunde anses vara helt bestämd
genom gränstraktaten af 1661 med därtill hörande
karta. Domstolen ansåg emellertid, att en delning af
sjöterritoriet automatiskt kommit till stånd år 1658
"med hänsyn till den hufvudsakliga sträckningen af
det landterritorium, hvartill sjöterritoriet utgjorde
en adpertinens", och verkställde därför uppdelningen
(återfinnandet af 1658 års automatiska delningslinje)
genom att "draga en linje vinkelrätt mot kustens
hufvudsakliga sträckning, under iakttagande i
hvarje fall af angelägenheten att angifva gränsen
på ett klart och otvetydigt sätt och att, såvidt
möjligt, underlätta dess igenkännande af dem, hvilkas
intressen däraf äro beroende". Gränslinjen, dragen
i riktningen väst 19 grader syd från midtpunkten
af sammanbindningslinjen mellan det nordligaste
af skären Stora Drammen på svenska sidan och
öfvervattensstenen Hejeknub å norska sidan, infaller
midt emellan Grisbådarna och södra Skötte-grundet och
fortgår sedan till öppet haf. G. tillföll sålunda
Sverige, Sköttegrunden, den minst viktiga delen af
det omtvistade området, Norge, hvarvid domstolen
som stödjande faktiska förhållanden åberopade det
svenska hummerfisket vid G., Sveriges sjömätningar,
utläggande af fyrskepp och anbringande af sjömärken där samt
den omständigheten, att norska fiskare nästan ständigt och på ett
jämförelsevis vida mera verksamt sätt än vid
G. deltagit i hummerfisket vid Sköttegrunden.

V. S–g.

Grisslan, fiskeläge med kapell å Vågön med Grisslaön
i Själevads socken, Ångermanland. O. Sjn.

Grizzly [grisli], eng., griselbjörnen. Se Björn, sp. 573.

Grobben [grå’b-], Karl Anton Mathias,
tysk-österrikisk zoolog, f. 27 aug. 1854 i Brunn,
professor i zoologi vid universitetet i Wien 1893,
har utgett många arbeten rörande ryggradslösa djurs,
särskildt blötdjurs och kräftdjurs, morfologi. Stor
spridning har hans bearbetning af Claus? Lehrbuch der
zoologie (1910) vunnit. Han är led. af Vet. soc. i
Uppsala. L-e.

*Groddblad, biol. Se ock Cell, sp. 1386.

Groddbrand, bot. Se Beta 4. Suppl., sp. 599.

*Grodek tillhör numera Polen. 10,475
inv. (1921). Staden intogs under Världskriget 12 sept.
1914 af ryssarna, men återeröfrades efter förbittrade
gatustrider 16–18 juni 1915 af österrikarna. Den var
då till stor del förstörd. Jfr Världskriget, sp.
176 och 189.

H. J-dt.

*Grodno. 1. Det förut ryska guvernementet G. tillhör
nu Polen, den norra delen genom annektering från
Litauen. – 2. Staden, som är i polsk ego, ligger
inom den del af guvernementet, hvarpå Litauen gör
anspråk. 34,916 inv. (1921). G. är på grund af sitt
läge vid Njemen af stor strategisk betydelse, hvarför
det ock sedan 1885 varit befäst. Befästningarna
utvidgades och förstärktes 1895–1909, under hvilken
tid 7 permanenta fort, hvaraf
3 på flodens högra strand n. och v. om staden och
4 på dennas vänstra strand s. v. och s. om denna,
anlades. Däremot uppfördes hvarken då eller senare
någon enceinte, och fästningens östfront förblef
öppen. Under Världskrigets första månader anlades
starka fältbefästningar i förterrängen särskildt
framför sydvästfronten. Under kriget tjänade
G. till stödjepunkt för Njemenlinjens vänstra
flygel. Fästningen hölls besatt af 10:e ryska
arméns trupper. 31 aug. 1915 nådde de mot Vilna framryckande
tyska 12:e och 8:e arméernas spetsar linjen
Kuznica–Nowy Dwor 17 km. framför G:s södra och
västra fronter. Samtidigt afskar 10:e tyska arméns
kavalleri järnvägsförbindelsen med Vilna (mot n. ö.).
Inför den hotande omfattningen började ryssarna
utrymma G. Arméchefen, general Radkevitj, kunde
dock icke besluta sig att uppge G., utan höll
fortfarande fästningen besatt med starka krafter.
Efter en våldsam under 1 sept. börjad beskjutning
stormade 8:e tyska arméns (v. Scholtz) trupper den
2 ett af de på sydvästra fronten belägna forten
jämte ett starkt mellanverk. Ryssarna uppgåfvo
nu de öfriga, s. om floden belägna forten, som
delvis sprängdes, och gingo tillbaka öfver Njemen,
hvarefter de sprängde broarna öfver floden och satte
sig fast i stadsdelen på dennas högra strand.
Tyskarna följde efter, men lyckades först efter
förbittrade gatustrider göra sig till herrar öfver
staden och stormade sedan de kvarvarande forten
(4 sept.). 2,700 fångar och 6 tunga kanoner
blefvo segrarens byte. Jfr Världskriget, sp. 192.
H. J-dt.

Groeber, Adolf. Se Gröber, A. Suppl.

Groener [grön-], Wilhelm, tysk militär och politiker,
f. 22 nov. 1867 i Ludwigsburg (Wiirt-temberg), blef
1886 officer vid inf.-reg. Alt-Württemberg samt
befordrades därefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free