- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
111-112

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

111

Guérin-Guillaume

112

ning. Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240.
H. J-dt.

*Guérin, Ch., dog 17 mars 1907 i Lunéville.

Guerra [ge’rra], Gutiérrez, president i Bolivia
(se d. o. Suppl.).

*Guerra-Junqueiro, A bi l i o, f 17 sept. 1850 nära
Cintra, dog i juli 1923. - Lärjunge till Victor Hugo,
Proudhon, Michel et och Kenan, var G. patriot, radikal
och panteist; hans diktning är till mycket stor del
satirisk. Han intog slutligen platsen som samtidens
förnämste skald i Portugal.

*Guerrero. 1. Staten, som 1921 hade 546,762 inv.,
producerar äfven kvicksilfver.

Guerrero [gererå], Vicente, mexikansk frihetskämpe,
president i republiken Mexico, f. 1783 i Tixtla
(nu Guerrero), d. 14 febr. 1831 i Cuilapam, Mexico,
tog från 1812 framträdande del i mexikanernas resning
mot spanjorerna, höll sig kvar i fält, sedan öfriga
upprorsledare besegrats, och vann 15 sept. 1818 en
betydande seger öfver spanjorerna vid Tamo. Under
frihetskrigets sista skede samverkade G. med Iturbide,
men då denne lät utropa sig till kejsare (1822),
bröt G. med honom och samlade republikanerna till
motstånd. Han led. 1823 nederlag mot Iturbides armé,
men efter den republikanska segern s. å. blef han
medlem af en provisorisk regering, som tvang Iturbide
att gå i landsflykt. Under de följande partistriderna
utsågs G. 1828 af ett parti till president, men
störtades redan 1829 af ett annat. Han fortsatte
striden till jan. 1831, då han lockades öfver till
ett utländskt fartyg, men därifrån utlämnades till den
nye presidenten Bustamentes anhängare. Kort därefter
blef han afrättad. Hans födelsestad, Tixtla, och
den 1847 upprättade stat, där denna är hufvudstad,
ha efter honom fått namnet Guerrero (se d. o. 1-2).
v.s-g.

Guerre sociale [gar såsia’1], La, fransk tidning,
började 1906 som veckotidning utges i Paris
af Gustave Hervé (se d. o. Suppl.), förändrades
fr. o. m. jan. 1914 till daglig tidning och utbytte
fr. o. m. jan. 1916 sitt namn mot L a v i c t o
i r e. Den var urspr, starkt antimilitaristisk
och radikalt socialistisk, men slog om vid
Världskrigets utbrott (aug. 1914) och antog då en
hetsigt patriotisk ton. Jfr Victoire, La, i Suppl.
V. s-g.

*Guerrini, 0., log 21 okt. 1916 i Bologna. *Guesde,
J u l e s, hette eg. M a t h i e u B a-s i l e och var
född 11 (ej 12) nov. 1845; namnet J u l e s G. var
urspr, hans pseudonym som journalist. Han ingick
27 aug. 1914 som minister utan portfölj i Vivianis
"nationella försvarsministär" som en symbol för
socialdemokraternas anslutning till "1’union sacrée"
och afgick med denna ministär i okt. 1915. Sina
sista år var han sjuklig och framträdde föga i det
offentliga lifvet. Han var till det sista sträng
marxist, men ogillade de ryske bolsjevikernas
terroristiska taktik. Bland hans skrifter märkas
ytterligare Le collectivisme au College de France
(1905), Collectivisme et revolution (1906) och
essaysamlingen Ca et la (1914). G. dog 28 juli 1922
i Saint-Mandé. V. S-g.

Guido, pseudonym för Elna Tenow (se
d. o. 2). *Guiffrey, Jules J., dog 26 nov. 1918
i Paris. *Gllignets grönt [ginjäs-].
Se Kromgrönt (äfven i. Suppl.).

Guignol [ginjå’1], fr., hufvudpersonagen i franska
marionett-teatern, leddocka med hufvudets och armarnas
rörelser styrda af förevisarens pekfinger, tumme och
långfinger. Jfr Kasperteater och Marionett, sp. 984.

*Guildford (earler af), oriktig form i
st. f. Guilford.

Guild socialism [gi’ld såu’jolism], eng.,
gillesocialism. Se Socialism. Suppl.

Guillaumat [gijåma’], Marie Louis Adolph e,
fransk militär, f. 4 jan. 1863 i Bancqneuf
(dep. Charente-inférieure), blef officer vid
infanteriet 1884, tjänstgjorde i kolonierna och,
med utmärkelse, i Kina under boxarupproret 1900,
då han befordrades till major. Han blef 1903 lärare
vid krigsskolan i S:t Cyr och därefter chef för
krigsskolan ("prytanée") i La Fléche. 1910 blef han
öfverste och regementschef, 1913 af delningschef i
krigsministeriet och brigadgeneral. I sept. 1914 blef
han chef för 33:e fördelningen och i febr. 1915 för
l:a armékåren, som han förde s. å. i Champagne och
1916 vid Verdun. Under tiden hade han (dec. 1915)
utnämnts till divisionsgeneral. I dec. 1916
efterträdde han Nivelle som chef för 2:a armén (å
Verdunfronten), och i dec. 1917 fick han befälet
öfver orientarmén i Macedonien, efter Sarrail. Han
lyckades förena de heterogena elementen inom
denna och återställa moralen bland trupperna. Han
utarbetade äfven den anfallsplan, som sedermera
under Franchet d’Espereys öfver-befäl kom till
utförande. G. hemkallades dock redan i juni 1918, med
anledning af det hotande tyska anfallet öfver Marne,
för att öfverta befattningen som militärguvernör
i Paris. I okt. s. å. blef han chef för 5:e
armén. När denna i juni 1919 upplöstes, undfick
han värdighet af "inspec-teur general". Sedan
1920 är G. medium af högsta krigsrådet.
H. J-dt.

Guillaume [gijåm], Louis, schweizisk statistiker
och högt ansedd fångvårdsman, f. 1832 i kantonen
Neuchåtel, praktiserade som läkare, men deltog
samtidigt med kraft i arbetet för höjande af
folkupplysning och allmän hygien. 1868 utsågs han
att organisera och leda sin kantons invid staden
Neuchåtel nyuppförda straffanstalt, och han kvarstod
som dess direktor till 1888, då han kallades till
chef för Edsförbundets statistiska byrå i Bern,
hvilken befattning han lämnade 1914. 1878- 1910
generalsekreterare vid fångvårdskongresserna
och sekreterare i Internationella penitentiära
kommissionen (en sammanslutning af officiella
representanter från de flesta kulturstater),
utöfvade G. betydande inflytande på den utveckling,
som kriminal- och barnavårdslagstiftningen samt
fångvårdsväsendet under sista half seklet vunnit. Som
statistiker har G., särskildt i hygieniska frågor,
inriktat sig på praktiska uppgifter till uppdagande
af förefintliga brister och möjliga botemedel.
V. A-t. Guillaume [gijåm], Charles Édouard,
schweizisk-fransk fysiker, f. 15 febr. 1861 i
Fleu-rier (kant. Neuchåtel), Schweiz, filos, doktor i
Zürich 1883, blef 1915 direktör för Internationella
byrån för mått och vikt i Breteuil. Han fick 1920
års Nobelpris i fysik "för sina förtjänster om den
fysikaliska precisionstekniken genom upptäckten
af nickelstålets egenskaper". Om G:s upptäckt af
legeringarna invar och elinvar samt dessas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free