Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utanför Klarälfvens mynning (s. om Karlstad),
från hvilken den skiljes af Hammarösjön,
tillhör Hammarö socken. Längst i v. ligga
de stora anläggningarna vid Skoghall (se
Uddeholmsverken, sp. 820–821). Se
J. Börjesson, "Hammarön och Hammaröborna" (1922).
O. Sjn.
Hammer. SeHamre. Suppl.
Hammer, Bertil Hans Ragnar, pedagog,
universitetslärare, f. 26 dec. 1877 i Älem, Kalmar
län, blef student i Kalmar 1895 samt filos, doktor
och docent i psykologi i Uppsala 1908. Sedan Sveriges
första professur i pedagogik inrättats vid Uppsala
universitet med ingången af 1909, beklädde H. som
tillförordnad densamma, tills han 1910 utnämndes till
dess ord. innehafvare. Ett par vetenskapliga resor
till Tyskland och Schweiz vidgade hans kännedom
om den nutida psykologiska forskningen och vår
tids pedagogiska rörelser. Med hans professur är
förenad en pedagogisk öfningsskola, i hvars startande
såsom först ett privat företag han tagit verksam och
förtjänstfull del. Hans författarskap omfattar såväl
experimentell psykologi - bl. a. lur experimentell en
kritik der theorie der aufmerksamkeitsschwankungen
(i "Zeit-schrift fiir psychologie", 1905) och
Bidrag till uppmärksamhetens psykologi (19C8)
- som pedagogik, såsom Första läseboken (1905;
17 :e uppl. 1916), Intressemetod. Bidrag till
den första läs-undervisningens pedagogik (19C6;
2:a uppl. 1913; dessa båda arbeten i samarbete med
A. Wallgren), Experimentell och intuitiv pedagogik
(1909), lakt-tagelseförmågan, dess utveckling
och uppfostran (s. å.), Striden om arbetsskolan,
sommarkursföreläsningar (1912), Anlag och lefnadskall
(1919), Enhetsskolan (1922) och Samskolan och
skolkorn-missionen (1923). H. har utgett och redigerat
"Svenskt arkiv för pedagogik" 1912-21, i hvilken
tidskrift han offentliggjort många uppsatser,
bl. a. de sedan äfven i bokform utkomna Fantasien
i några af dess yttringar (1916) och Jean-Jacques
Rousseau, naturen och friheten (1921). Sedan 1922
redigerar han tillsammans med S. Alrutz och A. Herrlin
"Arkiv för psykologi och pedagogik". S-e.
*Hammer, K. V., har varit medarbetare för
Norge i Nordisk familjebok (bokst. K–T,
1911–19) och Salmonsens konversationsleksikon samt
utger jämte C. J. Hambro "Opslagsboken. Norsk
konversationsleksikon" (bd 1, 1922).
Hammer, Heinrich, tysk musikledare, f. 1862 i Erfurt,
elev i violin af Marsick, hade dirigentbefattningar
i Haag, Haarlem och Lausanne, organiserade 1905
Göteborgs orkesterförenings (se d. o.) orkester och
ledde den till 1907, hvarefter han haft sin verksamhet
i Washington.
*Hammerdal. 1. H. omfattar nu 131,760 har med 5,262
inv. (1923). Jämte annexförsamlingen Gåxsjö omfattar
H. 164,420 har med 6,349 inv. (s. å.). Pastoratet
tillhör nu Ströms kontrakt, Härnösands stift. –
2. Tingslaget omfattar nu 921,980 har med 17,858
inv. (1923).
Hammerdalssjön, en 16 kvkm. stor sjö, belägen
302 m. ö. h. i Hammerdals socken, Jämtland, 60
km. n. ö. om Östersund, genomfluten af Ammerån.
O. Sjn.
Hammeren, pseudonym. Se D i esen, H. T. R. Suppl.
