Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurlitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Gustaf
130
"Det svenska stormaktsväldets uppkomst" (i
"Uppsala univ:s årsskr." 1918), och G. Wittrock,
"Svenska handelskompaniet och kopparhandeln under
G. II Adolf" (1919). - En Liitzenbo, 0. Planer,
svensk vicekonsul därstädes, hopbragte från 1882
en mycket omfattande samling af Gustaf Adolfsminnen
(böcker, flygskrifter och flygblad, stridsrelationer,
autografer af deltagare i slaget vid Liitzen och andra
därmed samtida personer, kopparstick m. m.) samt utgaf
en utförlig, beskrifvande förteckning öfver samlingen
("Verzeichnis der Gustav Adolf-sammlung mit besonderer
riicksicht auf die schlacht am T\ november 1632",
1916). Denna synnerligen värdefulla samling inköptes
1917 af bruksegaren Ernst A. Kjellberg å Val åsen och
skänktes af honom till Uppsala universitetsbibliotek
3. G. III. "Gustaf III:s och Lovisa Ulrikas
brefväxling" har utgetts af H. Schiick (2 dlr,
omf. tiden 1752-80, 1918-19; äfven i "Sv. akadis
handl. ifrån år 1886", 29-30, s. å.). Schiick har
dessutom i serien "Svenska memoarer och bref"
utgett G. G. Adlerbeths "Gustaf III:s resa i Italien.
Anteckningar" (1902) och "Ur Nils von Ro-sensteins
brefsamling" (1905) samt fullbordat ut-gifningen af
"R. F. Hochschilds Memoarer" (3 bd, 1908-09).
L. Stavenow har utgett "Ur envoyén P. 0. von Asps
papper till belysning av statsvälvningen 1789" (i
"Uppsala univis årsskr." 1919). Bland den under
de senaste åren utkomna litteraturen om G. III och
hans tid må nämnas: A. Munthe, "Henrik af Trolle,
Fredrik af Chap-man, Otto Henrik Nordenskjöld,
Gustaf III, politiken och flottan 1772-1784"
("Svenska sjöhjältar", 6, 1911) och "Flottan
och ryska kriget 1778 -1790", Otto Henrik
Nordenskjöld ("Svenska sjöhjältar", 7:1 - 5:2,
1914-23), L. Stavenow, "Ankarströms Gottlandsresa
och däraf följande högmålsprocess" (i "Studier
tillägnade Karl War-burg", 1912) och "Gustav
III:s förarbeten och planer rörande riksdagens
organisation vid begynnelsen av 1778 års riksdag"
(i "Uppsala univ:s årsskr.", 1918), Lydia Wahlström,
"Gustavianska studier" (1914), L. Bobé, "Kong Gustaf
III:s bane-maend i Danmark" (i "Vor fortid", 1916),
Alma Söderhjelm, "Sverige och den franska
revolutionen. I. Gustav III:s tid" (Helsingfors,
1920), och Beth Hennings, "Grevinnan d’Egmont och
Gustav III" (s. å.). Per Hallström utgaf 1918 ett
skådespel, "G. den tredje". - Hufvudgruppen i Pilos
tafla, "G. III:s kröning", afbildas i art.
Kröning.
4. G. IV A d o l f. Bland nyare memoar- och
brefpublikationer från G:s regeringstid märkas bd
4 och 5 af drottning "Hedvig Elisabeth Charlottas
dagbok" (1911-23, omf. åren 1793-96), generallöjtnant
de Suremains minnen (fransk uppl. 1902, svensk öfv.
s. å.; omf. tiden 1794-1815), S. Clason,
"För hundra år sen. Skildringar och bref från
revolutionsåren 1809-1810" (2 dlr, 1909- 10; del
l tills, med C. af Petersens) och "Den kunglige
fången på Gripsholm. Journal öfver Gustaf
IV Adolfs fängelsetid" (1911), K. B. L. Kr. v.
