- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
177-178

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göteborgssystemet - *Göteborg-Särö järnväg - Göteborgs tomträttskassa - Göteborgsutställningen 1923. Se Utställning. Suppl. - Götene - *Göthe, A. G. - Göthlin, Gustaf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reformprogram. Förslaget förelades 1914 års senare
riksdag genom en k. proposition, men afslogs
såväl vid denna som vid de båda närmast följande
riksdagarna. Däremot beslöt 1914 års riksdag en
lagändring, som gaf systembolagen rätt att få vissa
områden af omkringliggande trakt sig anvisade som
försäljningsområden, förutsatt att de tillämpade
en effektiv försäljningskontroll. Till ett dylikt
kontrollområde skulle inga spritdrycker få säljas
från orter utom kontrollområdet. Därmed var den
individuella utminuteringskontrollen i princip erkänd
af statsmakterna. Genom nya påbyggnader på den äldre
lagstiftningen, beslutade vid 1915 års riksdag,
gjordes denna utminuteringskontroll obligatorisk,
rätten till import af brännvin från utlandet
inskränktes till partihandlare och systembolag,
och de sistnämnda ställdes under Kontrollstyrelsens
öfverinseende. Vid 1917 års riksdag antogs slutligen
med vissa ändringar den af nykterhetskommittén
föreslagna nya rusdrycksförsäljningsförordningen (jfr
Brännvinslagstiftning. Suppi., sp. 880), hvarigenom
all detaljhandel ej blott med spritdrycker och
viner, utan äfven med maltdrycker, innehållande
mer än 3,6 volymprocent alkohol, lades under
systembolagen med skyldighet för dessa att så
ordna försäljningen, att därmed åstadkommes så
ringa skada som möjligt. Ang. sammansättningen
af systembolags styrelse föreskrifver denna
förordning, som trädde i kraft 1 jan. 1919 och
sedan dess undergått endast en del kompletterande
ändringar, att Kontrollstyrelsen utser en af de fem
styrelseledamöterna, tillika ordf., bolagets delegare
två led., stadsfullmäktige eller – på landet –
kommunalstämman en samt landstinget en; i stad, som
icke deltar i landsting, utse stadsfullmäktige två
ledamöter af styrelsen. Suppleanter utses efter samma
grunder och till samma antal som de ord. ledamöterna
af styrelsen. Af de tre revisorerna utses två af
Kontrollstyrelsen och en af systembolagets delegare.

Genom föreskrift af Kontrollstyrelsen i
okt. 1916 bestämdes, att systembolag skulle inköpa
samtliga de slag af brännvin, som erfordrades för
rörelsen, genom en af Kontrollstyrelsen tillsatt
pris- och inköpsnämnd, bestående af högst sju
ledamöter. Denna bestämmelse utsträcktes genom en
i dec. 1918 utfärdad föreskrift till att gälla
systembolagens inköp af alla slags spritdrycker
och viner. Tillkomsten af Kontrollstyrelsens
pris- och inköpsnämnd, hvarom sedermera, genom
beslut af 1923 års riksdag, särskildt stadgande
upptagits i rusdrycksförsäljningsförordningen,
gjorde systembolagens leveransförening af 1908
öfverflödig, hvarför denna trädde i likvidation 1917
och upplöstes. – Den tidigare af systembolagen själfva
eller af föreståndare, som utsetts af systembolagen,
bedrifna matserveringsrörelsen på bolagens
arbetarrestauranger har på ett antal orter öfvertagits
af för ändamålet bildade restaurangbolag, som utgöra
dotterföretag tili vederbörande systerabolag. Genom
denna ordning, som först genomfördes i Stockholm
och därefter vunnit efterföljd i Göteborg, Malmö,
Norrköping, Gäfle, Uppsala m. fl. städer, har
vunnits, att matserveringsrörelsen ekonomiskt och
organisatoriskt skilts från den af systembolagen
utöfvade utskänkningsrörelsen, samtidigt som
systembolagen likvisst behållit det afgörande
inflytandet öfver matserveringen
på de restauranger, där bolagen själfva idka
utskänkning.

För handläggning af gemensamma angelägenheter
äro numera så godt som samtliga systembolag i
landet anslutna till systembolagsföreningar, som
tillsammans utse en representation, benämnd
systembolagsföreningarnas förtroendenämnd, med
permanent expedition i Stockholm. Systembolagsföreningarna
äro fem: Mellersta, östra, Södra, Västra
och Norra Sveriges systembolagsföreningar. Hvar
och en af dessa utser en led. af förtroendenämnden
samt suppleant för denne. En led. och en suppleant
utses vidare af A.-b. Stockholmssystemet i Stockholm,
som är sidoordnadt med systembolagsföreningarna.
De sålunda valde representanterna utse
ytterligare två ledamöter och två suppleanter i
förtroendenämnden, hvarjämte Kontrollstyrelsen i
nämnden insätter en ledamot och en suppleant. Till
främjande af en såvidt möjligt likformig tillämpning
af rusdrycksförsäljningsförordningen liksom af
föreskrifter och anvisningar, som utfärdas af
Kontrollstyrelsen eller andra myndigheter, anställer
systembolagsföreningarnas förtroendenämnd
systembolagskonsulenter, f. n. två till antalet, hvilkas uppgift är
att tillhandagå systembolagen med råd angående
det ändamålsenligaste sättet att organisera bolagens
verksamhet i allmänhet och den individuella
försäljningskontrollen i synnerhet.

E. R–g.

*Göteborg–Särö järnväg är 24,4 km. lång.

Göteborgs tomträttskassa. Se Tomträttskassa.

Göteborgsutställningen 1923. Se Utställning. Suppl.

Götene, municipalsamhälle i Götene socken,
Skaraborgs län, vid Västergötland–Göteborgs järnväg
(linjen Göteborg–Skara–Gårdsjö), 17 km. n. n. ö.
om Skara, omfattar 93 har. 668 inv. (1923). Alla
stadsstadgarna tillämpas. Tax.-värdet å
bevillningsskyldig fast egendom är 1,164,600 kr., den
till bevillning taxerade inkomsten 849,370 kr.
(1921), kommunalskatten 7 kr. och municipalskatten
50 öre per bevillningskrona (1922). I G. finnas
afd.-kontor af Skaraborgs enskilda bank samt A.-b.
Nordiska handelsbanken, elektricitetsverk, mek.
verkstad, flera kalkbruk, kvarnar och mejerier samt
en trätoffelfabrik.

E. A–t.

illustration placeholder
A. Georg Göthe


*Göthe, A. G., afgick från sin ord. befattning vid
Nationalmuseum 1916, men har alltsedan dess som frivillig ställt
sina stora kunskaper och sin erfarenhet till museets tjänst. Sin
föreläsarverksamhet vid konstakademien lämnade han 1919. Han utgaf
1921 praktverket Sergels skulpturverk.

G–g N.

Göthlin, Gustaf
Fredrik
, fysiolog,
universitetslärare, f. 20
okt. 1874 i Viby, Örebro
län, med. kandidat i Uppsala 1900, med. licentiat
i Stockholm 1905, blef med. doktor i Uppsala
1907 på afh. Experimentella undersökningar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free