- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
91-92

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grue ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

Grundlogg-Grundsund

92

lagsändring stadgar § 94 att, om riksdagens båda ting
antagit ett förslag och regeringen vill främja saken,
så upplöses riksdagen; om det efter nya val till
bägge tingen antagits af närmast efter valet följande
lagtima eller urtima riksdag, skall det inom ett halft
år föreläggas folketingsväljarna till godkännande
eller förkastande genom direkt omröstning. Om därvid
flertalet i omröstningen deltagande och minst 45
proc. af samtliga väljare röstat för riksdagsbeslutet
och detta stadfästes af konungen, blir det grundlag.
v- s~s-

Främmande grundlagar, omfattande dels själfva
författningen i vissa viktigare främmande
stater, vare sig den har eller, såsom i England,
saknar formell karaktär af konstitution, dels
vallagar, parlamentariska arbetsordningar och
andra konstitutionella stadgar, pläga utges i
tid efter annan förnyade sammelverk, vanligen
på ett enda språk, till hvilket sålunda samtliga
texter blifvit öfversatta. Stundom och riktigast
användas dock parallelltexter, af hvilka den
ena på originalspråket, den andra i vederbörlig
öfversättning, som dock ofta är mindre exakt, äfven
om den är ordagrann. Texterna åtföljas i regel af en
kortare historisk inledning, en del upplysande noter
samt litteraturförteckningar. - Bland mera använda
dylika sammelverk må nämnas för äldre europeisk rätt
P ö-1 i t z, "Die europäischen verfassungen seit
1789" (2:a uppl., 4 bd, 1832-47), samt för nyare
rätt dels Dåres t e, "Constitutions mödernes" (ny
uppl. 1910), D ödd, "Modern constitutions" (1909),
Pose n er, "Die staatsverfassungen des erdballs"
(1909), M or e au och Delpech, "Les régle-ments des
assemblées législatives" (2 bd, 1906-07). På danska
finnes det numera föråldrade, men i sig betydande
verket af Sveistrup, "Bestaaende forfatningslove"
(4 bd, 1880-86), och i Sverige påbörjades 1912,
jämlikt beslut vid 1911 års riksdag i anledning
af motion af professor Kjellén, ett stort anlagdt
öfversättningsarbete, "Främmande grundlagar",
hvaraf en del, omfattande tyska stater, utkom 1918,
utg. af C. A. Reuterskiöld och V. Rinander, och en
ny del 1921, omfattande Amerikas förenta stater,
utg. af V. Rinander ensam. Sedermera har på grund af
kristiden och stegrade kostnader arbetet tills vidare
afstannat för att dock vid tillfälle återupptagas,
när de politiska förhållandena något stadgats.
Rid.

Grundlogg, sjöv. Se Logg, sp. 978.

’Grundläggning, bygnk. Vid olika slag af grundläggning
ha på de senaste 10-15 åren betong och armerad
betong (se dessa ord, äfven i Suppl.) fått allt
större användning till grundplattor, bärbalkar,
sänkbrunnar, spontplank och pålar m. m. på grund af
sina egenskaper: stor hållfasthet och beständighet
med tiden under mer eller mindre fuktighet. Särskildt
synes betong till pålar ha kommit alltmera i bruk,
hvarvid två olika metoder tillämpats, den ena under
användning af färdiggjorda pålar, som nedslås
i marken, den andra, då pålarna gjutas direkt i
marken. I förra fallet begagnas pålar af armerad
betong med rak eller spiralformig järn-armering, i
senare fallet nedslås tunna järnrör, som fyllas med
betong eller dragas upp, hvarefter betong ingjutes i
hålrummet med eller utan insatt järnarmering. Dessa
båda metoder ha kommit till användning äfven i vårt
land, så att t. ex. vid

grunden för Stockholms nya stadshus, Nordiska
kompaniets byggnad i Stockholm och Vin- och
spritcentralens stora lagerbyggnad vid Norrtull
man användt dels färdiga armerade pålar, dels i
marken gjutna relativt gröfre s. k. simplexpålar,
vid hvilka plåtrör användts, som uppdragits och
begagnats på nytt.

Man har ock börjat vid djupschaktningar alltmera
använda spontar af fasonjärn eller armerad betong
som ersättning för de gamla träspon-tarna och
särskildt lyckats att genom de moderna helvalsade
(s. k. nitlösa) järnspontarna af system Larssen och
Rothe erde m. fl. få starka och täta spontar, som
i många fall erfordras uti vatten-dränkt mark eller
under vatten

Till komplettering af uppgifterna om grundläggning
i hufvudarbetet må nämnas, att system Dulac, som
i utlandet används rätt mycket, numera vanligen
går under benämningen system Gom-pressol och
att pneumatisk grundläggning äfven kommit till
användning i vårt land, såsom vid pelargrunderna
till S:t Eriksbron i Stockholm och grunden för
stora tornet till nya rådhuset i Norrköping. Litt.:
"Handbuch fiir eisenbetonbau", bd 3, "Grundbau"
(1910). P. Ax. L.

*Grundmassa. - 2. Petrogr., den del af mag-man,
som i en porfyrisk bergart stelnar till slut
och utfyller mellanrummen mellan de tidigare
i kristalli-nisk form utskilda mineralen
(se Struktur, sp. 368-370). Grundmassan
kan vara antingen tät eller glasig.
K. A. G.

*Grundregalen ha under senaste årtionden gjorts
till föremål för rättshistoriska utredningar af
vikt för modern lagstiftning rörande grufbrytning
(se Gruflagstiftning. Suppl.), skogsvård (se
Skogslagstiftning) och vattenrätt (se V a t-t e n
l a g e n). Utredningarna ha gett vid handen, att i
Sverige kronan redan på 1200- och 1300-talen gjort
gällande en öfverhöghetsrätt (se Höghets-rättigheter)
öfver malmstreck, skogsallmän-ningar och större
vattendrag (se K u n g s å d r a). Af den rika
litteraturen må nämnas E. Sommarin, "Det svenska
bergsregalets uppkomst" (i "Statsvet. tidskr.",
1910), uppsatser om vattenregalet af B. H. Dahlberg (i
"Ekonom, tidskr." 1905), A. Åström (ibid., 1909) och
B. Ekeberg (i Järnkontorets "Vattenrättsutredning",
1914) samt Å. Holmbäck, "Några ord om det
allmänna regalbegrep-pet och regalrätten till
floder i den tysk-romerska rättsutvecklingen"
(i "Tidsskr. f. retsvidenskab", 1915).
E. F. K. S-n.

Grundsjön, öfre, en omkr. 7 kvkm. stor sjö i
Hede socken, Härjedalen, belägen 636 m. ö. h. och
genomfluten af Mittan, en biflod till Ljusnan. O. Sjn.

Grundskaten, den östligaste udden på
Västerbottens läns kust, strax s. om
Bjuröklubb, 45 km. s. ö. om Skellefteå.
O. Sjn.

* G rundström, K. A. A., afgick från professuren vid
konstakademien 1912. Uppgiften, att G. restaurerat
kyrkor i Vadstena och Sigtuna, ändras till, att
han uppgjort förslag till deras restaurering. Till
byggnaden på Strömsborg har G. ritat fasaderna -
planen är ritad af husets byggherre, byggmästaren
J. Andersson. G. har författat ett stort antal
artiklar i Nordisk familjebok.

*Grundsund är icke municipalsamhälle, men väl egen
kommun inom Skaf tö socken. Areal 15 har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free