- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
97-98

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grünhagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

Grönhagen-Graf

98

sätt med uppsättningen af operan "Simson och Delila"
på K. teatern 1920 (såväl scenerierna som alla
dräkter utfördes efter G:s skisser och under hans
ledning). "Oberon" - likaledes uppsatt af honom -
var ämnad att uppföras på samma scen våren 1923,
men blef då af kostnadsskäl tills vidare uppskjuten/
G-g N.

"Grönhagen, C o 1m ar, dog 28 juli 1911 i Breslau.

*Griinhut, K. S., är numera professor emeritus.

Grynrätter, kokk. Se Hafregryn, Suppl., Gröt,
Mannagryn och Risgrynsrätter.

Grunthal, W il l em. Se Estniska språket och
litteraturen. Suppl.

Grypo’cera, zool Se Hesperida.

*Gryt. - 2. Socknen omfattar nu 11,536 har. 1,816
inv. (1923). - 3. Socknen omfattar nu 18,040
har. 2,451 inv. (1923)

Gryt, bruk i Bo socken, Örebro län, lydde förr
under Bo herrgård och var stångjärnsbruk och
järnmanufakturverk. Nu bedrifver A.-b. Gryts bruk
(stiftadt 1905, aktiekap. l mill. kr.) där
tillverkning af spik (omkr. 2,000 ton),
hvarjämte vid det närbelägna Björnhammar årligen
tillverkas omkr. 3,000 ton dragen och galvaniserad
järntråd. O. Sjn.

Grythyttefältet är ett i västra delen af Västmanland
(se d. o., sp. 417) på gränsen mot Värmland beläget, i
n.-s. utsträckt, omkr. 25 km. långt och 5-8 km. bredt
område af till urberget hörande yngre, delvis
sedimentära bergarter med en del malmfyndigheter,
mest järn, men äfven koppar och silfver (se H ä 11
e f o r s 2). De yngre, suprakrustala (vid jordytan
bildade) bergarterna äro hälleflintor af olika
ursprung, mest ombildade tuffer och lavabergarter,
hvarpå följa lerskiffer samt ett konglomerat;
de anses tillhöra öfre delen af Mellan-Sveriges
leptit- och gnejsformation. Dessa tydligt skiffriga
bergarter ligga in veckade som en skål i det
äldre urberget. Lerskiffern har blifvit veckad och
förskiffrad, så att den lätt låter klyfva sig efter
skiffrigheten och är därigenom lämpad för användning
till takskiffer och annat praktiskt bruk. Se
N. Sundius, "Grythyttefältets geologi" (1923). .
K. A. G.

*Grytnäs bildar nu ensamt för sig ett pastorat i
Västerås stift, Hedemora kontrakt, sedan Avesta 1919
blifvit eget pastorat. 3,223 inv. (1923).

GriFtzmacher, Georg, tysk evangelisk teolog, f. 22
dec. 1866 i Berlin, blef 1896 e. o. professor
i Heidelberg och 1914 ordinarie professor i
Munster. G. har bl. a. gjort kyrkohistoriskt
värdefulla undersökningar till det äldsta
munkväsendets historia (Pachomius und das älteste
klosterleben, 1896) samt skrifvit det betydande
biografiska arbetet Hierony-mus. Eine biographische
studie zur alten kirchen-geschichte (3 bd, 1901-08).
Hj. H-t.

Grytöy, en 109,6? kvkm. stor bergig ö, n. om Harstad,
är deladt på Trondenes och Bjarköy härad, Troms fylke
(före 1919 Tromsö amt). 1,178 inv. (1920). Fiske
och jordbruk. K. G. G.

*Grå boken. Beteckningen "grå bok" används numera
företrädesvis om officiella belgiska aktpublikationer.

Gräbynke, bot., svenskt namn på Artemisia vul-garis.

Gräfläcksjuka. Se Cladosporium. Suppl.

