Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göransson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
157
Göransson-Götala
158
han sitt intresse på det vid den tiden ytterligt
försummade farmaceutiska undervisningsväsendets
förbättrande. Bl. a. donerade han för detta ändamål
en summa af 3,000 rdr b:ko, hvilken blef grundplåten
för Apotekarsocietetens kassafond. Han tog ock,
ehuru utan framgång, initiativ till af skaffande af
systemet med säljbara apoteksprivilegier; det dröjde
ett halft århundrade, innan den af honom väckta frågan
nådde sin lösning. 2. T. D.
Göransson, Nils Johan, teolog, f. 4 april 1863 i
Sunne, Värmlands län, student i Uppsala 1884, aflade
teol. filos, examen 1886 och dimis-sionsexamen
1889 där, prästvigdes 1891 och utnämndes 1898
till garnisonspastor i Karlsborg. Han blef docent i
teologiska prenotioner i Uppsala 1906 samt professor i
dogmatik och moralteologi där 1911. S. å. promoverades
han till teol. doktor. Sedan 1913 har han varit censor
vid studentexamina. 1920 var han led. af kyrkomötet,
vald af teol. fakulteten i Uppsala. G. har
utöfvat mycket omfattande och djupgående
teol. författarskap på religionsfilosofiens,
dogmatikens och dogm-historiens områden. Till sin
teologiska åskådning betraktades G. under sin tidigare
period som representant (vid sidan af N. Söderblom
och S. A. Fries) för en ganska utpräglad "liberal"
ståndpunkt. Särskildt gaf ett af honom vid det
kyrklig-teol. mötet i Örebro 1910 hållet föredrag,
Frågan om Kristus, anledning till häftiga angrepp
från teol. konservativt håll. Under senare år har
emellertid hos G. en utveckling i riktning mot en
närmare anknytning till den äldre kyrkliga åskådningen
gjort sig allt tydligare märkbar, och vid kyrkomötet
1920 framträdde han i flera hänseenden som förkämpe
för en utpräglad högerståndpunkt. De viktigaste
bland hans vetenskapliga arbeten äro Utkast till en
undersökning af religionen med hänsyn till moralen
(1899), Undersökning aj religionen (3 bd, 1904-06),
Gudsförhållandets kristologiska grund (2 bd,
1909-10), Evangelisk dogmatik (2 bd, 1914-16),
Luthers reformation (1920) och Dopet (1922).
B. Bg.
Gördelkänsla, med. Se Ryggmärgssju k-domar, SD. 1335.
*Görgei, ~A., dog 21 maj 1916 i Budapest.
*GÖrjeå. Kronoparken är numera uppdelad mellan
Jokkmokks revir och ett nyupprättadt G ö r j e å revir
(se d. o. Suppl.).
Görjeå revir, af Nedre Norrbottens distrikt,
Norrbottens län, omfattar vissa delar
af Jokkmokks socken. Keviret, som är
indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar
43,072 har allmänna skogar (1920), hvaraf
4 kronoparker med en areal af 41,521 har. "
S-r.
Görlitzer Neisse [gö’r- na’jse]. Se Neisse 2.
*Görres-gesellschaft öfvertog 1911 halfårsskrif-ten
"Oriens christianus". S. å. upprättade
det en vetenskaplig orientalisk station i
Jerusalem, som 1918 utgaf ett bd "Collectanea
hierosolymitana". Sällskapets romerska institut
fortsatte under Världskriget sin verksamhet först
i München och sedan i Bonn, men återflyttade 1921
till Rom. Under förberedelse är en samlad uppl. af
J. von Görres’ skrifter.
*Görslöf omfattar nu 554 har. 314 inv. (1923).
