- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
135-136

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurlitt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afsevärdt understöd lämnats åt evangelisk-lutherska kyrkan
i Österrike. Under senare år ha ständigt ökade bidrag
gått till församlingar i östra Europa och i de nya
östersjöstaterna, hvarvid särskildt de gamla svenska
församlingarna i Estland ihågkommits. Dessutom
har regelbundet understöd lämnats åt evangeliska
församlingar i Frankrike, Tjecho-Slovakien,
Polen, Ungern, Jugo-Slavien m. fl. länder.
O. H–hl.

Gustaf Adolfskyrkan, svenska Viktoriaförsamlingens
i Berlin kyrka (se Berlin. Suppl., sp. 583).

*Gustaf Adolfs socken hör sedan
1923 till Tammerfors stift.
O. B–n.

*Gustafs, fi. Kustavi. Namnet Kivimaa, som förut ofta
användts som benämning på hela socknen, är eg. namnet
på socknens kyrkoby.
O. B–n.

*Gustafsberg. 1. Socknen omfattar 2,883 har. 2,380
inv. (1923). Bo är sedan l maj 1923 skildt från G. och
bildar sedan dess eget pastorat. Den förut gällande
patronatsrätten till komministratu-rerna i Bo och
Ingarö upphörde fr. o. m. 1922. - 3. Barnhusskolan
står från 1919 under Skolöfver-styrelsens kontroll och
omfattar 6 klasser, hvaraf en förberedande; hvartannat
år läses med förberedande, 2:a och 4:e klasserna,
hvartannat med l:a, 3:e och 5:e klasserna. Utom i
vanliga realskol-ämnen undervisas i slöjd, skomakeri
och skrädderi; lärjungarnas antal 1921–22 var 30
och 1922–23 20.
– 5. Fajansfabrik i Vänge socken,
Uppsala län, 16 km. v. om Uppsala, anlades 1755 af
mantalskommissarien Anders Berggren vid hemmanet
Qvarnberg, öfvertogs vid midten af 1770-talet af hof
jägmästaren O. F. Rudbeck samt hade sin blomstringstid
1787–95 under ledning af den från Mariebergs
porslinsfabrik bekante Henrik Sten och flyttades med
bibehållande af namnet till Bredsjö i Järlåsa socken
1795. Redan 1802 var tillverkningen obetydlig, men
återupptogs 1817–19 af Th. Bennet. 1822 flyttades
fabrikationen till Fredriksdals porslinsfabrik på
Nordanå egor i Järlåsa. Litt.: E. Folcker, "En okänd
svensk fajansfabrik" (i Nationalmusei årsbok 1920).
3 o. 5. O.Sjn.

Gustafskyrkan, svensk kyrka i Köpenhamn (se d. o.,
sp. 656 och pl. I, fig. 5).

illustration placeholder
Gabriel A. Gustafson.


*Gustafson, G. A., dog 16 april 1915 i Kristiania.

Gustafs skål, svensk f. d. folksång, som blifvit
folkdans; texten skrefs 1772 till Gustaf III:s
ära efter revolutionen, och melodien utgjorde en
förändring af en samtida "gavotte de Vestris". Den
blef sedan en kadriljartad kontradans, som utfördes
till sång och lefvat kvar i svenska landsorten. Till
musiken i fyrtakt och 2 repriser om 8 takter
hvar dansas den i 3 turer af 4 par, uppställda i
fyrkant. Hvardera omgångens par gå mot hvarandra
(med ledig hand i sidan) och buga, återvända baklänges
och omdansa, bilda därefter växelvis port, hvarigenom
andra omgångens par med
dambyte gå, sedan vika af hvar till sin plats och
omdansa, hvarefter paren med korsfattning af händerna
gå efter hvarandra fram och tillbaka 15 steg samt
omdansa med fattning som i hambo.
E. F–t.

*Gustafsson, R., dog 6 okt. 1918.

Gustafsson, Anders Peter, riksdagsman, f. 22
nov. 1852 i Kumla församling, Örebro län, var
länge landtbrukare i Sjögesta, Rinkaby socken,
och var mycket anlitad för kommunala värf, men är
sedan flera år tillbaka husegare i Örebro. Han har
sedan 1894 varit led. af Andra kammaren, vald först
för Örebro och Glanshammars härad och sedan för
Örebro län, och därunder varit led. af tillfälligt
utskott 1903, af försäkringsutskottet 1903,
väglagsutskottet 1905 (lagt.), lagutskottet 1915–17
samt af bankoutskottet sedan 1918. Genom motion 1900
upptog G. den sedan emellanåt återkommande frågan om
köpingars och municipalsamhällens Öfverförande från
landtvalkretsarna till stadsvalkretsarna. Han var på
sin tid medlem af nationella framstegspartiet, men
har tillhört landtmanna- och borgarpartiet sedan
dess uppkomst och är sedan 1919 led. af partiets
förtroenderåd.
T–s.

Gustafsson, Gustaf, tidningsman, f. 21 aug. 1865
i Kumla församling, Örebro län, blef student i
Uppsala 1885 och filos, kandidat 1887, var 1887-98
medarbetare i "Vårt land" och 1898–1909 hufvudredaktör
för "Östgöta Correspondenten". G. tog flitigt del i
rösträttsstriderna efter sekelskiftet som tidningsman,
talare och författare till flera broschyrer
om den proportionella valmetoden. Aren 1909-13
var han ombudsman hos Allmänna valmansförbundets
riksorganisation och därunder särskildt verksam för
att - efter rösträttsreformen 1907–09 och det därefter
följande "demokratiska genombrottet" - samla de
spridda ansatserna till moderata valmansföreningar
till stommen för ett enhetligt organiseradt
svenskt högerparti. G. var nov. 1913-april
1917 hufvudredaktör för "Stockholms dagblad",
förvärfvade i slutet af 1916 aktiemajoriteten i
"Östergötlands dagblad" i Norrköping och inträdde
samtidigt som dess hufvudredaktör. G. var
1919 led. af Första kammaren för Östergötlands
län. Högt uppburen af kolleger inom pressen,
har han i flera tidningsmannasammanslutningar
innehaft kräfvande förtroendeposter.
V. S–g.

*Gustafsson, F. W., tog 1920 afsked från
professuren. Han har vidare utgett bl. a. Paratactica
latina I-III
samt Octavia, en romersk tragedi
(installationsprogram 1909-11 och 1915).
T. C.

Gustafsvik, örlogsdepå och torrdocka i Högsjö socken,
Ångermanland, vid Ångermanälfven, omkr. 20 km. n. om
Härnösand, uppfördes 1916-22 för en kostnad af 3½
mill. kr. af staten och är nu utarrenderad till Mohögs
mek. verkstad vid Sundsvall. Se f. ö. Docka. Suppl.
O.Sjn. *Gustaf Vasa. Församlingen omfattar 6:e
(Observatorie-) och 22 :a (Vasa-)rotarna af
Stockholms stad. 22,092 inv. (1923). - Under
förvintern 1923 inredes i källarrummen under
Gustaf-Vasakyrkans södra korsarm ett kolumbarium
(se d. o.), hvars väggar helt upptagas af infällda
nischer, afsedda för grafurnor och mestadels stängda
medelst plattor med inskrifter. Nischernas antal blir
omkr. 900, de flesta rätt stora och ämnade att bli
familjegrafvar. Kolumbariet, som beräknas vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free