- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
225-226

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halltorp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

225

Halm-Halshuggning

226

1600 till nyare tid. 3) Ett mindre antal målade
porträtt af ryktbara män på 1600-talet. 4) Samling af
kinesiska bronsåldersföremål, sannolikt den i sitt
slag mångsidigaste i Europa. 5) En rik samling af
kinesisk keramik med alla dess skeden företrädda,
alltifrån början af vår tidräkning. 6) En mindre
samling glas och stengods, fajans och majolika. 7)
Äldre porslin från tyska (talrikast), engelska,
franska, italienska, österrikiska, polska, ryska,
danska och svenska fabriker. 8) Silfverkärl i
mängd, däribland flera, som tillhört svenska kyrkor
eller herresäten och stundom rent af räddats från
nedsmältning. 9) Pretiosa (dosor, ringar, fickur,
juveler samt en väsentlig del af familjen H:s
smycken). 10) Samling af europeiska och orientaliska
vapen och rustningar. - Nyåret 1921 öfverlämnades
och mottogs å statens vägnar donationen. Palatset med
sitt innehåll skall framdeles öppnas för allmänheten,
men disponeras af grefvinnan v. H. under hennes
lifstid. Under utgifning är en till många band
planerad, vetenskapligt uppställd praktkatalog öfver
samlingarna, med beskrifning af alla föremålen och
angifning af deras proveniens. - Grefvinnan v. H. blef
1922 hedersled, af konstakademien.

’Halm, J. K. E., är sedan 1907 chief-assistent vid
observatoriet i Kapstaden.

* Halmstad hade vid 1923 års slut 18,351
inv. Taxeringsvärdet var 1922 för bevillningspliktig
fast egendom 45,559,700 kr. och för bevillningsfri
5,999,000 kr., den bevillningstaxerade inkomsten
s. å. 27,759,670 kr. Stadens inkomster voro
1919 3,461,982 kr., dess utgifter 2,963,782
kr., tillgångarna 7,823,669 kr. och skulderna
3,453,284 kr. Antalet fabriker 1921 var 47 med
1,380 arb., 25,264,634 kr. salutill v.-värde samt
en bevilln.-tax. inkomst af 2,549,558 kr. Stadens
handelsflotta omfattade 43 fartyg om 9,742 nettoton,
hvaraf 13 ångare om 6,411 nettoton och en bemanning af
290 man. Sjöfarten omfattade s. å. 2,593 ankommande
och af gående fartyg om 390,765 nettoton. I
H. utkomma nu 3 dagliga tidningar, "Halland",
"Hallandsposten" och "Hallands folkblad", hvilken
senare dock utges i Hälsingborg, samt 3 ggr i
veckan "Halländingen". Bankerna äro, förutom
Hallands sparbank, af d.-kontor af Kiksbanken,
Nordiska handelsbanken, Skandinaviska kredit-a.-b.,
Göteborgsbanken, Jordbrukarebanken och Smålands
ensk. bank. Hallands regementes kaserner äro belägna
på nordsidan af Galgberget. Ett nytt lasarett
inrättades 1915 vid foten af Galgberget. Till minne
af slaget vid H. uppsattes 1828 vid Fyllebro ett
monument. 1920 aftäcktes å Galgberget ett minnesmärke
öfver jägmästaren C. G. Noreen, parkens skapare. -
H. väljer nu vid riksdags-mannaval gemensamt Halmstads
vapen. med det öfriga länet.

- Stadens vapen har

numera fastställts till den något
förenklade form, som vidstående fig. visar.
O. Sjn.

Tryckt den "/i 24

’Halmstad. - 3. Socknen omfattar nu 2,757 har. 682
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

’Halmstad-Bolmens järnväg är 65,9 km. lång.

’Halmstad-Nässjö järnväg är fr. o. m. 1916
efter ommätning 278,2 km. lång, hvaraf Halmstad
-Värnamo 115,i, Värnamo-Hök 46,o, Hök-Nässjö
34,8, Vaggeryd-Jönköpings hamn 35,o, Torup-Kydö
3,8, Rydö-Hylte 7,2, Kinnared- Fegen 11,?,
Fegen-Ätran 6,2 och Reftele-Gisla-ved 18,4 km.
F. P-

Halmstad-Nässjö järnvägar benämnas gemensamt
Halmstad-Nässjö järnväg och Västra, centralbanan
(se dessa ord; den förstnämnda äfven i Suppl.).
F. P.

Halmstads revir, af Södra distriktet och Hallands
län, omfattar Arstads härad med undantag af
Krogsereds och Drängsereds socknar samt Halmstads,
Tönnersjö och Höks härad. Reviret, som är indeladt
i 6 bevakningstrakter, omfattar 13,680 har allmänna
skogar (1920), hvaraf 12 kronoparker med en areal af
9,778 har. S-r.

’Halmstekel är afbildad å pl. II till
art. Landtbrukets skadeinsekter.

Halobia, paleont., ett fossilt musselsläkte; se
Trias-systemet, sp. 704.

Halobios [-bias], bot., zool. Se K o ro logi.

Halonen, Heikki, broder till den i hufvudarbetet
omnämnde Pekka H., finländsk musiker, f. 1882, elev
af orkesterskolan i Helsingfors samt af H. Marteau
och L. Auer, har med framgång företagit konsertresor
i Finland sedan 1904, var 1912-14 konsertmästare vid
Filharmoniska sällskapets orkester i Helsingfors och
är sedan 1913 lärare vid musikinstitutet där.

Halorrhagäceae, bot., detsamma som
Halorrha-gidacece. Familjen delas i 2 underfam.,
Halorrha-goidecR och Gunneroidece. Det i
Sverige förekommande släktet Myriophyllum
hör till den första underfamiljen.
G. L-m.

Halorrhagoideae, bot. SeHalorrhagacese. Suppl.

*Hals. 1. Anat. Halsen är än i det yttre starkt
markerad, såsom hos flertalet däggdjur, fåglar och
kräldjur (utom ormar), än ej utformad som en särskild
kroppsdel (hos fiskar). - 4. Bygnk. Se vidare Kapital.
1. L-e.

Halsa. 1. Pastorat i Ytre Nordmöre
prosti, Nidaros biskopsdöme, Norge. 285,90
kvkm. 2,795 inv. (1920). H. omfattar socknarna
Halsa och Tustna. - 2. Härad och socken
i H. pastorat, s. ö. om Kristiansund, Möre
fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 118,59
kvkm. 1,198 inv. (1920). Jordbruk och fiske.
K. G. G.

Halsbandpapegojan, zool. Se P a p e g o j o r,
sp. 1484.

’Halsbury, earl af. Se äfven Gif f ar d, H. S. Suppl.

Halse og Harkmark, härad motsvarande socknarna
med samma namn i Mandal pastorat, kring Mandal,
Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandals amt),
Norge. 104,59 kvkm. 2,917 inv. (1921). Jordbruk och
fiske. K. G. G.

’Halshuggning. Sedan efter 1921 genomförd lagändring
dödsstraff i Sverige kan ådömas endast i de fall,
då krigsartiklarna i strafflagen för krigs-

36 b., S. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free