- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
149-150

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångsystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

Gäfle-Gäfle-Fredriksskans järnväg

150

*Gäfle har, efter 1911 och 1919 skedda
inkorporeringar af delar af Valbo och 1920 af
en del af Hille, en areal af 7,183 har, hvaraf
6,972 har land. Folkmängden var vid 1922 års slut
38,371 pers,, hvaraf 18,890 i Heliga trefaldighets
församling och 19,481 i Staffans. Sammanlagda
fastighetsvärdet uppgick 1922 till 109,066,100
kr., hvaraf 95,995,400 kr. bevillningspliktig
och 13,070,700 kr. bevillningsfri fastighet. Den
till bevillning taxerade inkomsten 1922 var för
inländska a.-b. och solidariska banker 3,819,720
kr. och för andra skattskyldiga 51,923,770 kr. Genom
inkorporeringarna från Valbo har hela förstaden Bomhus
samt Korsnäs a.-b:s anläggningar kommit inom stadens
område. De senare utgöras nu af sågverk vid Kastet
samt cellulosa- och spritfabriker på Karskär. Bland
nytillkomna fabriker märkes en porslinsfabrik. Varfvet
har utvidgats och kan nu bygga ångare om 4,000
ton. 1921 funnos i G. sammanlagdt 113 fabriker
med 4,642 arb., ett salutillverkningsvärde af 61,9
mill. kr. samt en bevillningstax. inkomst af 6,65
mill. kr. Handelsflottan är numera obetydlig, men
sjöfarten alltjämt liflig. 1921 ankommo och afgingo i
in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton;
hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till
419,631 kr. Stadens banker äro nu 9, nämligen 2
sparbanker, Gäfle inteckningsgaranti-a.-b. och af
d.-kontor af Riksbanken, Svenska handelsbanken,
Skandinaviska kredit a.-b., Jordbrukarebanken,
Målarbanken, Sundsvalls ensk. bank och Upplands
ensk. bank. Utom de 4 i hufvudarbetet nämnda dagliga
tidningarna utkomma äfven "Hälsinglands folkblad" och
"Landtmännens tidning" 3 ggr samt "Norrlandsbladet"
l gång i veckan. G. är säte för östkustbanans a.-b:s
styrelse, och järnvägen skall utgå från G. Spårvägarna
tillhöra staden. En ny bro, Drottningsbron (1911), med
ett stenhvalf om 37 m. spännvidd för öfver ån nedanför
kvarnfallet. I G. finnes ett straff än gelse. En
ny storartad idrottsplats, Strömvallen, invigdes
3 juni 1923. - Staden är sedan l maj 1916 delad i
2 församlingar, Heliga trefaldighets och Staffans,
den förra med gudstjänst i stadskyrkan och Strömsbro
kyrka äfvensom Bönans kapell; den senare, för hvilken
en kyrka skall vara byggd senast 1925, använder nu
Bomhus kyrka och Brynas’ församlingshus. .- G. väljer
nu riksdagsmän till båda kamrarna tills, med det
öfriga länet. - Stadsvapnets bokstaf har nu fått
den något ändrade typ, som vid-stående fig. utvisar.
O. Sjn.

"Gäfleborgs län uppges 1923 ha en areal af
19,728 kvkm., hvaraf 18,197,82 kvkm. land och
1,530,18 vatten. Folkmängden var s. å. 273,003
pers., hvaraf 215,598 å landsbygden och 57,405 i
städerna. Folkmängdstätheten var 15 inv. på l kvkm.,
folkökningen 1913-23 blott 6,4 proc. Domsagorna äro
nu 6, sedan Gästriklands domsaga fr. o. m. 1921 delats
i två, Gästriklands östra och

Gäfles stadsvapen.

