- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
113-114

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

Guillemet-Gulasch

114

praktiska tillämpningar se I n v a r. Suppl. I
teoretiskt hänseende ha G:s undersökningar gett
det bästa stödet för den af Le Chatelier utbildade
allotropiska teorien för binära och ternära legeringar
och därmed lämnat ett viktigt bidrag till vår
kunskap om den fasta materiens konstruktion. Han har
författat bl. a. Traité pratique de la ther-mométrie
de precision (1889), Unités et éta-lons (1893),
Recher-ches sur le nickel et ses alliages (1898),
Les applications des åders au nickel (1904) och
Initiation å la mécanique (1909; flera uppl.).

’Guillemet, J. B. A., f. 30 juni 1842 i Chan-tilly,
dog 26 maj 1918 i Saint-Pardoux.

Guillemont [gijomå7], by i franska dep. Somme, 12
km. ö. om Albert och 4 km. v. n. v. om Combles, 69
inv. (1921). G., som utgjorde en stark stödjepunkt i
tyskarnas näst främsta försvarslinje vid Somme 1916,
var 19 aug.-3 sept. s. å. föremål för en ytterst hård
kamp mellan tyskarna och de gång på gång anfallande
engelsmännen, som slutligen bemäktigade sig den då
fullständigt förstörda byn. Under tyska offensiven
mot Amiens återtogs dock denna af tyskarna 24 mars
1918. Slutligen besattes byn af engelsmännen 29
aug. s. å. under slaget vid Bapaume. Jfr Världskriget,
sp. 204, 235 och 240. il. J-dt. *Guilmant,
F. A., dog 29 mars 1911 i Meudon. *Guimerå, A. Se
essay af K. A. Hagberg i "Vår tid", II (1917).

*Guimet, E. É., dog i okt. 1918 i Paris. Guinqhard [gå
j är], Axel Johan Josef, statistiker, f. l juni 1873 i
Stockholm, studerade vid Stockholms högskola samt vid
universiteten i Uppsala och Wiirzburg, promoverades
i Uppsala 1899 till filos, doktor, tjänstgjorde i
Statistiska centralbyrån från 1900 till 1905, då han
antogs till chef för det nyupprättade Stockholms stads
statistiska kontor. Detta har under hans ledning
kraftigt utvecklats. Bland de af G. författade
arbetena bör, utom de officiella statistiska
berättelserna, främst nämnas den nya uppl. af
G. Sund-bärgs stora handbok "Sveriges land och folk"
(1915) jämte motsvarande tyska och engelska uppl. I
pressen samt i flera broschyrer har G. bl. a. uppträdt
som förkämpe för grundsatsen om tjänstemannalönernas
afpassande efter en lefnadskostnads-index.
E- Ar-s.

"Guinea. Om Franska G. och Elfenbenskusten se Franska
Väs t-Afrika. Suppl. - I G :s politiska indelning
ha följande ändringar inträffat. Togo har upphört
att vara tysk koloni och uppdelats på England och
Frankrike, likaså den förutvarande tyska kolonien
Kamerun. Kongostaten har blifvit en belgisk koloni.

Guinévra [gi-], maka till sagokonungen Artur (se
Bretonska romanerna), på keltiska kallad Guanhumara,
på fr. Gueniévre 1. Geniévre, yardt konungen otrogen
med Lancelot (se d. o.).

*Guise hade 6,185 inv. 1921. Under Världskriget
utkämpades i och sydöst om linjen G.-S:t Quentin
29-30 aug. 1914 ett fältslag mellan 5:e franska armén
(Lanrezac), under utförandet af en flankrörelse
s. om Oise mot S:t Quentin, och 2:a tyska armén
(v. Biilow), under framryckning mot Paris. Den
senares vänstra flygel (2 armékårer) öfvergick
den 29 Oise vid och ö. om G. och till-bakakastade
franska arméns högra flygelkår, men sedan denna
förstärkts med 2 armékårer och l kavallerifördelning,
blefvo tyskarna i sin ordning tillbakaslagna. De
behöllo dock fortfarande G. Franska arméns framgång
kunde emellertid ej utnyttjas på grund af vänstra
flygelns nederlag. Där-varande 2 reservfördelningar,
som tagit ställning vid Urvillers s. om S:t Quentin
för att trygga arméns vänstra flank, blefvo nämligen
s. d. undankastade af tyska arméns öfver nämnda stad
framryckande högra flygel (2 fördelningar), och när
sedermera ytterligare 2 tyska fördelningar insattes
ö. om S:t Quentin, måste äfven den motstående franska
armékåren vika tillbaka. Då franska armén sålunda
hotades med omfattning i vänstra flanken, anbefallde
Lanrezac den 30 återtåg mot Laon. Fältslaget benämnes
ömsom "slaget vid Guise" (af de allierade) och
"slaget vid S:t Quentin" (af tyskarna). - 4 nov. 1918
utkämpades ett nytt slag vid G. mellan fransmännen
och tyskarna, hvarvid de förre (l:a armén, Debeney)
sökte genombryta därvarande (af 18:e armén, v. Hutier,
besatta) tyska front. Detta misslyckades visserligen,
men redan följande dag måste tyskarna på grund af
det strategiska läget anträda återtåget, hvarvid
G. ånyo besattes af fransmännen. Jfr Världskriget,
sp. 163 och 244. H. J-dt.

*Guise. 1. FranpoisdeLorraine. Om hans 2:e son,
Charles de Lorraine, hertig af M a y e n n e, se d. o.

Gultry [gitrl]. 1. Lucien G., fransk skådespelare
och teaterledare, f. 1860 i Paris, utbildad vid
konservatoriet, var anställd vid Mikaelsteatern
i Petersburg 1880-90, därefter vid olika teatrar
i Paris och är sedan 1903 direktör för Théåtre de
la Eenaissance där. Han berömmes för sin diktion
samt spelets måttfullhet och uttrycks-styrka. -
2. Sacha G., den föregåendes son, teaterförfattare
och skådespelare, f. 1885 i Petersburg, anställd
vid faderns teater, har skrifvit lustspel med roller
tillrättalagda för honom själf och fadern samt till
stor del byggande sin verkan på vårdslöst roliga
infall, bl. a. La prise de Berg-op-Zoom ("Fästningen
faller", Stockholm 1913), La pélerine écossaise
("Den skotska regnkragen", 1914), Mön per e avait
raison ("Min far hade rätt", 1920) och Le grand-duc
("Storfursten", 1922).

*Gula febern. Om senare tidens verksamma bekämpande
af gula febern se Gorgas, W. Gr. Suppl.

Gula klädesmalen, zool. Se Half j är i l ar, sp. 628.

Gulan, embryol. Se Ägg, sp. 1165.

* Gulasch. Ungerska ordet gulyds eller gulydshns
betyder eg. kött, tillagadt på herdarnas vis
(af gulya, boskapsherde, och hus, kött). Den enkla
maträtten har ansetts lämplig för truppers utspisning
(jfr "gulaschkanon", fältkök), och vid början af
Världskriget 1914 gjorde en del charkuterihandlare j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free