Print (PDF) - On this page / på denna sida - *Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pråmhamnar, utanför skeppsvarfven på norra älfstranden 3 flytdockor. Antalet i hamnen 1921 ankomna och af gångna fartyg var 33,257 om sammanlagdt 5,942,995 nettoton (1922: 39,121 om 7,226,796 ton), hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 2,213,524 kr. (1921). Hamnens inkomster och utgifter balanserade 1921 på nära 13 mill. kr., för nybyggnader utgåfvos 6,22 mill. kr. -- G:s handelsflotta var s. å. 315 fartyg om 314,985 ton (Stockholm hade 356 om 185,996 ton). G. är säte för bl. a. följande stora rederier: Sverige-Amerika-linjen, Svenska Lloyd, Sverige-Amerika- Mexicolinjen, Svenska ostasiatiska kompaniet, Sverige-Levanten och Transatlantic. De i hamnarna lossade varorna voro 1921 främst: stenkol 407,000 ton, spannmål 119,000 ton, socker, tobak och specerier 65,000 ton, oljor, gummi m. m. 60,000 ton, metaller 57,000 ton samt salt, svafvel och kem.-tekn. produkter 48,000 ton; de s. å. lastade voro trävaror 617,000 ton, trämassa och papper 105,000 ton, malm 18,000 ton och spannmål 17,000 ton. Tullafgifterna för importerade varor uppgingo till 23,3 mill. kr. Sista året före kriget (1913) hade G. 70 proc. eller mer af Sveriges export af papp, papper, tändstickor, låd-ämnen, syllar och zinkmalm samt mer än 30 proc. af färsk sill, smör, hudar och smidbart järn. Af importen hade det 58 proc. af bomullsimporten och mer än 20 proc. af importen af salt sill, tackjärn, stenkol, kaffe, koksalt och mineraloljor. Under kriget steg handelsomsättningen särskildt genom den betydande transitohandeln af bomull (1915: 117,000 ton). Handelsomsättningen var 1915: 811 mill. kr. och 1918: 910 mill. År 1915 var G:s andel af Sveriges import 35 proc., 1919 nära 40 proc. och 1918 af exporten 40,4 proc. - Taxeringsvärdet 1922 af bevillningspliktig fast egendom var 832,656.300 kr. och af bevillningsfri 89,143,700 kr. Den till bevillning: taxerade inkomsten uppgick 1922 för inländska a.-b. och solidariska banker till 50,766,620 kr., för andra skattskyldiga 398,696,344 kr. Stadens inkomster 1919 voro 76,355,601 kr., utgifter 78,391,267 kr., tillgångarna s. å. 183,031,072 kr., skulderna 120,853,913 kr. 1923 års stat upptar inkomster till 50,698,294 kr. och utgifter till 77,873,885 kr. Industrien är af betydande omfattning. 1922 funnos inkl. örgryte 406 fabriker med 19,500 arbetare och ett salutillverkningsvärde af 280,918,059 kr.; den bevilln.-taxerade inkomsten af fabriksrörelse var 1921 25,062,851 kr. Bland industrianläggningarna sysselsätta följande största arbetarantalet: 50 mek. verkstäder med 1,839 arbetare, 10 skeppsvarf med 2,214 arb., 36 sömnads-fabriker med 1,887 arb., 4 bomullsspinnerier och väfverier med 1,888 arb., 35 boktryckerier med 835 arb., 14 sågverk och hyflerier med 1,502 arb., 10 bryggerier och mälterier med 871 arb. och l sockerraffinaderi med 506 arb. Bland fabrikerna märkas Svenska kullagerfabriken (se d. o. med fig.), Gamlestadens fabriker, Sockerraffinaderiet, de stora varfsanläggningarna Götaverken (se d. o. Suppl., med fig.), Lindholmen (se d. o. 4 med fig.) och Eriksberg (se d. o. 5, äfven i Suppl.), J. A. Wettergrens konfektions-a.-b., porslinsfabriken, Göteborgs ris- och valskvarn, M. Pehrssons valskvarn, Bröderna Kanolds chokladfabrik och Pelle- rins margarinfabrik, samt i örgryte: Säfveåns fabriker (hyfleri), Gårda fabriker (textil), Sveriges förenade konservfabriker, Almedahls fabriker (textil), Bohus mek. verkstad och Forshaga linoleum-fabrik m. fl. Nya märkligare byggnader. Under de senaste årtiondena har ett stort antal nya offentliga byggnader uppförts eller ombyggts. Af kyrkor märkas Vasakyrkan (1909; fig. 3), den genom sin stil och sitt imponerande läge starkt framträdande Masthuggskyrkan (1914; se fig. 2 o. pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.) och Annedals-kyrkan (1910; fig. 4), af museibyggnader Köhss' konstslöjdmuseum (1916; se R ö h s s l o. 2 samt fig. 3 å pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.), naturhist. museet i Slottsskogen (1919; se fig. l i art. Göteborgs museum. Suppl.) samt konstmuseet och konsthallen (för utställningar) vid Götaplatsen i fonden af Kungsportsavenyen (1923; se fig. 2 i art. Göteborgs museum. Suppl.). Latinläroverket fick 1919 en ny byggnad (fig. 6) v. om Lorensbergsområdet, i hvilken stadsdel utrymme beredts äfven åt landsarkivet (se d. o. fig. 1) och handelsinstitutet. Ett nytt telegrafhus (fig. 9) är uppfördt vid Kaserntorget och ett stort centralposthus (fig. 10) byggdt vid Drottningtorget. Statens järnvägars station har ombyggts 1923. F. ö. märkas Kontoristföreningens byggnad vid Bastionplatsen, Navigationsskolan (1916; se fig. 5 å pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.) på det forna Kvarnberget, nya folkskoleseminariet (1912) samt stadens största folkskolepalats Nord- Fig. 12. Nordhemsskolan (folkskola). hemsskolan (1916; fig. 12). Ett mindre sjöfartsmuseum invigdes 1920, och en större nybyggnad är under arbete. Flera större hus ha ombyggts, bl. a. Frimurarordens hus (1918), Landsstatshuset och hotell Göta källare (se fig. 8). Bland byster, som rests under senaste år, märkas P. Wieselgrens (1910) å domkyrkoplanen, Linnés (1923) i botaniska trädgården och Gustaf III:s (s. å.; kopia efter Sergel) invid konstmuseet vid Götaplatsen. Vid val till riksdagens Första kammare utser G. 5 led., till Andra kammaren 8. Stadens vapen har nu fastställts i den form, som fig. l sp. 161 visar. G. har under de senaste åren intagit en ledande ställning i afseende på sjöfart och handelsomsättning med utlandet samt äfven i fråga om flera industrigrenar. I juli 1918 hölls här den första svenska mässan, 1923 den hittills främsta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