*Hammerfest, beläget på 70° 39’ 48" n. br. i Finmark
fylke, hade 3,336 inv. 1920. K. G. G.
"Hammerich. - 3. Asger H. dog 13 juli 1923 i
Köpenhamn. - 4. A n g u l H. afgick 1922 som
docent vid universitetet. Han har vidare utgett
Musikmindesmcerker fra middelalderen i Danmark (1912),
J. P. E. Hartmann (1916) och Dansk musikhistorie
indtil ca. 1700 (1921). Sedan
1915 är han ordf. i Musikföreningen. -
5. H. A. H. dog 4 okt. 1915 i Köpenhamn. 3-5. P-
E-t
Hammerless, jaktv. Se Jaktgevär.
*Hammers bibliotek försåldes å bokauktionskammaren
i Stockholm 19C6-10. Kr. Hammer sam-manbragte
äfven en betydande autografsamling, som till
stor del såldes å bokauktionskammaren vid 15
autografauktioner 1913-19. Hösten 1919 lyckades
riksarkivarien S. Clason erhålla arfvingarnas
medgifvande till att genomgå den återstående
samlingen, hvarefter denna inköptes (till ett pris
af 38,000 kr., hvaraf 23,000 kr. på Riksarkivets
del) af ett konsortium bestående af Riksarkivet,
Krigsarkivet, Akademien för de fria konsterna och
Uppsala universitetsbibliotek. Samlingen har därefter
på Riksarkivet ordnats, förtecknats och fördelats
mellan de olika institutionerna. Till betydande
del bestod samlingen af arkivalier, som härstammade
från offentliga arkiv. Fragment af räkenskaper och
framför allt kvittenser till dylika från 1509-talet
och 1600-talets tidigare årtionden ha sammanförts
ur samlingen. Skrifvelser till Kommerskollegium,
Statskontoret, Amiralitetskollegium m. fl. verk
ha kunnat återföras till dessa myndigheters
arkiv. Flera enskilda arkiv i Riksarkivet, såsom
M. G. De la Gardies, Momma-Reenstier-nas, Goertz’,
ombudsrådet C. Feifs och K. G. Tessins, ha erhållit
värdefulla accessioner. Krigsarkivet erhöll rullor,
aflönings- och arkliräkenska-per. Till Uppsala
universitetsbibliotek gingo betydande accessioner
till den Rosenhaneska samlingen och akademiadjunkten
G. Marklins brefväx-ling. Akademien för de fria
konsterna erhöll bildhuggaren B. E. Fogelbergs och
målaren G. V. Palms brefväxling. Genom inköp 1923 till
Riksarkivet och Krigsarkivet af bankir G. Kassmans
svenska autografsamling, som nästan helt och hållet
bildats genom förvärf på Hammerauktionerna, ha till
dessa arkiv kommit arkivalier, som på ett lyckligt
sätt komplettera de förut förvärfvade delarna af
Hammersamlingen. E. N-nn.
Hammersborg, stadsdel i Kristiania, mellan Akersgaten
och Youngstorvet med gamla förfallna byggnader. I
H. skall ny reglering vidtas, och en svensk kyrka är
under byggnad där.
K. G. G.
*Hammershaimb, V. U., dog 8 april 1909 i Köpenhamn.
’Hammershöj. 1. Vilhelm H. dog 13 febr.
1916 i Köpenhamn. Han blef 1910 medlem
af akademirådet och erhöll vid internationella
konstutställningen i Rom 1911 en af de fem
hufvud-premierna på 10,000 lire. Han är rikt
representerad i konstmuseet i Köpenhamn, där äfven
A. Bramsens samling af 28 af hans målningar är för
egarens lifstid deponerad. Där ingå äfven målningar,
som helt falla utom konstnärens hufvudsakliga
område - interiörer med eller utan figurer -
exempelvis Artemis (1894, 4 oklädda unga kvinnor i
kroppsstorlek, reliefartadt stiliserade). I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
