Print (PDF) - On this page / på denna sida - Gurlitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsevärdt understöd lämnats åt evangelisk-lutherska kyrkan i Österrike. Under senare år ha ständigt ökade bidrag gått till församlingar i östra Europa och i de nya östersjöstaterna, hvarvid särskildt de gamla svenska församlingarna i Estland ihågkommits. Dessutom har regelbundet understöd lämnats åt evangeliska församlingar i Frankrike, Tjecho-Slovakien, Polen, Ungern, Jugo-Slavien m. fl. länder. O. H--hl. Gustaf Adolfskyrkan, svenska Viktoriaförsamlingens i Berlin kyrka (se Berlin. Suppl., sp. 583). *Gustaf Adolfs socken hör sedan 1923 till Tammerfors stift. O. B--n. *Gustafs, fi. Kustavi. Namnet Kivimaa, som förut ofta användts som benämning på hela socknen, är eg. namnet på socknens kyrkoby. O. B--n. *Gustafsberg. 1. Socknen omfattar 2,883 har. 2,380 inv. (1923). Bo är sedan l maj 1923 skildt från G. och bildar sedan dess eget pastorat. Den förut gällande patronatsrätten till komministratu-rerna i Bo och Ingarö upphörde fr. o. m. 1922. - 3. Barnhusskolan står från 1919 under Skolöfver-styrelsens kontroll och omfattar 6 klasser, hvaraf en förberedande; hvartannat år läses med förberedande, 2:a och 4:e klasserna, hvartannat med l:a, 3:e och 5:e klasserna. Utom i vanliga realskol-ämnen undervisas i slöjd, skomakeri och skrädderi; lärjungarnas antal 1921--22 var 30 och 1922--23 20. -- 5. Fajansfabrik i Vänge socken, Uppsala län, 16 km. v. om Uppsala, anlades 1755 af mantalskommissarien Anders Berggren vid hemmanet Qvarnberg, öfvertogs vid midten af 1770-talet af hof jägmästaren O. F. Rudbeck samt hade sin blomstringstid 1787--95 under ledning af den från Mariebergs porslinsfabrik bekante Henrik Sten och flyttades med bibehållande af namnet till Bredsjö i Järlåsa socken 1795. Redan 1802 var tillverkningen obetydlig, men återupptogs 1817--19 af Th. Bennet. 1822 flyttades fabrikationen till Fredriksdals porslinsfabrik på Nordanå egor i Järlåsa. Litt.: E. Folcker, "En okänd svensk fajansfabrik" (i Nationalmusei årsbok 1920). 3 o. 5. O.Sjn. Gustafskyrkan, svensk kyrka i Köpenhamn (se d. o., sp. 656 och pl. I, fig. 5).
Gabriel A. Gustafson.</img> *Gustafson, G. A., dog 16 april 1915 i Kristiania. Gustafs skål, svensk f. d. folksång, som blifvit folkdans; texten skrefs 1772 till Gustaf III:s ära efter revolutionen, och melodien utgjorde en förändring af en samtida "gavotte de Vestris". Den blef sedan en kadriljartad kontradans, som utfördes till sång och lefvat kvar i svenska landsorten. Till musiken i fyrtakt och 2 repriser om 8 takter hvar dansas den i 3 turer af 4 par, uppställda i fyrkant. Hvardera omgångens par gå mot hvarandra (med ledig hand i sidan) och buga, återvända baklänges och omdansa, bilda därefter växelvis port, hvarigenom andra omgångens par med dambyte gå, sedan vika af hvar till sin plats och omdansa, hvarefter paren med korsfattning af händerna gå efter hvarandra fram och tillbaka 15 steg samt omdansa med fattning som i hambo. E. F--t. *Gustafsson, R., dog 6 okt. 1918. Gustafsson, Anders Peter, riksdagsman, f. 22 nov. 1852 i Kumla församling, Örebro län, var länge landtbrukare i Sjögesta, Rinkaby socken, och var mycket anlitad för kommunala värf, men är sedan flera år tillbaka husegare i Örebro. Han har sedan 1894 varit led. af Andra kammaren, vald först för Örebro och Glanshammars härad och sedan för Örebro län, och därunder varit led. af tillfälligt utskott 1903, af försäkringsutskottet 1903, väglagsutskottet 1905 (lagt.), lagutskottet 1915--17 samt af bankoutskottet sedan 1918. Genom motion 1900 upptog G. den sedan emellanåt återkommande frågan om köpingars och municipalsamhällens Öfverförande från landtvalkretsarna till stadsvalkretsarna. Han var på sin tid medlem af nationella framstegspartiet, men har tillhört landtmanna- och borgarpartiet sedan dess uppkomst och är sedan 1919 led. af partiets förtroenderåd. T--s. Gustafsson, Gustaf, tidningsman, f. 21 aug. 1865 i Kumla församling, Örebro län, blef student i Uppsala 1885 och filos, kandidat 1887, var 1887-98 medarbetare i "Vårt land" och 1898--1909 hufvudredaktör för "Östgöta Correspondenten". G. tog flitigt del i rösträttsstriderna efter sekelskiftet som tidningsman, talare och författare till flera broschyrer om den proportionella valmetoden. Aren 1909-13 var han ombudsman hos Allmänna valmansförbundets riksorganisation och därunder särskildt verksam för att - efter rösträttsreformen 1907--09 och det därefter följande "demokratiska genombrottet" - samla de spridda ansatserna till moderata valmansföreningar till stommen för ett enhetligt organiseradt svenskt högerparti. G. var nov. 1913-april 1917 hufvudredaktör för "Stockholms dagblad", förvärfvade i slutet af 1916 aktiemajoriteten i "Östergötlands dagblad" i Norrköping och inträdde samtidigt som dess hufvudredaktör. G. var 1919 led. af Första kammaren för Östergötlands län. Högt uppburen af kolleger inom pressen, har han i flera tidningsmannasammanslutningar innehaft kräfvande förtroendeposter. V. S--g. *Gustafsson, F. W., tog 1920 afsked från professuren. Han har vidare utgett bl. a. Paratactica latina I-III samt Octavia, en romersk tragedi (installationsprogram 1909-11 och 1915). T. C. Gustafsvik, örlogsdepå och torrdocka i Högsjö socken, Ångermanland, vid Ångermanälfven, omkr. 20 km. n. om Härnösand, uppfördes 1916-22 för en kostnad af 3½ mill. kr. af staten och är nu utarrenderad till Mohögs mek. verkstad vid Sundsvall. Se f. ö. Docka. Suppl. O.Sjn. *Gustaf Vasa. Församlingen omfattar 6:e (Observatorie-) och 22 :a (Vasa-)rotarna af Stockholms stad. 22,092 inv. (1923). - Under förvintern 1923 inredes i källarrummen under Gustaf-Vasakyrkans södra korsarm ett kolumbarium (se d. o.), hvars väggar helt upptagas af infällda nischer, afsedda för grafurnor och mestadels stängda medelst plattor med inskrifter. Nischernas antal blir omkr. 900, de flesta rätt stora och ämnade att bli familjegrafvar. Kolumbariet, som beräknas vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
