Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
139
Gye-Gyler
140
Georges Gruynemer (se sp. 138).
*Gye. Teaterledaren Frederick G., f. 1810, d. 1878,
efterträddes som ledare af Covent-garden-teatern af
sin son E r n e s t G., och det var denne, som 1878
gifte sig med sångerskan Albani (se d. o.).
’Gyergyö Szent Miklos tillhör nu Rumänien.
Guettler [gy’tt-], Karl, arkitekt, f. 7 okt. 1879
i Vester-Aker vid Kristiania (på fädernet af
blan-dadt tysk-svensk, på mödernet af svensk
härkomst), genomgick Kunst- og haandverksskolen i
Kristiania och praktiserade från sitt 18 :e år i
byggnadsyrket. Han flyttade 1900 till Stockholm,
där han som extra elev studerade 2 år vid Tekniska
högskolan och l år vid konstakademien samt hade
anställning hos arkitekterna I. G. Clason och
G. Lindgren. Han började 1905 egen praktik och blef
1908 svensk medborgare. G. har företagit studieresor
till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien. Bland
hans utförda arbeten märkas Högloftet på Skansen
(1905), professor G. Mittag-Lefflers gård i Leksand
(komplex af timmerhus), det med mycken konstnärlig
smak genomförda hotellet Skånegården i Båstad (se
fig. 11-12 till art. Byggnadskonsten. Suppl.), där
han äfven gjort ritningarna till nästan alla möbler,
Pensionsstyrelsens sjukhusbyggnader i Åre, Tranås
och Nynäshamn, ett betydligt antal villabyggnader
i Nynäshamn och Djursholm samt flerstädes i riket,
alla östkustbanans stationshus och banvaktsstugor
på landsbygden (flera olika typer, under byggnad). I
Svenska slöjdföreningens två täflingar om bostadshus
vann G. l:a priset, och i Byggnadsstyrelsens täfling
om folkskolehustyper erhöll han l:a priset för den
skånska och 2:a priset för den norrländska typen.
G-g N.
Gyimes [dji7mej], bergpass genom Siebenbiirgska
Karpaterna, 720 m. ö. h. Genom passet går järnvägen
Kronstadt (rum. Brasov)-Czik Szereda (rum. Sereda
Cicului)-Okna. Under Världskriget besattes passet i
aug. 1916 af 4:e rumänska armén (Presan), men återtogs
i okt. s. å. af l :a österrikiska armén (v. Arz). I
sept. 1917 var passet föremål för hårda strider mellan
den anfallande 9:e ryska armén (Tjerbatjev) och l :a
österrikiska armén (v. Rohr), dock utan att läget,
i stort sedt, ändrades Jfr V ä r l d s k r i g e t,
sp. 210 och 226. H. J-dt.
Gyland, härad och socken i Bakke pastorat,
n. ö. om Flekkefjord, Vest-Agder fylke (före
1919 Lister og Mandal amt), Norge. 176,25
kvkm. 975 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk.
K. G. G.
Gulchers termostapel [gy’1-J, fys. Se Termo-stapel,
sp. 930 och 932.
*Gyldendal, S. J. Förlaget öfvertog 1909 det
Schubothska förlaget. 1912 ble* Fr. Hegel direktör,
E. Bojesen utträdde 1914, P. Nansen 1916, och i
förening med Axel Garde har Hegel sedermera med energi
praktiserat nya försäljningsmetoder (kolportage och
afbetalning) och anlagt filialer i Berlin och London.
p- E-t.
Gyldenpris, förstad till Bergen, på västra sidan
af Puddefjorden kring den gamla herrgården G.,
Laksevåg härad, Norge. 85 hus. 1,843 inv. (1920).
K. G. G.
*Gyldensteen. Grefskapet öfvergick 1922 till fri
egendom.
*Gyldenstolpe. - 6. August L. F. G. lämnade i juni
1918 ministerposten i Paris.
Gyler, W u l f, Gustaf Vasas tyske sekreterare,
synes ha inkommit i Sverige senast 1523; hans
härkomst och tidigare öden äro okända. Hösten 1524
vann han anställning som Gustaf Vasas sekreterare för
de tyska ärendena. På denna post kom han att under
närmare ett årtionde spela en ganska betydande roll
som konungens mest anlitade diplomat och betrodde
utrikespolitiske medhjälpare i öfrigt. Åren
1526-32 företog han i Gustaf Vasas uppdrag en
mängd sändebudsresor till Danmark, norra Tyskland,
Preussen och Polen. Därunder inlade han bl. a. stor
förtjänst om den s. k. Dal-junkerns arrestering i
Rostock 1528. Mest framträder emellertid G:s namn
i sammanhang med förhållandet mellan Gustaf Vasa
och Lübeck i slutet af 1520-talet och i början af
1530-talet. Konungen hade tidigt kommit i delo med
sina lybska fordringsegare angående storleken af den
skuld, hvari han sedan befrielsekriget häftade till
dem, och åren 1527 och 1528 var den svensk-lybska
spänningen tidtals så stark, att fullständig brytning
var att befara. G. tillrådde nu eftergift för de
lybska skuldkrafven, och sedan han och grefve Johan af
Hoya som konungens fullmäktiga sändebud i mars 1529
afslutit en förlikning med lybeckarna, genom hvilken
Gustaf Vasas dittills segt vidhållna anmärkningar mot
vissa poster i det lybska skuldregistret uppgåfvos
och terminerna för den återstående skuldens amortering
fastställdes, inträdde ett flerårigt skede af lugn och
officiell vänskap mellan Sverige och Lübeck. Våren
1533 återupptog emellertid Gustaf Vasa helt plötsligt
en stor del af de genom 1529 års uppgörelse nedlagda
anmärkningarna mot ly-beckarnas skuldregister och
förklarade sig löst från skyldigheten att utbetala
det restbelopp, som ännu var oguldet af den 1529
fixerade skuldsumman. Till följd häraf utbröt redan
på sommaren s. å. öppen fiendskap mellan konung Gustaf
och Lübeck. Därunder uppstodo starka slitningar i det
personliga förhållandet mellan G. och hans kunglige
herre, i det att G., i likhet med grefve Johan, synes
ha påyrkat uppfyllelse af det 1529 af dem ingångna
aftalet och visat missnöje med konungens nya politik
mot Lübeck, medan Gustaf Vasa å sin sida tycks ha
misstänkt G. för förrädiska syften i lybskvänlig
riktning. G. fann då slutligen sin tjänstgöring hes
konungen olidlig, och sedan grefven af Hoya vid den
s. k. grefve-fejdens utbrott på försommaren 1534
lämnat sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