västra, motsvarande tingslagen, dock så,
att öster-färnebo socken öfverflyttats till
östra domsagan. Fögderierna äro likaledes 6,
Storviks med 4 landsfiskalsdistrikt (Ockelbo,
Ofvansjö, Torsåker och Hedesunda), Gäfle med 3
(Högbo, Valbo och Hille), Söderhamns med 5 (Skog,
Söderala, Norrala, Mö och Enånger), Bollnäs med 4
(Hanebo, Bollnäs, Alf ta och Of vanåker), Ljusdals
med 5 (Arbrå, Järfsö, Ljusdal, Färila och Los),
samt Hudiksvalls fögderi med 7 landsfiskalsdistrikt
(Norrbo, Delsbo, Forsa, Hälsingtuna, Harmånger, Gnarp
och Bergsjö). Länet har fortfarande 3 städer, men
numera 3 köpingar, näml. förutom Bollnäs äfven Ljusdal
och Björkhamre, samt de 2 municipalsamhällena Storvik
och Arbrå. Äviks municipalsamhälle inkorporerades
1911 med Hudiksvall. Pastoraten äro nu 43, fördelade
på 7 kontrakt, hvilka delvis fått ändrade namn. Länet
tillhör 5:e telegrafdistriktet, är deladt på Mellersta
Norrlands och Stockholm-Gäfle skogsdistrikt;
det är indeladt i 11 provinsialläkardistrikt
och 10 extra provinsialläkardistrikt, har 3
folkskolinspektionsdistrikt. Utom folkhögskolan
i Bollnäs finnas 2 nya upprättade 1908 och 1909
i resp. Forsa samt Västerberg vid Storvik. Till
riksdagens Första kammare utser länet, hvarvid
staden Gäfle deltar, 7 led., till Andra kammaren
10. Industri och bergsbruk sysselsatte 17,925 arb. och
hade 169,359 mill. kr. salutillverkningsvärde samt
23,999 mill. kr. be-villningstaxerad inkomst. De
allmänna vägarnas längd var, städerna oberäknade,
2,298 km. och järnvägarnas 763 km., hvaraf 399
km. voro statens och 127 km. smalspåriga. T ax.-värdet
af fast egendom 1922 var 613,7i9 mill. kr., hvaraf
298,287 mill. kr. för jordbruksfastighet och 36,284
mill. kr. för bevillningsfri fastighet, 457,903
mill. kr. för landsbygden och 155,816 för städerna.
O. Sjn.

Gäflebukten, hafsvik af Bottenhafvet utanför
Gäfle, på gränsen mellan Uppland och Gästrikland,
begränsas mot öppna hafvet af Löfgrund, Egge-grund
m. fl. skär och holmar och öfvergår i ö. vid
Skälgrundet i Löfstabukten. Mot v. vidtar vid
Limön Yttre fjärden samt innanför denna vid
Fredriksskans Inre fjärden (jfr Gäfle, sp. 831).
O. Sjn.

Gäfle-Dala hypoteksförening. Se Hypoteks-förening,
sp. 18.

*Gäfle-Dala järnvägar. Gäfle-Dala järnväg är,
enligt senaste omräkning och sedan därjämte
Falun-Kättvik-Mora järnväg samt Falun-
Västerdalarnas järnväg 1921 inköpts af Gäfle-
Dala järnvägs-a.-b., 292,a km. lång. Beträffande
egandebolagets befattning med viss närliggande
järnväg se G ä f l e-D åla m. fi. järnvägar. Suppl.
F- P-

Gäfle-Dala m. fi. järnvägar benämnes en grupp af
Gäfle-Dala järn vägs-a.-b. trafikerade järnvägar,
nämligen: de af bolaget egda Gäfle-Dala järnväg,
Falun-Rättvik-Mora järnväg Falun-Västerdalarnas
järnväg samt af Gäfle stad egda Gäfle-. Fredriksskans
järnväg. F. P.

Gäfle-Fredriksskans järnväg (sign. G. D. J.),
normalspårig (1,435 m.), 1,9 km. lång, inom Gäfleborgs
län belägen, eges af Gäfle stad, men trafikeras
af Gäfle-Dala järnvägs-a.-b., Gäfle. Järnvägen,
som sträcker sig från Gäfle norra station i öst-
nord-östlig riktning till Fredriksskans lastplats,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free