- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
165-166

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pråmhamnar, utanför skeppsvarfven på norra älfstranden
3 flytdockor. Antalet i hamnen 1921 ankomna
och af gångna fartyg var 33,257 om sammanlagdt
5,942,995 nettoton (1922: 39,121 om 7,226,796
ton), hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till
2,213,524 kr. (1921). Hamnens inkomster och utgifter
balanserade 1921 på nära 13 mill. kr., för nybyggnader
utgåfvos 6,22 mill. kr. – G:s handelsflotta var
s. å. 315 fartyg om 314,985 ton (Stockholm hade 356
om 185,996 ton). G. är säte för bl. a. följande stora
rederier: Sverige-Amerika-linjen, Svenska Lloyd,
Sverige-Amerika- Mexicolinjen, Svenska ostasiatiska
kompaniet, Sverige-Levanten och Transatlantic. De i
hamnarna lossade varorna voro 1921 främst: stenkol
407,000 ton, spannmål 119,000 ton, socker, tobak
och specerier 65,000 ton, oljor, gummi m. m. 60,000
ton, metaller 57,000 ton samt salt, svafvel och
kem.-tekn. produkter 48,000 ton; de s. å. lastade
voro trävaror 617,000 ton, trämassa och papper
105,000 ton, malm 18,000 ton och spannmål 17,000
ton. Tullafgifterna för importerade varor uppgingo
till 23,3 mill. kr. Sista året före kriget (1913)
hade G. 70 proc. eller mer af Sveriges export af papp,
papper, tändstickor, låd-ämnen, syllar och zinkmalm
samt mer än 30 proc. af färsk sill, smör, hudar
och smidbart järn. Af importen hade det 58 proc. af
bomullsimporten och mer än 20 proc. af importen af
salt sill, tackjärn, stenkol, kaffe, koksalt och
mineraloljor. Under kriget steg handelsomsättningen
särskildt genom den betydande transitohandeln af
bomull (1915: 117,000 ton). Handelsomsättningen var
1915: 811 mill. kr. och 1918: 910 mill. År 1915
var G:s andel af Sveriges import 35 proc., 1919
nära 40 proc. och 1918 af exporten 40,4 proc. -
Taxeringsvärdet 1922 af bevillningspliktig fast
egendom var 832,656.300 kr. och af bevillningsfri
89,143,700 kr. Den till bevillning: taxerade
inkomsten uppgick 1922 för inländska a.-b. och
solidariska banker till 50,766,620 kr., för andra
skattskyldiga 398,696,344 kr. Stadens inkomster
1919 voro 76,355,601 kr., utgifter 78,391,267
kr., tillgångarna s. å. 183,031,072 kr., skulderna
120,853,913 kr. 1923 års stat upptar inkomster till
50,698,294 kr. och utgifter till 77,873,885 kr.

Industrien är af betydande omfattning. 1922 funnos
inkl. örgryte 406 fabriker med 19,500 arbetare och
ett salutillverkningsvärde af 280,918,059 kr.; den
bevilln.-taxerade inkomsten af fabriksrörelse var
1921 25,062,851 kr. Bland industrianläggningarna
sysselsätta följande största arbetarantalet: 50
mek. verkstäder med 1,839 arbetare, 10 skeppsvarf
med 2,214 arb., 36 sömnads-fabriker med 1,887 arb.,
4 bomullsspinnerier och väfverier med 1,888 arb., 35
boktryckerier med 835 arb., 14 sågverk och hyflerier
med 1,502 arb., 10 bryggerier och mälterier med 871
arb. och l sockerraffinaderi med 506 arb. Bland
fabrikerna märkas Svenska kullagerfabriken
(se d. o. med fig.), Gamlestadens fabriker,
Sockerraffinaderiet, de stora varfsanläggningarna
Götaverken (se d. o. Suppl., med fig.), Lindholmen
(se d. o. 4 med fig.) och Eriksberg (se d. o. 5,
äfven i Suppl.), J. A. Wettergrens konfektions-a.-b.,
porslinsfabriken, Göteborgs ris- och valskvarn,
M. Pehrssons valskvarn, Bröderna Kanolds chokladfabrik
och Pelle-

rins margarinfabrik, samt i örgryte: Säfveåns fabriker
(hyfleri), Gårda fabriker (textil), Sveriges förenade
konservfabriker, Almedahls fabriker (textil), Bohus
mek. verkstad och Forshaga linoleum-fabrik m. fl.

Nya märkligare byggnader. Under de senaste
årtiondena har ett stort antal nya offentliga
byggnader uppförts eller ombyggts. Af kyrkor
märkas Vasakyrkan (1909; fig. 3), den genom sin
stil och sitt imponerande läge starkt framträdande
Masthuggskyrkan (1914; se fig. 2 o. pl. I till
art. Byggnadskonsten. Suppl.) och Annedals-kyrkan
(1910; fig. 4), af museibyggnader Köhss’
konstslöjdmuseum (1916; se R ö h s s l o. 2 samt
fig. 3 å pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.),
naturhist. museet i Slottsskogen (1919; se fig. l
i art. Göteborgs museum. Suppl.) samt konstmuseet
och konsthallen (för utställningar) vid Götaplatsen
i fonden af Kungsportsavenyen (1923; se fig. 2 i
art. Göteborgs museum. Suppl.). Latinläroverket
fick 1919 en ny byggnad (fig. 6) v. om
Lorensbergsområdet, i hvilken stadsdel utrymme
beredts äfven åt landsarkivet (se d. o. fig. 1) och
handelsinstitutet. Ett nytt telegrafhus (fig. 9) är
uppfördt vid Kaserntorget och ett stort centralposthus
(fig. 10) byggdt vid Drottningtorget. Statens
järnvägars station har ombyggts 1923. F. ö. märkas
Kontoristföreningens byggnad vid Bastionplatsen,
Navigationsskolan (1916; se fig. 5 å pl. I
till art. Byggnadskonsten. Suppl.) på det forna
Kvarnberget, nya folkskoleseminariet (1912) samt
stadens största folkskolepalats Nord-

Fig. 12. Nordhemsskolan (folkskola).

hemsskolan (1916; fig. 12). Ett mindre sjöfartsmuseum
invigdes 1920, och en större nybyggnad är
under arbete. Flera större hus ha ombyggts,
bl. a. Frimurarordens hus (1918), Landsstatshuset
och hotell Göta källare (se fig. 8). Bland byster,
som rests under senaste år, märkas P. Wieselgrens
(1910) å domkyrkoplanen, Linnés (1923) i botaniska
trädgården och Gustaf III:s (s. å.; kopia efter
Sergel) invid konstmuseet vid Götaplatsen.

Vid val till riksdagens Första kammare utser G. 5
led., till Andra kammaren 8. Stadens vapen har nu
fastställts i den form, som fig. l sp. 161 visar.

G. har under de senaste åren intagit en
ledande ställning i afseende på sjöfart och
handelsomsättning med utlandet samt äfven i fråga
om flera industrigrenar. I juli 1918 hölls här den
första svenska mässan, 1923 den hittills främsta af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free