Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsagent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Handelsagent-Handelsflotta
250
utgett balladerna Deutsches recht und andere ge-dichte
(1908), Die arme Margaret (1910; med motiv från
motreformationens tid), enaktaren Sophie Barat
(s. å.), Novellenbuch (s. å.), Acht geistige Heder
(1911), dikterna Imperatori (till Franz Josef,
s. å.), romanerna Stephana Schwertner (3 bd, 1912-14,
också från motref ormationen), Briiderlein und
schwesterlein (1913), Ritas briefe (hittills 5 bd,
1915-21), Der blumenteufel (1916), Ilko Smutniak, der
ulan (1917, från Världskriget) och Der deutsche held
(1920, från tiden efter Napoleon). Se J. Eck-hardts
"Geistige werdejahre" (2 bd, 1911-12) och E. Korrodi,
"E. v. H.-M." (1909).
’Handelsagent, hand. och jur., person, som åtagit sig
uppdrag att för annans, "hufvildmannens", räkning
verka för afsättning af varor genom att upptaga
köpeanbud, "order", till hufvudmannen eller att i
dennes namn sluta försäljningsaftal och som icke
är anställd i hufvudmannens tjänst, utan drifver
verksamheten som själfständig yrkesidkare med eget
kontor eller annan egen lokal för sin rörelse, dit
meddelanden ang. denna kunna sändas. Bestämmelser
om handelsagentens rättsliga ställning gentemot
hufvudmannen (plikt att iakttaga dennes intresse,
rätt till provision m. m.) samt om hufvudmannens
förpliktelser på grund af agentens åtgöranden (att
fullgöra slutna aftal m. m.) äro gifna i lag 18 april
1914, med hvilken en norsk lag 30 juni 1916 och en
dansk 8 maj 1917 i det närmaste öfverensstämma. Jfr
A g e n t. C. G. B j.
Handelsagenternas förening, Svenska. Se Svenska
handelsagenternas förening. Suppl.
’Handelsblockad. Se B l o c k a d, äfven i Suppl.
Handelsdepartementet, Kungliga, ett af rikets 9
statsdepartement, nyskapades genom lagen af 19 juni
1919, som trädde i kraft l juli 1920. Departementet
öfvertog en del af särskildt Finansdepartementets
förra verksamhetsområde. Departementet handlägger
förvaltningsärenden rörande in- och utrikes handel;
handelshögskoleväsendet; kommersiell information, utom
i hvad angår införskaffande af upplysningsmateriel
från utlandet; industri, torf-handtering,
handtverk och annan dylik handtering; slöjd; bergs-
och brukshandtering; lärlingsväsendet; statens
grufegendom; patent, skydd för varumärken, mönster
och modeller; elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring, med undantag af elektriska
spårvägs- och järnvägsanläggningar ; eldfarliga
oljor; explosiva varor; normalpapper och normalbläck;
aktiebolag, med undantag af bank- och järnvägs-a.b.;
handelsbolag och enkla bolag; rätt för utlänning att
vara styrelse-led, i svenskt bolag samt att i riket
idka handel eller annan näring; det affärsmässiga
försäkringsväsendet; in- och utrikes sjöfart;
lots- och fyr-väsendet ; lifräddningsväsendet;
navigationsundervisning ; skeppsmätningsväsendet;
registrering af fartyg; sjöfartssäkerhet; befäl
å svenska handelsfartyg; mönstring af sjöfolk;
lotterier; näringsstatistik. Af lagstiftningsärenden
handlägger dep. sådana rörande tillsyn å fartyg,
det affärsmässiga försäkringsväsendet, oriktig
ursprungsbeteckning och lotterier.
Statsrådet och chefen för departementet benämnes
i dagligt tal handelsministern. Ärendena inom
dep. handläggas å 2 byråer, hvaraf den ena
för ärenden’ang. handel och sjöfart och den andra för
ärenden ang. industri och bergsbruk. Vid sidan af
statssekreteraren, som tillika är expeditionschef,
stå 2 kansliråd, l teknisk byråchef samt en
särskild föredragande för ärenden ang. elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring;
m. m. öfriga befattningshavare äro 4 första och 3
andra kanslisekreterare, l registrator och amanuenser.
Till dep. anses höra: Kommerskollegium med
bergsstaten; Lotsstyrelsen med lotsverket; Patent-och
registreringsverket; Försäkringsinspektionen;
Nautisk-meteorologiska byrån; Statens
profnings-anstalt; fartygsinspektionens
befattningshafvare ; statens torftjänstemän;
statens instruktörer i husslöjd; inspektörer
öfver elektriska anläggningar; kontrollanter
för undersökning af eldfarliga oljor;
sprängämnesinspektionen; Handelshögskolan i
Stockholm; navigationsskolorna; skeppsmätare;
sjömanshusen; Direktionen öfver handelsflottans
pensionsanstalt ; Järnkontoret; allmänna
försäkringsanstalter ; auktoriserade handelskammare;
Ingenjörsveten-skapsakad. Departementets stat
(tionde hufvudtiteln) upptog för 1922 i ordinarie
anslag kr. 7,940,055 kr. och i extra anslag 1,858,945
kr. L. S. v. H.
* Handelsflotta. Den å sp. 251-252, Suppl. stående
tabellen, sammandragen efter "Statistisk årsbok
för Sverige 1923" och "Statistisk årbok for
kon-geriket Norge 1922" är så till vida skiljaktig
från den i hufvudarbetet, sp. 1325-26, införda,
att det förmedlade tontalet numera anges efter
ångtonnaget, under det att man förut utgått från
segeltonnaget. Allt fortfarande har Norge den i
förhållande till folkmängden största handelsflottan;
därnäst kommer Brittiska riket, vidare Nederländerna,
Danmark och Sverige. Medräknas äfven fartyg af 20-
100 ton, egde Sverige vid slutet af 1921 1,250 ang-
och motorfartyg om tills. 985,530 bruttoton samt
1,323 segelfartyg om tills. 142,623 bruttoton eller
tills. 2,573 fartyg om 1,128,153 bruttoton (807,640
nettoton). Samtliga registrerade svenska fartyg (äfven
pråmfartyg) voro l juli 1923 3,140 om tills. 1,341,468
bruttoton (957,404 nettoton). Göteborg egde 31
dec. 1921 268 ang- och motorfartyg om tills. 299,101
nettoton och 47 segelfartyg om tills. 15,884 nettoton,
Stockholm resp. 319 (178,150) och 37 (7,846) samt
Hälsingborg 37 (34,996) och 39 (8,950).
Svenska handelsflottans utveckling efter 1905 ses af
följande tabell, som upptar endast fartyg om öfver
20 nettoton:
i f Ang- och motorfartyg
Segelfartyg
Summa
i antal
netto-ton
antal
nettoton
antal
nettoton
1910 1915 1920
1,214
1.278 1.274
593,073
689,014 713,094
1,635 1,422 1.316
176,912 137,092 119,734
2,849
2,700 2,590
769.985 826,106
832,828
Uppgifterna i tabellen å följande sida omfatta ang-
och motorfartyg om öfver 100 bruttoton och segelfartyg
om öfver 100 nettoton. - Fartyg på Kaspiska hafvet
och träfartyg på de stora sjöarna i Amerika äro
icke medräknade. Japans segelfartyg äro ej angifna.
H. W-I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