Görväln, vik af Mälaren, på gränsen mellan Järfälla
och Stockholms-Näs’ socknar s. om Almare
Staket. Den upp till 52 m. djupa fjärden öfvergår
söderut i Löfstafjärden och i v. i Näsfjärden, från
hvilka den skiljes af smärre holmar. O-
sJn-
*Görz tillhör numera Italien. 30,281 inv. (1921). -
De i Castagnavizza begrafne bourbonernas kistor
flyttades i jan. 1918 till karmelitklostret Döbling i
Wien. Under Världskriget hade nämligen Castagnavizza
förstörts af de italienska kanonerna. - Alltifrån
23 juni 1915, då italienarna efter sitt deltagande i
Världskriget började anfalla österrikarnas brohufvud
vid G., utkämpades häftiga strider om denna ort
ända till 8 aug. 1916, då brohufvudet, och 9 s. m.,
då G., som redan 26 nov. 1915 nästan fullständigt
sönderskjutits af italienarna, måste utrymmas af
österrikarna. Sedan blef det dessa senares tur att
gång på gång beskjuta G., äfven från luften. Sedan
det stora tysk-österrikiska anfallet mot norra delen
af italienska Isonzofronten 24 okt. 1917 igångsatts
och italienarna måst vika söderut, återbesatte
österrikarna G. 28 okt., men efter vapenstilleståndet
i Padua 2 nov. 1918 måste staden öfverlämnas till
italienarna, hvilka den sedan genom freden i S:t
Germain-en-Laye 10 sept. 1919 tillerkändes. Jfr V
ä r l d s k r i g e t, sp. 196, 214, 229 och 230.
L. W:son M.
*Görz och Gradisca tillhör nu Italien och bildar
under namnet G o r i z i a eget område med 310,642
inv. (1921).
*Gösen. Jfr F i skr ä 11 er. Suppl.
*GÖString. 1. Häradet ingår nu i Mjölby fögderi och
omfattar hela Malexanders socken. 81,532 har. 15,229
inv. (1923). - 2. Kontraktet omfattar nu sju pastorat,
i det att Malexander l maj 1921 öfverflyttades till
G. från Ydre kontrakt.
*Göta artilleriregemente utgöres numera af 8 kanon-
och 3 fälthaubitsbatterier med en volontär-styrka
af 309 man. Se illustrationssida I till art. Kasern.
C. O. N.
*Göta ingenjörkär. I enlighet med 1914
års härordning utgöres G. numera af stab,
3 fältingenjör-kompanier (skulle vara 4), l
parkkompani, l fäst-ningsingenjörkompani och l
tygkompani. Manskapsstyrkan skall bestå af 20
furirer, 26 korpraler och 28 vicekorpraler af
olika slag, l förrådsvaktmästare, 85 volontärer,
2 sjukvårds- och 2 gevärs-handtverkssoldater samt
l hofslagarsoldat. Kåren har 45 stamhästar, och
till densamma uttagas 280 värnpliktiga. Nödigt
antal officerare, underofficerare och civil
militär personal placeras vid kåren från
Fortifikationen. Förläggningsorten är fortfarande
Karlsborg, men sedan öfningsplatsen Göta-holme
efter Gullspångs kraftstations utbyggande ej längre
motsvarade sitt ändamål, har broslagning
1 strömt vatten öfvats hufvudsakligen i Dalälfven
vid Svea ingenjörkårs öfningsplats Laxön,
men äfven i Motala ström. L-
W:son M.
*Göta kanal. Sept. 1922 firades under stora
högtidligheter kanalens 100-årsjubileum, hvarvid
bl. a. en staty aftäcktes i Motala öfver B. von
Plåten. Se S. E. Bring, "Göta kanals historia" (1922).
Götala, kronoegendom i Skara landsförsamling,
2 mtl, tax.-v. 121,600 kr. (1922),
tillhörde på 1200-talet Skara domkyrka, men såldes
till Magnus Ladulås och har sedan dess varit
kronoegendom samt utgjorde i början af 1600-talet
landshöfding-boställe, senare öfversteboställe.
O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
