Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grünhagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101
Gräsel-Gränberg-Rove
102
kust, på 57° 45’ 38" n. br. och 16°
40’ 36" ö. lgd fr. Gr., uppförd 1895.
E. A-t
Gräsel, Ar n i m, tysk biblioteksman, f. 13 juli
1849 i iSaalburg an der Saale, har innehaft biblio
tekariebefattningar vid universitetsbiblioteken i
Halle och Berlin och är sedan 1908 2:e direktor vid
universitetsbiblioteket i Göttingen. G. utg; i 1890
Grundziige der bibliothekslehre (2:a uppl. 1902) och
1905 Fiihrer jur bibliotheksbenutzer (ny uppl. 1913
med värdefull förteckning öfver bibliografiska och
encyklopediska hjälpmedel).
*Gräsfly. Se Landtbrukets skadeinsekter, pl. II,
fig. 2.
Gräsfrö är den vanliga benämningen på gräsväxternas
hinnfrukt (se d. o.).
*Gräsgård. 1. Häradet ingår nu i Ölands fögderi. 4,955
inv. (1923). – 2. Socknen G. är nu förenad med
Segerstad till ett pastorat i Växjö stift, Ölands
södra kontrakt. 670 inv. (1923).
Græsholmen. Se Hirsholmene.
Gräsrännan, farleden v. om Landskrona och Gråen
i Öresund. Där finns sedan 1899 på 55° 51’ 41"
n. br. och 12° 47’ 48" ö. lgd fr. Gr. 4,4 m. öfver
medelvatten en 1916 ändrad intermittent fyr med
agaljus och 600 hlj styrka.
E. A-t.
Grässkären, fyra små holmar i Södermanlands skärgård,
utanför Bråviken. På den östligaste ligger på 58° 37’
7" n. br. och 17° 14’ 26" ö. lgd fr. Gr. en blixtfyr
12,5 m. öfver medelvatten på ett 1900 uppfördt, 1915
ändradt torn af betong och järn med agaljus och 600
hlj. styrka.
E. A-t.
Grästorf. På fuktig mark, där öfvervägande grofva gräs
växa och där dessas döda lämningar till följd af genom
vattnet hindradt lufttillträde långsamt multna, kan
bildas ett lager af grästorf; sådan kan därför ingå i
sammansättningen af kärrtorf (se Torf), som dock
vanligen till öfvervägande del består af lämningar af
starr m. fl. icke gräsartade växter. Grästorfven
är lättmultnad och lämnar en näringsrik mylla.
H. J. Dft.
Grästorp–Tuns järnväg skall enligt vid
koncessionsansökan ingifven plan framdragas
i nordlig riktning från Grästorps station å
Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga järnväg till Tuns
station å Lidköping–Kållands järnväg. Järnvägen,
hvars spårvidd blir 1,435 m. och längd 11,8 km.,
erhöll koncession 30 sept. 1921, beviljad åt enskilda
personer, och beräknas draga en kostnad af 465,000 kr.
F. P.
Grästorsk, zool. Se Torsken.
*Gräsö, socken, omfattar nu 12,080 har. 1,169
inv. (1923).
Gräsö, ö på nordöstkusten af Uppland, i ö. begränsad
af Södra Kvarken, i v. af Öregrundsgrepen, skiljes i
n. af Örskärssundet från Örskär, i s. af en del smärre
sund och fjärdar från de öfriga öar, som ingå i G:s
socken. G., som har en areal af 81 kvkm., har en längd
af 27 km. och en största bredd af omkr. 5 km. samt
omges af större och mindre skär och holmar. Ön är
till största delen skogbevuxen, uppodlingen är störst
i söder, där G:s kyrka ligger vid smalaste delen af
sundet midt emot staden Öregrund. Något längre mot
n. vid Öregrundsgrepen ligger Djurstens fyr. En stor
del af ön lyder under Forsmarks bruk. Omkr. 1,000 inv.
