- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
171-172

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göteborgs handels- och sjöfartstidning - *Göteborgs högskola - Göteborgs kontoristförening - Göteborgs köpmansförening - *Göteborgs morgonpost - *Göteborgs museum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egen redaktion och har såsom lokal förmiddagstidning
(utgifningstid kl. 11 f. m.) med koncentreradt och
kortfattadt innehåll vunnit stor spridning, uppgående
hvardagar till 25- à 30,000 och under söndagar till
50- à 60,000 exemplar. Redaktör är sedan 1920 Sten
Sjögren. Denna tidning var länge Göteborgs enda
söndagstidning och är fortfarande dess största.

Handelstidningens veckoblad fortsätter
såsom en till landsortspubliken riktad
hvar-annandagstidning. Redaktör är sedan 1918
Johannes Vretblad. Denna tidning, med en postupplaga
af öfver 30,000 ex., är f.n. den västsvenska
landsbygdens mest spridda tidning. Till sitt innehåll
är den en för landsbygden afsedd afläggare af
"Handelstidningen".

*Göteborgs högskola. Antalet professurer är nu 18,
i det att sedan 1908 tillkommit 4 nya: i filosofi
och pedagogik, i österländsk språkvetenskap och
kultur, i konsthistoria med konstteori och en rörlig,
"Ivar Waerns professur", tills vidare använd till
en lärostol i svenska språket. I ytterligare
följande ämnen: oceanografi, ryska och polska
språken samt nordisk arkeologi och etnografi ges
undervisning af docenter eller andra lärare. Antalet
docenter är f. n. 13, antalet lektorer 2. För den
bildade allmänheten har högskolan verkat genom att
(fr. o. m. 1895) utge serien "Populärt vetenskapliga
föreläsningar vid G:s högskola" (hittills 40 bd);
sedan 1901 har den kallat främmande forskare af rang
att hålla föreläsningar, och 1902, 1908, 1911, 1916
och 1923 har den anordnat sommarkurser. Dess sedan
1895 utgifna "Årsskrift" innehåller vetenskapliga
afhandlingar. Den 1893 för 5 år beviljade
examensrätten har gång på gång förnyats, senast 1923
för tio år. Jämte seminariebibliotek har högskolan
särskilda institutioner för geografi, konsthistoria,
psykologi och pedagogik samt oceanografi. En 1892
på frivillighetens grund bildad studentförening
konstituerades 1907 som studentkår. Sedan 1912
finns en kvinnlig studentförening. Studenternas
antal uppgick, då det var som högst (höstterminen
1912), till 248 och har sedan hållit sig
omkr. 220. En studiehandbok utgafs 1908 (sedan nya
uppl.). Vetenskapliga föreningar finnas för filologi
(1901), historia (1905), geografi (1908), litteratur-
och konsthistoria (1917), psykologi och filosofi
(1918), nationalekonomi (1918), klassisk filologi
(1919) och statsvetenskap (1920).

Donationer ha erhållits från konsul Oscar Ekmans
arfvingar (300,000 kr. 1913 till pensionering af lärare
och tjänstemän), friherrinnan Louise Falkenberg,
f. Ekman, doktor Gustaf Ekman (bl. a. 100,000 kr. 1915
till en institution och undervisning i oceanografi),
Erik och Emily Wijk, Ivar Wærns stärbhus, Adolf
och Gertrud Bratt, Dan Broström, Johan Ekman,
Herman Mannheimer, Hjalmar Wijk, Werner Lundquist,
N. Hammarström, Teodor och Hanne Mannheimers fond
m. fi. Stipendiefonder ha skänkts af bl. a. Henrik
Ahrenberg och Gabriel Heyman. Högskolans samtliga
fonder uppgingo 31 dec. 1922 till 5,808,306
kr. Dyrtidstillägg ha bestridts genom anslag af
stadsfullmäktige sedan 1918. Litt.: "Göteborgs
högskola 1891-1916" (1916).