Stedingks bref och depescher (ett urval, mest från
åren 1790-96, utg. af grefvinnan A. Bre-vern de
la Gardie, 1919), H. Schiick, "Ur Clas Flemings
papper" (1906), och A. G. Mörner, "Po-Tryckt den
13/i2 23
litiska skrifter rörande 1800 års riksdag samt 1809
års författningsändring" (utg. i "Hist. handlingar",
d. 25, 1914, af A. Brusewitz). Nya synpunkter
på G:s politik och 1809 års statshvälfning
ha framlagts af S. Clason, särskildt i "Hvad
innehöll af-talet i Kongsvinger mars 1809?" (i
"Historiska studier tillägnade H. Hjärne", 1908),
"Vårt hundra-årsminne. Krisen 1808-1809’’ (i
"Hist. tidskr." 1909), "Gustaf IV Adolf och general
Moore" (i "Hist. tidskr." 1912) och "Gustaf IV Adolf
och den europeiska krisen under Napoleon" (1913),
samt af B. Sjövall, "Den Adlersparreska revolutionen"
(i "Hist. tidskr.", 1907). Bland den rikhaltiga
litteratur, som hundraårsminnet af stats-hvälf ningen
framkallade (se Kr. Setterwall, "Svensk historisk
bibliografi 1901-1920", 1923), må ytterligare nämnas
N. Eden, "1809 års revolution", 1-2 (1911). Jfr
äfven "Sveriges krig åren 1808-1809", utg. af
Generalstabens krigshistoriska afdelning (8 dlr,
1895-1921), A. Gra-de, "Sverige och Tilsitalliansen,
1807-1810" (1913), R. Pétiet, "Gustave IV Adolphe
et la revolution francaise" (1914), K. Ullrich,
"Die deut-sche politik könig Gustavs IV von Schweden
in den jahren 1799-1806" (s. å.), och C. H. Trolle,
"överste Gustafsson" (1923).
5. G. V. Kejsar Nikolaus II af Ryssland gjorde 26
juni 1909 konungen återbesök i Stockholm, badensiska
storhertigparet i juli s. å. Konungaparet aflade
april 1911 officiellt besök i Rom, hvilket af
italienska konungaparet besvarades i juli 1913. I
juli 1912 sammanträffade konung G. och drottning
Viktoria i finländska skärgården med ryska kejserliga
familjen; utrikesministrarna voro närvarande vid
detta monarkmöte. - Konung G. var personligen
lifligt intresserad af den i Sverige åren 1911-
14 kraftigt framträdande försvarsrörelsen, mottog
22 maj 1912 i statsråd (efter riksdagens hörande)
Svenska pansarbåtsföreningens gåfva af insamlade
medel för byggande af en ny pansarbåt (jfr Svenska
pansarbåtsföreningen) och gaf därpå själf jämte
den kungliga familjen ett ytterligare bidrag af
100,000 kr. för samma ändamål. Oron öfver Sveriges
utrikespolitiska läge och farhågor för uppskof
med lösningen af viktiga delar af försvarsfrågan
framkallade det s. k. "bondetåget" (se d. o., Suppl.,
och Sverige, sp. 1239-40), som 6 febr. 1914 uppvaktade
konungen. I sitt svar ("borggårdstalet") till de mer
än 32,000 deltagarna i demonstrationen framhöll han,
att försvarsfrågan i sin helhet borde "behandlas och
afgöras nu, ofördröjligen och i ett sammanhang". Han
tillade, att han ej ämnade frångå de fordringar på
fälthärens slagfärdighet och duglighet, hvilka af
sakkunskapen inom armén uppställts som oeftergifliga,
samt vidare, att flottan "måste icke allenast
vidmakthållas, utan äfven i betydande mån förstärkas",
samt yttrade sedan: "jag ämnar aldrig dagtinga med
min öfver-tygelse om hvad jag i fråga om värnandet
af fäderneslandets själfständighet anser rätt och
nyttigt". Om den af detta personliga meningsuttalande
framkallade ministerkrisen se Sverige, sp. 1239-40. -
G., som hösten 1913 legat sjuk i mag-lidande,
insjuknade ånyo i mars 1914, opererades för magsår
april s. å., men kunde 18 maj personligen öppna den
efter nyvalen till Andra kammaren sammanträdande
riksdagen, hvilken sedermera un-
36 b., S. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
