- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
203-204

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



"Sveriges grundlagar med förklaringar" (1902)
och "Sveriges kommunallagar" 1-12 (1910-11) samt
"Sveriges grundlagar och konstitutionella stadgar med
kortfattade förklaringar" (1904; 4:e uppl. 1915),
äfvensom valhandboken Rösträttsreformen (1908)
och Kommunala uppslagsböcker, 1–3 (1916). Bland
H:s skrifter i öfrigt märkas Studier i svensk
statsrätt, I (1905) och Sveriges statsförvaltning
(1908). H. har dessutom utgett "Nya värnpliktslagen"
(1914), "Nya strafflagen för krigsmakten" (1915) och
"Alkohoiistlagen" (1916) samt utarbetat register öfver
riksdagsprotokollen med bilagor för tiden 1900-1910
(3 bd, 1913) och 1911-1920 (3 bd, 1922-23) och öfver
kyrkomötets protokoll för åren 1868-1918 (1920).

E. N–nn.

Hagman, Emil Oskar, socialdemokratisk riksdagsman,
f. 1 dec. 1880 i Borgeby, Malmöhus län,
arbetade som målare 1895–1900, var kassör i
sv. måleriarbetarförbundets första afdelning
i Stockholm 1904–12 och förtroendeman och
kassör i samma förbund 1913–20 samt är från 1920
e. o. byråassistent i Socialstyrelsen. H. är led. af
Andra kammaren för Stockholm sedan 1918 och har varit
vice ordf. i tillfälligt utskott 1918, led. af andra
lagutskottet sedan 1919 samt af arbetstidsutskottet
båda riksdagarna 1919. Han är äfven sedan 1920 led. af
Statens arbetslöshetskommission. H. har (tills,
med Sigfrid Hansson) utgett "Åttatimmars-lagen,
lag om arbetstidens begränsning jämte kommentarier" (1919).

T–s.

Hagonoy, stad vid Manilaviken, på ön Luzon,
prov. Bulacån, Filippinerna, 16 km. v. om staden
Bulacån. Omkr. 22,000 inv. Alkohol- och textilindustri
samt fiskerier.

*Hagström, K. L., tog 1920 afsked från lektoratet.

*Hagström, G. T., dog 30 aug. 1918 i Stockholm.

Hagström, Axel Julius, döfstumlärare, politiker,
f. 15 febr. 1853 i Bo, Örebro län, aflade
folkskollärarexamen 1873 och mogenhetsexamen 1878,
var lärare vid döf stumskolorna å Manilla och i
Örebro 1873–91 (tillika lärare vid seminariet å
Manilla för döfstumlärares bildande 1882–91),
föreståndare för 2:a distriktets döfstumskola i
Hjorted, sedermera i Växjö, 1891–97 och för 7:e
distriktets döfstumskola i Härnösand 1897–1916. H. är
en af stiftarna af Svenska döfstumlärarsällskapet
och numera hedersled, af detsamma. För de betydande
framsteg, som undervisningen i svenska döf stumskolan
gjort under de sista 40 åren, har den i väsentlig grad
att tacka H:s Lärokurs i modersmålet för dövstumma,
afsedd för barnens 2:a–4:e läsår, alltså för den
grundläggande delen af undervisningen i den normala
människans språk. H. var (liberal) led. af Andra
kammaren för Härnösand-Örnsköldsvik 1906–11 och af
Första kammaren för Västernorrlands län 1912 (därunder
led. af konstitutionsutskottet). Därjämte har han
anlitats i en mångfald kommunala värf.

J. P–tz.

Hagström, Johan Oskar, präst, botanist, f. 21 mars
1860 i Bettna församling, Södermanlands län, d. 7
juni 1922 i Västra Emtervik, Värmlands län, aflade
prästexamen i Uppsala och prästvigdes i Karlstad (1883),
blef komminister i Lysvik 1899, kyrkoherde i Västra
Emtervik 1910 och kontraktsprost 1917. Som botanist studerade
han med stor noggrannhet vissa vattenväxter,
företrädesvis släktet Potamogeton, hvars förnämste
kännare han blef och hvaraf han uppställt flera nya
arter från skilda länder. Mycket betydelsefullt
är hans stora arbete Critical researches ön the
Pota-mogetons (i Vet. akad.s "Handl." 1916).

C. Lmn.

*Hagströmer. – 2. J. V. H. dog 15 maj 1910
i Uppsala. Af hans Svensk straffrätt bd II
utkom 3:e h. 1909. H:s son Sven (se nedan)
utgaf 1912 ytterligare delar däraf under titeln
Efterlämnade föreläsningsanteckningar i svensk
straffrätt. H. tillhörde en grupp af framstående
rättslärare, som under slutet af 1800-talet voro
verksamma vid Uppsala universitet och där mycket
bidrogo till de juridiska studiernas lyftning samt
i viss mån kunna sägas ha grundlagt en renässans
inom svensk rättsvetenskap. Genom ett sällsynt
höggradigt skarpsinne, genom en utomordentlig
noggrannhet såväl i den vetenskapliga bevisföringen
som i genomforskandet af det positiva rättsmaterialet
blef han icke blott en skicklig handledare af många
studentgenerationers juridiska studier, utan kom
äfven att utöfva ett inflytande på rättskipningen,
som i vårt land mera sällan beskärts innehafvaren
af en akademisk lärostol. Först relativt sent
blefvo resultaten af hans betydande forskning
i större omfattning tillgängliga i tryck, och en
redan tidigt inbrytande sjukdom lade hinder i vägen
för verkets fullföljande. Af det stora verket blef
därför endast en torso, som emellertid äfven i sitt
ofullbordade skick är väl egnad att jämväl inför
eftervärlden bära vittne om den höga kvalitet i
fråga om juridisk forskning, som samtiden enhälligt
tillerkände honom. – H:s son Sven Axel Eschelsson H.,
f. 29 jan. 1877 i Uppsala, hofrättsråd i Svea hofrätt
1912, revisionssekreterare 1913, expeditionschef 1914
och statssekreterare i Justitiedepartementet 1917,
utnämndes 1923 till landshöfding i Blekinge län.

N. S–g.

*Haguenau tillhör nu Frankrike, dep. Bas-Rhin. 15,803
inv. (1921). – 2. Arrondissemang i dep. Bas-Rhin,
omfattar 3 kantoner och 58 kommuner med 74,689
inv. (1921).

*Hagunda. 1. H. ingår nu i Trögds fögderi, Uppsala
län. 5,052 inv. (1923).

Hahn, Otto, tysk kemist, f. 8 mars 1879 i Frankfurt
am Main, blef filos, doktor 1901, arbetade 1905–06 hos
Ramsay i London och Rutherford i Montreal, blef titulär
professor 1910, ledare vid afd. för radioaktivitet vid
Kaiser Wilhelm-institut für chemie i Berlin 1912 och
professor i radioaktivitet vid universitetet där 1919.
H. har särskildt utfört ett betydande arbete inom de
radioaktiva ämnenas kemi. Bland annat ha hans noggranna
undersökningar af toriumseriens element ledt till
upptäckten af mesotorium 1, mesotorium 2 och radiotorium
(se Torium-serien) samt af aktiniumseriens
element, utförda i samarbete med Lise

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free