- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
83-84

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Griffiths ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Grofplåt-Grosser Prie!

84

ligen inom infanteriet och generalstaben. Vid
krigsutbrottet 1914 var han chef för f
alt järnvägsväsendet och handhade som sådan
järnvägstransporterna under mobiliseringen, den
strategiska uppmarschen och operationerna under
krigets första skede. S. å. blef han öfverste vid
generalstaben. Såsom ett erkännande af hans stora
förtjänster vid utöfvandet af nämnda maktpåliggande
befattning befordrades han redan i juni 1915 till
generalmajor. 1916 blef han chef för det nyskapade
"kriegsernährungsamt" och 1917 först chef för 33
:e inf.-divisionen och sedan som generallöjtnant,
chef för 25:e reservkåren (på västfronten). I
febr. 1918 förflyttades han som chef för l:a
armékåren till Ukraina, och i mars s. å. blef
han generalstabschef vid armégruppen Eichhorn. I
slutet af okt. s. å. efterträdde han general
Ludendorff som förste generalkvartermästare i
högsta krigsledningen och ledde som sådan tyska
härens återtrans-port från Frankrike. Han behöll
sitt ämbete äfven efter revolutionen. Efter att
en kort tid ha varit kommendant i Kolberg afgick
han ur tjänst i dec. 1919. Under åren 1920-23
var han kommunikationsminister. - G:s förhållande
under förhandlingarna i stora högkvarteret i Spä
9 nov. 1918 rörande kejsar Vilhelms abdikation har
blifvit föremål för skarpt klander, särskildt från
"den gamla fältarméns" officerare jämte kronprins
Vilhelm (i hans "Minnen"), men en på G:s begäran
tillsatt hedersdomstol (af 10 högre officerare) har
förklarat anklagelserna oberättigade och att G. under
de svåraste förhållanden handlat "efter bästa förstånd
och samvete". Hans handlingssätt belyses närmare i
det af honom utgifna arbetet Der welt-krieg und seine
probleme (1920). H. J-dt.

Grofplåt, metall. Se Tunnplåt. *Grogg är i
Tyskland namnet på en dryck, beredd af konjak,
rom, arrak eller gin med socker och varmt vatten
(jfr Toddy). Namnet "grog" på en dylik varm dryck
lär fordom ha brukats äfven i England, särskildt
bland droskkuskar. Groggy [grå’gi], eng. (eg.
drucken, af grog, grogg), idrottst., vimmelkantig
och vacklande efter att ha träffats af hårdt slag i
boxning. ’Groller, B., dog 22 mars 1916 i Wien. Grön.,
vid växtnamn förkortning för J. F. Gro-novius (se
d. o. 3).

*Grong är äfven namn på härad och socken i
G. pastorat, ö. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke (före
1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. G. blef afsöndradt
till eget härad fr. o. m. l juli 1923. Uppgift om
areal och folkmängd saknas. Det forna G. härad,
som motsvarade G. pastorat och från l juli 1923
är deladt i 4 härad, omfattade 4,071,29 kvkm. med
2,764 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. Vid
insjön Limingen i Namsskogan ligga G. grufvor,
stora kopparfyndigheter, nära svenska gränsen.
K. G. G.

*Groningen. Provinsen hade 1919 363,077 inv., staden
89,030 inv.

Groningenrasen [chrå7-]. Se Holländska
nötboskapsrasen.

*Groos, Karl, är sedan 1911 professor i Tubingen.

Groot [gråt], Jan Jakob Maria de, holländsk sinolog,
f. 18 febr. 1854 i Schiedam, d. 24 sept. 1921 i
Grosslichterfelde, reste i Kina, var

en tid tolk i nederländska Indien och vardt sedan
professor i Leiden, men öfverflyttade 1911 till den
nyinrättade professuren i kinesiska vid universitetet
i Berlin. Af hans många betydelsefulla arbeten
må nämnas Le code de Mahdyand en Chine (1893),
Sectarianism and religions persecution in China (2
bd, 1903-04), Die religionen der chinesen (1906),
Universismus (1918; på eng. 1912) och, framför allt,
det stora The religions system of China (6 bd,
1892-1910). R-n B.

Groote schuur [gråte J yr], Cecil Rhodes’ gods utanför
Kapstaden, är sedan 1910 residens för Sydafrikanska
unionens premiärminister. Där restes 1912 ett
ståtligt minnesmärke öfver Rhodes (ett granittempel
i dorisk stil med Rhodes’ byst) och framför trappan
upp till templet G. F. Watts’ ryttarstaty "Den
fysiska energien". På Groote schuurs område har
1918 tomt upplåtits för Kapstadens universitets nya
byggnader, till hvilka 500,000 pd st. donerats af
Rhodes’ affärsvänner sir J. Wernher och A. Beit.
V. S-g.

Grorud, fabrik och arbetarsamhälle
nära Kri-tiania, på östra sidan därom,
Åker härad, Norge. 2,364 inv. (1920).
K. G. G.

Grosch, Henrik August, norsk museiman, f. 1848 i
Kristiania, blef juris kandidat 1871 och anställdes
vid Justitiedepartementet 1873, men blef 1886
tjänstfri för att ostörd kunna egna sig åt Kristiania
konstindustrimuseum. Han hade inlagt stor förtjänst
vid upprättandet af detta museum 1876 och var
från början och intill 1919 dess konservator och
direktör. Under hans ledning blef det ett af de mest
betydande museerna i sin art i Norden. G. har haft
stort inflytande på norsk konstflit. Han har utgett
planschverken Gamle norske tapper (1889), Gamle
norske billedtcepper (1901), Gammel norsk vcevkunst
(1913 o. f.) m. m. G-g N.

Gros du Raz [grå dy ra’], fyrtorn. Se H a g u e.

’Grosnaja tillhör den i Sovjet-Ryssland ingående
autonoma Gorskajarepubliken.

*Gross, Charles, dog 3 dec. 1909.

Gross [gräs], Hans, österrikisk straffrättslärare,
f. 1847 i Graz, d. där 1915, professor i Czernowitz
1894, Prag 1902 och Graz 1905. G. gjorde sig
till målsman för en sträfvan att till en enhetlig
forskningsgren, af honom benämnd kriminalistik,
sammanföra arbetet för sammanställandet och
undersökandet af det forskningsmaterial, som
är af betydelse för brottens uppspårande och
fastställande. Hans främsta verk är Handbuch fur
un-tersuchungsrichter (2 dlr, 1893; 6:e uppl. 1914;
öfv. till många språk, bl. a. i förkortad
form till da. 1899 af V. Ingerslev). Därjämte
utgaf han bl. a. Kriminalpsychologie (1898; 2:a
uppl. 1907), Encyklopädie der kriminalistik (1900),
Kri-minalistische stellung und tätigkeit des arztes
(1908) och Gesammelte kriminalistische aufsätze
(2 bd, 1902 och 1908). G. inrättade 1894 i Graz
det första vetenskapliga kriminalistiska museet och
utgaf sedan 1899 "Archiv fur kriminalanthropologie
und kriminalistik" (efter hans död har det fortsatt
under titeln "Hans Gross’ archiv ftir krimi-nologie").
N. S-g.

Gross-Berlin [gräs-], ty., Storberlin. Se
Berlin. Suppl.

Grosser Priel [gråser pril], bergstopp. Se T o-tes
gebirge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free