Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamilton ... - Hammarberg, Karl Leonard - Hammarberg, Lars Maurits Fabian - *Hammarby. 1. - *Hammarby. 2. - Hammarbyleden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hammarberg-Hammarbyleden
238
affärsverksamhet. H. nedlade i Exportföreningen
ett initiativkraftigt och mycket uppskattadt
arbete. Särskildt intresse egnade han det kommersiella
informationsväsendet i in- och utlandet, för
hvars främjande han bl. a. utgaf "Svensk industri-
och exportkalender". Han tjänstgjorde äfven som
huf-vudredaktör för tidskr. "Svensk export". Han var
bl. a. svensk generalrepresentant vid utställningarna
i S:t Louis, Jamestown och San Francisco,
juryman vid världsutställningen i Paris 19CO samt
generalsekreterare och vice preses vid internationella
utställningen i Liége 1905. Vmn.
Hammarberg, Karl Leonard, tidningsman, f. l
jan. 1867 i Skön, Västernorrlands län, d. 27 juli
1915 i Stockholm, var efter universitetsstudier
i Uppsala och Lund medarbetare i "Dagens
nyheter" 1896-97. Sistnämnda år förvärfvade han
aktiemajoriteten i "Östergötlands dagblad", egde
tidningen helt under tre år och öfverlät den 1901
på ett bolag, men kvarstod som hufvudredak-tör till
utgången af 1913. Från studentåren liberal till
sin politiska åskådning, kom H. under striderna
kort efter sekelskiitet rörande rösträttsfrågan
och proportionsvalen i nära samarbete med
högerpartiet. Hans publicistiska verksamhet,
alltid präglad af käck personlig friskhet, gick
från denna tid i moderat riktning. Från slutet af
1913 och till sin död var H. ombudsman hos Allmänna
valmäns-förbundets riksorganisation.
Hammarberg, Lars Maurits Fabian, trädgårdsman, f. 20
jan. 1871 i Finnboda, Stockholms län, utexaminerad
från Landtbruksakad:s trädgårdsskola 1893, studerade
trädgårdsskötsel i England, Frankrike och Tyskland
1894-98, blef stadsträdgårdsmästare i Åbo 1898 och
i Stockholm 1906. Han har inlagt betydande förtjänst
om organisationen af Stockholms parkväsen och utfört
ett flertal nya parker och prydnadsplanteringar inom
stadens område. H. är led. af Landtbruks-akad. (1917).
C. G. D.
*Hammarby. 1. H. omfattar nu 2,352 har. 1,825
inv. (1923). I socknen ligger omkr. 3 km. från Väsby
station Stockholms läns sinnesslöskola, upprättad
1884, med omkr. 50 platser. Sedan 1911 finnes dessutom
ett särskildt arbetshem med plats för 30 män och
sedan 1912 ett med plats för 16 kvinnor. 1914
öppnades en asyl med 70 platser. – 2. H. är
nu annex till Kjula, som jämte Sundby, Vallby
och H. bildar ett pastorat, Öster-Rekarne
kontrakt, Strängnäs stift. 286 inv. (1923).
