- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
117-118

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldtistel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

117

Guldtistel-Gullspäng

118

sällsynt i de sydligaste landskapen Skåne, Blekinge,
på Öland och Gotland, men har ingen betydelse som
skadedjur i fruktträdgårdarna. Fjäriln är nästan
helt hvit med en guldgul eller rödbrun tofs i
bakändan, hvaraf namnet "guldsvansspinnaren"
1. "äppelrödgumpen", som den kallats i svenska
hand-böcker öfver fjärilar. Larven är svartgrå
med långa rödbruna hår och rödbruna fläckrader
längs ryggen. De unga larverna skelettera
bladen på åtskilliga löfträd, framför allt ek och
fruktträd. Som halfvuxna öfvervintra de i ett larvbo
af fast sammanspunna blad (fig. 5 b), men lämna detta
tillhåll på våren och förpuppas mellan bladen uppe i
träden inspunna i en liten spanad, som beklädes med
de afkastade långa larvhåren (fig. 5 P). De tröga
fjärilarna flyga mest i skymningen och afsätta därvid
sina runda, hvitaktiga ägg i klumpar på ett par hundra
ägg på bladen. Den egendomliga rödaktiga hårborsten i
kroppens bakända fäller därvid sina hår, som fastna på
äggen och bekläda dem som ett skyddande hölje (fig. 5
a). De unga larverna kläckas på eftersom-maren.
N. A. K.

Guldtistel, bot. Se Scolymus.

Gulen, härad och pastorat på södra sidan af
Sognefjord, vid dess mynning, Sogn og Fjordane fylke
(före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. 416,64
kvkm. 3,130 inv. (1920). Fiske och jordbruk. Här
hölls det gamla Gulatinget. K. G. G.

Gulgröna alger, bot. Se Heterocontse.

Gulhinnan, embryol. Se Ägg, sp. 1170.

*Gufholts. Se äfven Mor i n.

Gulick [gjö’lik], John Thomas, amerikansk biolog,
prästman, f. 1832 å Waimea (Hawaiiöarna), har utfört
mycket värdefulla undersökningar öfver selektionen
och särskildt öfver betydelsen af isoleringens
olika former för artbildningen: Divergent evolution
through cumulative segregation (1889), Evolution,
racial and habitudinal (1905), Isolation and
selection in the ’evolution of species (1908).
L-e.

*Guling. Enligt en i "Statsvetenskaplig tidskrift"
1908, h. l, lämnad förklaring skulle ursprunget till
denna benämning förskrifva sig från en politisk
strejk i Frankrike 1901, då de arbetsvillige,
angripna af strejkarna, tillstoppade öppningarna i
de sönderslagna fönstren med gult papper och därför
kallades les jaunes ("gulingarna"). R-n B.

"Gullabo bildar nu eget pastorat i Växjö stift,
Södra Möre kontrakt. 2,286 inv. (1923).

Gullander, Per, ingenjör, f. 3 mars 1861 i Södra
Äsum, Malmöhus län, d. 13 nov. 1918 i Göteborg,
utexaminerades 1887 från Tekniska högskolans afd. för
väg- och vattenbyggnadskonst, arbetade ett par år vid
järnvägsundersökningar, tjänstgjorde 1888- 98 vid
Göteborgs stads allmänna arbeten och var 1891-1905
lärare i teoretisk mekanik, byggnads-statik och
geodesi vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, där
han 19°6 blef lektor och 1912 professor i väg-
och vattenbyggnadskonst. Från 19G8 tjänstgjorde
G. samtidigt som konstruktör vid Göteborgs
hamnstyrelse. G. gjorde sig känd som skicklig
järnkonstruktör, utgaf läroböcker i byggnadsstatik och
publicerade i "Teknisk tidskrift" m. fl. publikationer
åtskilliga bemärkta afh. rörande hållfasthetsläran.
Fmn.

*Gullberg. Häradet ingår nu i Motala fögderi. 6,404
inv. (1923).

*Gullberg. 1. Gotthard M. G. lämnade lektoratet
1910. - 2. 0. H j alm ar G. lämnade 1914 förste
aktuarietjänsten i Kommerskollegium och dog 22
jan. 1923 i Stockholm.

*Gullberg, Gustaf T., dog 14 april 1911 i Stockholm.

*Gul!bergs och Bobergs kontrakt omfattar nu endast
åtta pastorat, i det att Björkeberg och Ledeberg
förenats med Västerlösa såsom moderförsamling till
ett pastorat.

Gullbergs revir, af östra distriktet och
Östergötlands län, omfattar Bobergs härad, med
undantag af i Kristbergs socken belägen del af
Karlsby kronopark, Gullbergs härad, samt den
del af Tjällmo socken i Finspånga läns härad,
som tillhör Gullbergs kronopark. Reviret, som
är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar
13,175 har allmänna skogar (1920), hvaraf
2 kronoparker med en areal af 9,866 har.
S-r.

Gullbo, bot., svenskt namn på Senecio jacobcea.

Gullbräcka, bot. Se fe a x i f r a g a, sp. 888.

Gullfrigga, zool. Se N y c k e l p i g o r, sp. 193.

Gullgrufva. Se L j usne verken, sp. 909.

Gullgrufva, Gäfleborgs läns skyddshem i Skogs socken,
Hälsingland, för vanartade gossar, hvilka förutom
i vanliga skolämnen undervisas i slöjd, jordbruk
och trädgårdsarbete. Hemmet, som upprättades 1896,
har 20 har öppen jord. Donationer till hemmet uppgå
till omkr. 35,000 kr.

*Gullholmen bildar nu egen kommun i Orusts
västra härad. 645 har. 791 inv., hvaraf i G:s
muni-cipalsamhälle 5 har och 687 inv. (1923).

Gullmaria, zool. Se Ny ek el p i gör, sp. 193.

*Gullmarsfjorden (G u 11m ar n) är en typisk
fjord. Dess bassäng är 90-120 m. djup, men
vid mynningen höjer sig bottnen till en endast
45 m. djup tröskel, som sträcker sig mellan
Fiskebäckskil och Lysekil och som afspärrar den djupa
fjord-bassängen från Skagerak. Icke förty utgöras de
undre vattenlagren af oceanvatten med en salthalt
af 34 pro mille. Där ofvan aftar salthalten mot
ytan, så att den ofta redan vid 20 å 30 m. djup
är mindre än 30 pro mille. I Skagerak bilda med
vissa mellantider de undre saltare vattenlagren
stora långsamt gående undervattensvågor, som störta
salt vatten öfver Gullmarns tröskel in i fjordens
bassäng. Därigenom fyllas bassängens djupare delar
med vatten med en salthalt af 34 pro mille, och det
salta bottenvattnet kan på l å 2 dagar höja sig 20
ä 30 m. och det 3-procentiga vattnet stiga upp till
ytan. Samtidigt har det mindre salta ytvattnet
pressats ut ur fjorden. På detta sätt sker en
hastig och mycket kraftig omsättning af fjordens
vatten. Detta förhållande har jämte fjordens stora
djup och salta undervattenslager stort inflytande på
fisket. Sålunda förekomma i fjorden rikliga mängder
af nordhafs-räkan, efter hvilken ett betydande fiske
bedrifves. Vid G. lisfga också de tre mest bekanta
svenska hafsundersökningsstationerna, Kristineberg,
B or n ö och Klubban. K. A. A-n.

Gullrisp, bot., svenskt namn på Solidago mrg-aurea.

Gullrot, bot. Se Scolymus.

Gullspäng, vid Gullspångsälfvens utlopp ur sjön
Skagern, är ett ganska stort samhälle beläget på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free