Tryckt den 8/i2 23

Gråhara (fi. Harmaja), fyr utanför Helsingfors’
stad, Finland, uppförd 1883. Höjd ö. h. 23,s m.;
lysvidd 14,? min. Fast hvitt, rödt och grönt sken,
delvis med klipp, inom olika sektorer. Ljusstyrka för
hvitt ljus 10,580, för rödt ljus 2,110 hlj. O. B-n.

Gråhunden, zool. Se Hunden, sp. 1314.

Grå hägern, zool. Se Hägrar, sp. 83.

Grå kråkan, zool. Se K o r p s l ä k t e t, sp. 1066.

*Grämanstorp. Det i socknen belägna
munici-palsamhället heter nu Aby-Klippan.

Gråmås, detsamma som gråtrut, zool. Se Måssläktet,
sp. 223 och 225.

Gråmögel, bot., namn på Botrytis cinerea (se B o t
r y t i s).

Gråplommon, bot. Se Parinarium.

Gräpäron. Se pl. till art. Päron.

Gräräf, zool. Se R ä f s l ä k t e t.

Gråsidor, zool. Se Torsksläktet, sp. 465.

Gråskärsfjärden i Stockholms yttre skärgård,
s. om Sandhamn, i v. begränsad af Runmarö, i n. af
bl. a. Skarp Runmarö och Sandön, i ö. och s. af en
mängd smärre öar och skär. O- Sjn.

Gräterskor. Under antiken, i Egypten, Grekland och
Rom, var det sedvänja att vid högtidliga begrafningar
låta lejda kvinnor följa med i processionen och
begråta den döde. I Rom var det ej ovanligt, att
sådana gråterskor skärpte sin konstgjorda sorg genom
att rifva sitt hår och sarga bröstet med naglarna. -
Seden med gråterskor vid begrafningar har till senaste
tid fortlefvat i södra Italien och Grekland samt
byar i Pyrenéerna, liksom ock i Österlandet och hos
slaviska folk särskilda gråterskor låta sin klagan
ljuda i den aflidnes hus.

Gråträsk, en omkr. 9 kvkm. stor sjö i västligaste
delen af Piteå socken, Norrbotten, nära
lappmarksgränsen, belägen 346 m. ö. h. Där ligger
en kyrkoruin af "Lapplands äldsta kyrka", som uppges
vara uppförd omkr. 1602. Ett af Norrlands förnämsta
fornfynd (silfversaker) gjordes 1897 vid G. O. Sjn.

Grå ullapan, zool. Se Lagothrix.

Grävjfveln, zool. Se Vi f l ar.

*Gräbbestad var l jan. 1923 fortfarande
muni-cipalsamhälle. Areal 128 har. 874 inv. (1923). T
ax.-värdet å bevillningsskyldig fast egendom var
1,086,500 kr. och den för bevillning taxerade
inkomsten 606,011 kr. (1922). Kommunalskatt utgick
med 5,60 kr. och municipalskatt med l,90 kr. pr
bevillningskrona (1923). G:s kyrkoområde hade
2,985 inv. 1923. I G. finns nu en folkhögskola med
manlig hufvudkurs, med andra årskurs, och fristående
kvinnlig kurs.

*Gräbe, K., tog 1906 afeked från professuren i Geneve
och blef 1921 hedersdoktor i Frankfurt a. M.

Gräddkaka, kokk., efterrätt, beredd af skum-vispad
grädde med däruti irörda äggulor, socker, siktadt
hvetemjöl, rifvet citronskal och sist skum-slagna
ägghvitor; massan gräddas i ugn, och kakan serveras
varm med sylt till.

Gräddmunkar, kokk., små uppösta kakor af vispad
grädde, hvetemjöl, socker och vatten, gräddas i
munkpanna och serveras med sylt eller öfver-sockrade.

*Gräf, H. G., utgaf 1921 Sverige i Goethes liv
och skrifter och har varit oaflåtligt verksam som
Goethefilolog genom ypperliga upplagor; särskildt

36 b., S. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free