O. Sjn.
*Gröber, M. G., tog på grund af sjukdom 1909
afsked från professuren och dog 6 nov. 1911 i
Strassburg.
Gröber (Groeber), Adolf, tysk politiker, f. 11
febr. 1854 i Kiedlingen i Württemberg, d. 19
nov. 1919 i Berlin, inträdde 1878 i wurttembergsk
statstjänst, var länge landgerichtsrat i Heilbronn,
från 1907 landgerichtsdirektor därstädes samt
invaldes 1887 i tyska riksdagen och 1889 i
wtirttemberg-ska landtdagen, hvilka han tillhörde
till nov. 1918. ^om parlamentariker var G. en
bland centerns mest framträdande män, ledde många år
partiet i Wiirt-tembergs landtdag och sedan aug. 1917
äfven i riksdagen, där han ytterst flitigt deltog i
utskottsarbetet och i de stora plenidebatterna. Han
var 3 okt.-9 nov. 1918 statssekreterare utan portfölj
i prins Max’ af Baden parlamentariska ministär. 1919
blef han led. af tyska nationalförsamlingen och
ordf. för dess centerparti samt hade af sevärd andel
i utformningen af Tysklands nya författning. G. var
slagfärdig i debatten och utprägladt demokratisk
till sin politiska uppfattning. I de tyske
katolikernas föreningsväsen spelade han en
ledande roll. Jfr H. Cardanus, "Adolf G." (1921).
V.S-g.
*Grödinge omfattar nu 11,664 har. 1,753 inv. (1923).
Gröen, en omkr. 2 kvkm. stor sjö, 54 m. ö. h., 10
km. ö. om Göteborg, i Råda och Landvetters socknar,
Göteborgs och Bohus län, afrinner genom Mölndalsån.
O. Sjn.
Grönal, bot. Se Grönland, sp. 496. Arten kallas
vanligast Alnus viridis.
*Gröna lund öfverläts 1920 af Stockholms stad till
Stockholmsgillet och Bellmanssällskapet.
*Grönan dal. Se H. Wieselgren, "Stenen i Grön dal"
(i "I gamla dagar och i våra", 1900).
Grönbech, Vilhelm Peter, dansk religionshistoriker,
f. 14 juli 1873 i Allinge, tog skoläm-betsexamen
i danska 1897 och vardt filos, doktor 1902 på en
afhandling om turkisk ljudhistoria. 1908 docent
vid Köpenhamns universitet i engelska, utbytte han
1911 detta ämne mot religionshistoria, hvari 1915
en e. o. professur upprättades åt honom, på grund
hvaraf han af böjde en kallelse till Leipzig. Hans
hufvudverk är Vor folkecet i old-tiden (1909-12),
hvarjämte han utgett bl. a. Religionsskiftet i Norden
(1913), Primitiv religion (1915; sv. öfv. s. å.) och
Religiöse strömninger i det 19. aarli. (1922;
sv. öfv. 1923). Han är banbrytande som utforskare
af naturfolkens religioner och de forngermanska
kulturförhållandena och har tack vare sina omfattande
etnologiska och filologiska kunskaper utredt många
dunkla spörsmål. Teol. hedersdoktor i Lund 1918,
föreläste han 1919 för Olaus-Petristiftelsen
och i Stockholm om "Engelsk mystik".
P- E-t.’
*Grönberg, G., deltog verksamt i stiftandet af
Svenska naturskyddsföreningen 1909 och har sedan
dess varit medlem af dess styrelse. G. utgaf 1911
-16 den mycket uppskattade tidskriften "Populär
naturvetenskaplig revy" och är medarbetare i Nordisk
familjebok inom zoologi och jaktfrågor. Under senare
år har G. särskildt egnat sig åt studiet af färgsinnet
och framlagt en synnerligen betydelsefull teori om
färgförnimmelsernas uppkomst (i "Hygiea", 1923). Se
vidare F ä r g. Suppl. L-e.
Grönberg-Rove, Gerda Augusta, operett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
