- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
259-260

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handgemäng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Handgemäng-Handräckning

260

upptagande 186 nummer, fördelade på 5 klasser, har
utarbetats och godkänts af Belgien, Bolivia, Chile,
Colombia, Cuba, Danmark, Dominikanska republiken,
Frankrike, Guatemala, Haiti, Honduras, Italien,
Japan, Mexico, Nederländerna, Nicaragua, Norge,
Paraguay, Persien, Peru, Portugal, Ryssland, Schweiz,
Siarn, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och
Uruguay. En internationell byrå (bureau International
de statistique commer-ciale) under högsta ledning
af belgiska regeringen har upprättats i Bruxelles
for att ordna och årligen utge en sålunda grundad
internationell handelsstatistik på franska. Fördraget
är enligt Versaillesfreden alltjämt giltigt. -
Statistik rörande handelsomsättningen mellan de
nordiska länderna föreslogs 1916 af 8:e nordiska
interparlamentariska delegeradeförsamlingen,
och 1917 års riksdag begärde i en skrifvelse, att
svenska regeringen i samverkan med Danmarks och
Norges måtte låta verkställa de utredningar och
vidtaga däraf föranledda åtgärder, hvarigenom dels
ökad kännedom vunnes om handelsomsättningen mellan
de nordiska länderna, dels en för dessa gagnande
ekonomisk samverkan dem emellan främjades. Sedermera
uttalade sig skandinaviska handelsmötet s. å. för
upprättandet af en dylik statistik. Delegerade för
de tre länderna öfverenskommo därefter juni 1918 om
planläggning och utförande af en dylik statistik samt
i febr. 1920 om en interskandinavisk varuför-teckning,
hvarefter på dessa grunder en interskandinavisk
handelsstatistik utarbetats och publicerats
(hittills 2 häften: 1. Perioden 1912-1918, Stockholm
1921. 2. Perioden 1916-1922, Stockholm 1923).
E.A-t.

* Handgemäng. Under de långvariga striderna om
befästa ställningar i Världskriget har handge-mäng
flitigt kommit till användning, hvarvid icke endast
olika slags tillhyggen, utan äfven lätta kulsprutor
och handgranater tillgripits. C. O. N.

* Handgranat. Handgranater kommo till rik användning
under Världskriget och ha nu öfverallt införts i
infanteriets beväpning. De första handgranaterna
voro försedda med tändinrättning verkande till krevad
vid nedslaget, s. k. nedslags-handgranater, men då
det visat sig, att krevaden vid dessa stundom uteblir,
t. ex. om nedslaget sker i mjuk mark, har man börjat
använda äfven tid-tändinrättningar, i sin enklaste
form bestående af en stubin, som antänds i eller
omedelbart före kast-Ögonblicket och därefter brinner
ett visst tidsmått (5-8 sek.), efter hvilket krevaden
inträffar, oberoende af, när nedslaget sker. Dessa
s. k. t i d h a n d-granater äro farligare att
använda för kastaren och fordra större skicklighet
hos denne. Båda slagen handgranater äro i bruk,
i Sverige f. n. dock endast nedslagshandgranater.
Granatens vikt växlar i allmänhet mellan 1/2 och l
kg., och kastvidden uppgår till 30 å 40 m. Se fig. å
sp. 260. G. af Wdt.

Handikapvikt, sportv. Se Vikt 3, sp. 414. Handkil,
arkeol. Se Yxa 2. Handkraftshiss. Se
Hiss. Handlogg, sjöv. Se L o g g. Handmatning,
maskint. Se Matning. Handmikrotom [-tam], löt. och
zool. Se M i k r o-t o m.

Handnesöy, norsk ö. Se N e s n a.

Toppsknif

Hals -

Sprängpatron -

Sprängladdning -

Mekanismrör -

Granathylsa -

Svensk stridshandgranat af 1918 års modell. (Till
art. Handgranat, sp. 259.)

* Handpåläggning förekommer inom den svenska kyrkan
vid följande rituella handlingar: vid biskop» och
kyrkoherdes inställande i ämbetet, vid missionärs
(manlig och kvinnlig), diakons och dia-konissas
inställande i sitt kall och vid prästvigning, vid
hvilka akter den installerande eller vigande jämte
alla assistenterna lägger ena handen på deras hufvud,
som inställas eller invigas, under det att "Fader
vår" läses af den, som installerar eller viger
(vid biskopsinstallation är detta ärkebiskopen,
vid prästvigning stiftets biskop, vid de öfriga
akterna biskopen eller annan därtill förordnad
prästman); vidare vid dop, då prästen lägger handen
på dens hufvud, som döpes, och läser "Fader vår". Vid
ungdomens första nattvardsgång förekommer, att prästen
vid brödets eller vinets utdelande lägger sin hand
på den unges hufvud; detta är dock ej föreskrifvet,
men tillåtet. Vid kyrkomötet 1920 väcktes motion
om, att handpåläggning skulle vara föreskrifven vid
konfirmationen, men motionen föll af praktiska skäl;
en konfirmationslärare får dock naturligtvis använda
handpåläggning, om detta utan praktiska svårigheter
kan ske. Kyrkomötesmotioner ha också väckts om, att
vid handpåläggning "Fader vår" må utbytas mot kortare
och för situationen mera passande böneord. Ehuru dessa
motioner hittills (1924) fallit, kommer antagligen
denna förändring till stånd förr eller senare.
J- P.

"Handräckning mot afbetalningsköpa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free