1. O. Sjn.
Hammarbyleden, en redan i början af 1890-talet
planerad och sedan 1917 under arbete varande vattenväg
mellan Saltsjön och Mälaren genom Hammarbysjön
och Årstaviken söder om Stockholm (se vidstående
karta och jfr de två färglagda kartorna till
art. Stockholm). Inloppet från Saltsjön är förlagdt
vid Danvikstull; Hammarbysjön, som förut legat
omkr. 4,8 m. öfver Saltsjön, sänkes till dennas nivå,
och öfvergången mellan Saltsjön och Mälaren förmedlas
genom en sluss vid Skanstull (se pl. II, fig. 3). I
Årstaviken anordnas två farleder, en söder och en norr
om Årsta holmar, hvilka väster om holmarna sammanlöpa
i den nuvarande farleden genom Liljeholmsviken. Leden
får ett vattendjup af 6,25 m. vid ordinärt lågvatten
och skall kunna trafikeras af fartyg med
omkr. 5,5 m. djupgående. Dess bredd blir i
Danvikskanalen 35 m., i Hammarbysjön därinnanför
70–130 m. och i västra bassängen fram till slussen
tills vidare 80 m. Slussens medellängd mellan
portarna blir 115 m. och dess bredd i portkamrarna
17,4 m. Längden från Danvikstull till slussen blir
omkr. 2,150 m. och hela längden till Liljeholmsbron
omkr. 5,560 m. Vid Danvikstull föras Saltsjöbanan och
landsvägen öfver kanalen på en gemensam enkelarmad
klaffbro (fig. 2) med 30 m. fri genomfartsöppning
och 12,5 m. fri höjd öfver medelvattenytan, och
vid Skanstull ledes landsvägen öfver slussen på en
liknande bro med 21 m. fri spännvidd och 12,5 m. fri
höjd öfver vattnet. Vid Liljeholmen bibehålles tills
vidare den befintliga vägbron, som är en likarmad
svängbro med två spann, hvartdera om 20 m. fri bredd
och en fri höjd vid genomfartsöppningarnas midt
af 4,8 m. öfver medelvattenytan. Stränderna kring
Hammarbysjön komma att tas i anspråk för hamnändamål,
den norra, längs Södermalm, för vanlig hamntrafik och
upplagsrörelse, de söder om sjön å Hammarby egendom
belägna för industriell verksamhet och upplagsrörelse.
Farledens upptagande beslöts af stadsfullmäktige 25
maj 1914, tillstånd till dess inrättande beviljades
genom resolution af Öfverståthållarämbetet och K. M:ts
befallningshafvande i Stockholms län 20 sept. 1915,
och arbetet påbörjades nyåret 1917. Vattenvägen
bekostas h. o. h. af staden och beräknades urspr.
kosta 5,88 mill. kr. utan hamnanläggningar. På hösten
1917 beräknades kostnaden på grund af dyrtiden ha
stigit till 9,82 mill. kr. Genom farledsresolutionen
föreskrefvos vissa tilläggsarbeten, bl. a. farled
med sluss, i st. f. regleringsdamm, till Långsjön,
1917 beräknade till 1,844 mill. kr. För påbörjande
af en första hamnanläggning vid Hammarbysjöns
norra strand m. m. beviljades 18 mars 1918 8,021
mill. kr. 1926, då vattenvägen förutsättes bli färdig,
beräknas totala kostnaden bli 26,8 mill. kr. Med
Hammarbyleden afser man att kunna vinna följande
fördelar: en i stort sedt hinderfri och för större
fartyg användbar farled mellan Saltsjön och Mälaren,
betydande lättnad för gatutrafiken öfver slussen
vid Karl Johans torg, nya välbelägna områden för
utveckling af stadens hamn samt för anordnande
af en industrihamn, förmånligare utnyttjande af
de stora markområdena kring vattenvägen, möjlighet
till ökad aftappning af Mälarens högvatten, afsevärd
befrielse af järnvägstrafiken på Sammanbindningsbanan
från beroendet af sjöfarten och möjlighet att utan
afsevärdt hinder af eller för sjöfarten framdraga
en framtida förortsbana på bro öfver Söder- och
Norrström.
28 april 1921 uppdrog stadskollegiet åt en kommission,
1921 års Hammarbyledskommission, att undersöka,
huruvida med hänsyn till då rådande ekonomiska läge
en ändring af tidigare beslut rörande vattenvägen
borde vidtagas, samt att med Järnvägsstyrelsen upptaga
underhandlingar i de frågor, som berörde kommissionens
uppdrag. Kommissionen aflämnade betänkanden 3 juni
och 23 sept. 1921 samt 1 aug. 1922. Den uttalade, att
beslutet om Hammarbyledens upptagande borde bestå,
att någon ändring af farledens djup eller slussens
dimensioner icke borde vidtagas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
