Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Grundsunda-Grundämnen
94
1,218 inv. (1923). Tax.-värdet å bevillningsskyl-dig
fast egendom var 708,400 kr. (1922). Kommunalskatten
utgick med 6,37 kr. per bevillningskrona (1922). Vid
G. har med statsmedel (omkr. 3/4 mill. kr.) byggts
en stor fiskehamn, färdig 1917.
* Grundsunda tillhör nu örnsköldsviks kontrakt,
Härnösands stift. 3,943 inv. (1923).
Grundtal. Se äfven Dyrtidstillägg. Suppl. - Kem,
Se Grundämnen. Suppl.
Grundträsket. Se Djupträsk. Suppl.
*Grundtvig. 1. N. F. S. G. En ny edition af G:s
Udvalgte skrifter började utges 1923. G:s Breve
til hans hustru utgåfvos 1920. Jfr F. Kön-ning,
"N. F. S. G." (I-IV, 1907-14). - 5. L. A. G. dog 28
april 1913. Efter hans död utkom De nordiske sölove
(1914).
*Grundvatten har stor geologisk betydelse, då det
ju måste betraktas som en lösning af de ämnen, som
det kommer i beröring med i de delar af jordskorpan,
hvilka det passerar under sin väg. Grundvattnet kan
sålunda i upplöst form medföra afsevärda mängder af
vissa relativt lättlösta salter, t. ex. af natron
och kalk; därigenom åstadkommas stundom betydande
hålrum i jordlagren och underjordiska grottor. När
grundvattnet når jordytan, komma understundom de i
detsamma lösta ämnena till aflag-ring; de viktigaste
exemplen därpå äro kalktuff och kiselsinter.
K. A. G.
*Grundy, S., dog 4 juli 1914 i London.
*Grundämnen. Sedan hufvudarbetets artikel skref s
(1909), har läran om grundämnena mycket förändrats
och utvecklats. Den å sp. 434 gif na definitionen
bör i enlighet med den moderna uppfattningen om
atommodellen (se d. o. Suppl.) ersättas af följande:
Ett kemiskt grundämne är ett ämne, hvars samtliga
atomer ega lika kärnladdning (se Atommodell och
Kärnladdning. Suppl.). Med hänsyn till isotoperna
definierar Fajans (se denne. Suppl.) ett grundämne
såsom ett ämne, hvilket hvarken genom kemiska eller
fysikaliska medel kan uppdelas i enklare beståndsdelar
och som ej har befunnits vara en blandning af andra
ämnen. Bland grundämnen förekomma dels sådana,
hvilka bestå af endast en enda art af atomer (enkla
grundämnen), dels sådana, som äro sammansatta
af flera atomarter, t. ex. klor, bestående af
kloratomer med atomvikterna 35 och 37 (se Is o t öp
i. Suppl.). Antalet grundämnen (jfr sp. 435) mellan
väte och uran kan numera exakt anges vara 92 (se
Moseley. Suppl.), af hvilka 87 redan äro med säkerhet
kända. Många af dessa grundämnen förekomma i naturen
ej som enkla, utan som sammansatta. De 1923 ännu ej
upptäckta 5 kemiska grundämnena ha följande atomnummer
(se nedan) samt enligt Mendelejevs nomenklatur de
bredvid stående beteckningarna:
43 ekamangan 75 dvimangan
61 sällsynt jordart 85 ekajod
87 ekacsesium
Atomvikten bestämmer icke, såsom man förut antagit,
entydigt ett grundämnes egenskaper och kan därför
icke ensamt läggas till grund för en systematisk
uppställning af grundämnena. Som i art. Atommodell
(Suppl.) angetts, tillkommer hvarje grundämne
ett nummer, kalladt atom-nummer, ordningstal
eller grundtal, d. v. s. det tal, som man får, om
grundämnena num-
a
1°
£) cs l
s8!
! t- CD | ci
iPQ * l» °-
I<o5 looi
j »O I-H j 00 CM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
