- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
99-100

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grünhagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

99

Gräfemedaljen-Gränsö

100

må nämnas "Goethes briefwechsel mit seiner frau"
(2 bd, 1916). Han var t. o. m. 1922 utgifvare af
"Jahrbuch der Goethe-gesellschaft". R-n B.

Gräfemedaljen. Se Hess, C. von. Suppl.

*Gräfenberg tillhör nu Tjecho-Slovakien.

*Gräfsnäs var ej mindre än tre gånger med 100 års
mellanrum utsatt för förhärjande eldsvådor. År 1634
förstördes det fullständigt, men återuppbyggdes
på 1650-talet af fältmarskalken Gustaf Adolf
Lewenhaupt. Dess dåvarande utseende återges i
Sueciae-verket (jfr bilden i hufvudupplagan). Efter
en tids förfall nedbrann detta slott 1734, men
återuppbyggdes samma år och ombyggdes 1814. Den
senaste branden egde rum 1834, och G. fick därpå
sin slutliga gestalt. Kuinen med omgifvande park
tillhör nu Västergötland-Göteborgs järnväg och utgör
en utflykts- och turistort. O. Sjn.

*Grängesberg. – 2. Malmfältets malmareal beräknas
nu till 90,000 kvm., hvaraf 87 proc. apatitmalmer
och 13 proc. segmalmer. Till 750 m. djup räknar
man med omkr. 150 mill. ton malm. Brytningen i
Exportfältet nådde 1916 upp till 970,000 ton. Numera
bedrifves den öfvervägande under jord. Hittills ha 24
mill. ton utvunnits, hvaraf 18 mill. exporterats. I
Exportfältet har man nu nått 190 m. djup, malmfältets
djupaste grufva i Västra Ormberg har sin botten
på 560 m. lodrätt djup, enligt malmens lutning 700
m. Den behöfliga elektriska kraften levereras från
vattenkraftstationerna vid Mockfjärd, Lernbo och
Hellsjön. Förbrukningen inom landet af apatitmalm
från G. har nu vuxit till omkr. 150,000 ton
årligen.
N. H-g.

*Grängesberg–Oxelösund, Trafikaktiebolaget. 1907
års aftal har genom senare öfverenskommelser med
staten undergått väsentliga förändringar, men är
fortfarande af grundläggande betydelse. Sålunda
ökades 1908 bolagets brytningsrätt för 1915–22 med
9 mill. ton mot en ersättning af 3,5 mill. kr. jämte
3 kr. royalty å halfva den brutna kvantiteten. 1911
träffades vissa bestämmelser, i hvad mån slig är att
inberäkna under de aftalade malmkvantiteterna. 1913
medgafs bolaget ökad brytningsrätt 1913–32 med
ytterligare 31 mill. ton mot en afgift af 6 kr. per
ton, beräknadt å halfva kvantiteten. I ett aftal
1918 berättigas bolaget att 1919–30 årligen bryta
350,000 ton i statens malmfält Luossavaara mot en
royalty af 2 à 3 kr. per ton och mot vissa villkor
att tillgodose det inhemska malmbehofvet. Dessutom
medgafs under vissa förutsättningar en med
350,000 ton ökad malmexport från Grängesberg. I
ett tilläggsaftal af s. å. fastställdes, att i den
mån, som bolaget ej medhinner innan en eventuell
statsinlösen utfrakta de under krigsåren 1914–18
uteblifna malmkvantiteterna, dessa skola levereras
till bolaget till själfkostnadspris. Slutligen
träffades 1922 ett statsaftal, som afser att
anpassa förhållandet mellan staten och bolaget till
de oförutsedda och genomgripande förändringar, som
Världskriget medfört. Inlösen skall sålunda kunna ske
tidigast vid utgången af år 1936, hvarvid lösesumman
kan erläggas under en längre följd af år. Därvid
skall, om bolaget ådömes erlägga af statsjärnvägarna
kräfd ersättning för uteblifna järnvägstransporter
under kriget, detta belopp afdras å lösesumman. För
beräkning af lösesumman skall tolfårsperioden 1922–33
i st. f. tioårsperioden 1920–29 vara grundläggande. Åt
staten medges rätt att vid eventuell inlösen öfvertaga
erforderlig personal liksom äfven andel i tonnage.
Aftalet innefattar dessutom ett flertal bestämmelser,
bl. a. om en viss minimibrytning i Malmberget i
jämförelse med Kiruna och om en viss ersättning till
Luleå stad i den mån, som skeppningen öfver denna
hamn något år ej uppnår 1,200,100 ton. Bolagets
aktiekapital har genom nyemissioner ökats till 119
mill. kr. Skulder och tillgångar balanserade 1922 med
294 mill. kr. Den största brytning, som uppnåtts i
bolagets samtliga malmfält, egde rum 1913 och utgjorde
5,3 mill. ton. Kriget och dess efterverkningar ha
medfört minskad afsättning; produktionen nedgick 1920
till 2,6 mill. ton, och under hvartdera af åren 1921
och 1922 nådde produktionen åter i det närmaste 5,3
mill. ton. B. H-m.

*Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 1) Fr ö vi -L
udvika järnväg är 97,g km. lång.

*Grängesbergs grufaktiebolag eger nu 32 grufut-mål i
Grängesbergs malmfält samt vidsträckta markområden vid
och i närheten af grufvorna. Utom dessa markområden,
belägna i Grangärde och Ljus-narsbergs socknar,
eger bolaget största delen af Klenshytte masugn och
bruksegendom i Ludvika socken, Hellsjö bruk i Ludvika
och Norrbärke socknar samt Hagge bruk och Lernbo i
Norrbärke socken med en sammanlagd areal skogsmark och
in-egojord af omkr. 8,000 har, äfvensom å egendomarna
belägna vattenfall och 3 elektriska kraftstationer
med en sammanlagd installerad kapacitet af 7,200
hästkrafter. Bolagets egendomar voro 1923 taxerade
till 2,044,3CO kr. för jordbruksfastighet (hvaraf
i Grangärde 91,SCO kr., i Ljusnarsberg 23,200 kr.,
i Ludvika 795,2CO kr. och i Norrbärke 1,134,100
kr.) och 1,664,300 kr. för annan fastighet (hvaraf
i Grangärde 501,000 kr., i Ljusnarsberg 12,700 kr.,
i Ludvika 146,600 kr. och i Norrbärke 1,004,000 kr.).
N. H-g.

Gränna, stad. Se G ren n a.

*Gränsetullrätt finnes numera endast i Haparanda,
sedan de i Jämtlands län befintliga genom
k. förordn. 27 nov. 1917 indragits fr. o. m. 1918.

Gränskordong. Se K o r d o n g 2.

Granström, Peter Olof, universitetslärare,
statsvetenskaplig författare, f. 5 maj 1877 i
Ska-telöf, blef 1910 filos, doktor och s. å. docent
i statskunskap och statistik vid Lunds universitet,
sedan vid Göteborgs högskola, och 1917 professor i
samma ämnen vid högskolan. G. har i sin vetenskapliga
produktion väsentligen specialiserat sig som
auktoritet på svensk riksdagsrätt, som han behandlat i
ett flertal monografiska undersökningar, bland hvilka
må nämnas Om formerna för behandling af skiljaktiga
beslut (gradualafh. 1910), Om riksdags-session under
pest och örlig (i "Göteborgs högskolas årsskrift",
bd 21:2, 1915), Om plenum plenorum (ibid., bd
22: l, 1916), Adresser och adressdebatter (1917),
dessutom ett flertal uppsatser i "Statsvetenskaplig
tidskr." Men äfven inom den allmänna statskunskapen
har G. lämnat betydelsefulla bidrag, bl. a. Studier
öfver det brittiska rikets reorganisa-tionsvroblem
(1917). »W-

Gränsö, en omkr. 3 kvkm. stor ö med lotsplats i Arkö
skärgård, 3 km. n. v. om Arkösund, Jonsbergs socken,
Östergötland. O. Sjn.

Gränsö, klippfyr utanför Västervik, på Hvitudden vid
norra ändan af Lucernafjärden på Smålands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free