Göteborgs kontoristförening. Se Kontoristförening, Sveriges.

Göteborgs köpmansförening. Se Köpmannaförening, sp. 680.

*Göteborgs morgonpost. Redaktör E. Ander
(d. 1915) lämnade utgifvarskapet af tidningen
1913; hufvudredaktör har sedan dess varit
filos, licentiaten H. Wigert-Lundström (f. 1875).
Andre redaktör är sedan 1923 E. W. Lundgren
(f. 1891). Utrikesafdelningen förestås af E. Steffenburg
och litteratur- samt konstafdelningarna
af E. Brogren (se d. o. Suppl.). Verkställande
direktör är sedan 1921 Douglas Anderson. Tidningen
har under det senaste årtiondet varit stadd i
stark utveckling både med hänsyn till spridning och
annonser samt råder nu öfver en fullt modern teknisk
utrustning. Den är framför allt inriktad på det
lokala nyhetsväsendet och den kommunala utvecklingen
inom staden och västra Sverige. Det af tidningen på
ledarplats 15 maj 1914 framställda förslaget att fira
Göteborgs 300-års-minne med en omfattande utställning
upptogs följande år som motion i stadsfullmäktige och
blef som bekant realiseradt. Äfven vid tillkomsten
af Göteborgs frihamn, Göteborgs biologiska museum
och Sveriges första kommunala flygplats vid
Tors-landa har tidningen kraftigt medverkat. Sedan
Göteborgs högerparti 1917 bröt sig ut ur Allmänna
valmansförbundets riksorganisation, har detta parti,
hvars åsikter i allmänhet taga sig uttryck genom
"Göteborgs morgonpost", i vissa afseenden markerat sin
själfständighet gentemot riksorganisationen. Kort
efter Ruhrockupationen i jan. 1923 igångsatte
tidningen en insamling för de nödlidande i det
ockuperade området, hvilken insamling uppkallades
efter lystringsordet "1 krona till Ruhr" och inbragte
i det närmaste 65,000 kr., som förmedlades till sin
bestämmelse genom Svenska och Tyska Röda korset.

*GÖteborgs museum. I. Samlingarna:

1) Zoologiska afdelningen jämte den mineralogiska
och botaniska ha sammanförts i det af medel
ur Renströmska fondens utdelning 1913 samt af
enskildas gåfvor med tillskott af skattemedel i
Slottsskogen uppförda, i juni 1916 grundlagda och 8
juli 1923 öppnade Naturhistoriska museet (fig. 1),
hvars arkitekt är E. Torulf. Kostnader för bygge,
flyttning och installation uppgå till öfver 1,6
mill. kr.; på gården finns ©n af fröken S. Fridman
utförd monumental granitbrunn. Byggnaden omfattar
följande lokaler: en stor utställningslänga,
som i öfre våningen inrymmer en öfverljussal för
däggdjur; ett längs däggdjurssalen löpande galleri
för fåglar; en öfre hall och i nedre våningen ett
galleri för lägre ryggradsdjur och ryggradslösa
djur samt magasin för hufvudsamlingarna; en byggnad
för (af 0. Gylling utförda) dioramor, i hvars nedre
botten den mineralogiska afd. är inrymd; e<n särskild
byggnad för hval- och hvalskelettsamlingen; å salens
läktare är den anatomiska samlingen utställd ;
en flygel med föreläsningssal i öfre våningen samt
entomologiska hufvudsamlingar och herbariet i den
nedre; en flygel för tjänsterum, arbetslokaler
m. m. Samlingarna omfattade (jan. 1923) 17,762
katalogiserade ryggradsdjur samt 4,248 n:r hörande
till den anatomiska samlingen. De ryggradslösa djuren
uppgå till öfver 100,000 n:r. Om samlingarnas historia
se "Göteborgs musei festskrift" 1911 samt Museets
årsböcker. "Meddelanden från Göteborgs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free