Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträdde juni s. å. som "provisorisk" minister
för sönderjylländska angelägenheter i ministären
Zahle och väckte därigenom oppositionens ovilja; han
afgick med ministärens öfriga medlemmar i mars 1920
(se Danmark. Suppl., sp. 245). Om Sön-derjyllands
nyorganisering efter återföreningen har han genom
sin öfverlägsna kännedom om alla dess förhållanden
inlagt stor förtjänst. Mot förmodan inträdde han
icke i danska riksdagen vid valen 1920; han hade
förgäfves sökt samla Sönderjyl-lands danskar i
en särskild grupp och ville ej sluta sig till
något af partierna i konungariket. 1923 samtyckte
H. likväl till att bli vänsterpartiets kandidat
vid valen 1924. H. har ytterligare skrifvit
bl. a. Grcensespörgsmaalet (1920). Jfr äfven
F. Nörgaard, "H. P. H." (s. å.), och Slesvig. Suppl.
P- E-t.
Hansson, Josef, bonde, talman, f. 1707, d. 1784,
tillhörde en gammal bondesläkt från Mossebo socken,
Kinds härad, Älfsborgs län. Genom gårdfarihandel och
annan driftig affärsverksamhet förvärfvade H. efter
hand betydande förmögenhet och blef egare af ett
flertal gårdar i Kinds härad äfvensom af sågverk,
kvarnar och knipphammare. H. valdes till riksdagsman
första gången 1740 och sedan ånyo hvarje riksdag till
frihetstidens slut. Begåfvad med ovanlig talegåfva,
ståtligt yttre samt rådighet och oförskräckthet,
förvärfvade han hos sina ståndsbröder vid riksdagen
växande anseende. I partihänseende omfattade han
väl såsom ståndet i allmänhet moderata mössidéer,
men framträdde först med 1760-talet som mer
prononcerad anhängare af partiet. 1765 valdes
H. till bondeståndets talman med stor röstöfvervikt
öfver motkandidaten, den gamle talmannen Olof
Håkansson. H. uppträdde äfven som talman med
moderation och själfständighet och sökte häfda
mösspartiets gamla yrkande från den tid, då partiet
var i minoritet, att ständerna icke skulle tillsätta
utomordentliga domstolar. Under de häftiga valstrider,
som 1769 års riksdagskallelse framkallade, blef H:s
val till riksdagsman öfverklagadt och upphäfdes af
landshöfdingämbetet på den tämligen svaga grunden,
att han innehade säteri genom förpantning - den form
af besittning, hvarmed adelsprivilegiernas förbud
för ofrälse att besitta ypperligt frälse brukade
kringgås - och således ej borde anses tillhöra
bondeståndet. Efter långvarig rättstvist stadfäste
den följande hattregeringen landshöfdingämbetets
utslag. Detta hindrade icke, att H. 1771 ånyo valdes
till riksdagsman och, ehuru hans fullmakt bestreds,
af bondeståndet icke blott erkändes som riksdagsman,
utan för andrå gången valdes till talman. H. synes ha
varit uppriktig anhängare af frihetstidens statsskick
och framförde efter stats-hvälfningen ståndets
tacksägelse till konungen i ordalag, som väckte en
viss uppmärksamhet, emedan några fraser däri kunde tolkas som ett
lofpri-sande af eller saknad efter den gamla fallna
regeringsformen. H. deltog icke därefter i det
politiska lifvet. Hans porträtt (se fig.), måladt af
Ulrika Fredrika Pasch, finns i Mossebo kyrka. Jfr
O. Mannerfelt, "Tvänne sjuhäradsbygdens stormän"
(i "Borås tidning" 15 mars 1923).
L. S.
*Hansson, Ola, har vidare författat Rustgården
(1910), Folkens visor 1881-1911 och Tidens kvinnor
(1914). H :s Samlade skrifter började utges 1919
(hittills 15 bd). Se V. Ekelund, "Böcker och
vandringar" (1910), F. Vetterlund, "Skissblad om
poeter" (1914), och E. Hedén, "Eros och Polemos"
(1916).
*Hansson, Nils, var led. af
Folkhushållningskommissionen 1917-19, där
han ledde regleringen af foderransoneringen,
ordf. i produktionskommittén 1917-18 och i Statens
odlingskommitté samt ledare af odlingsorganisationens
verksamhet 1918–22, statsråd och chef för
Jordbruksdepartementet okt. 1920–okt. 1921. Han
är led. af Landtbruksrå-det sedan 1919. H. har som
ledare af Centralanstaltens för försöks-väsecdet
på jordbruksområdet husd j ursaf delning utöfvat
en mycket omfattande fodrings-försöksverksamhet,
på grund af denna fullkomnat den skandinaviska
foderenhetsberäkningen och uppställt på densamma
grundade normer för kreaturens utfodring, hvilka
numera äro allmänt antagna i de skandinaviska
länderna, samt klarlagt förhållandet mellan
foderenhets- och i andra länder brukade
fodervärdeberäkningar (se Fodervärde. Suppl.). Han
blef filos. hedersdoktor i Lund 1918, led. af
Fysiogr. sällsk. där s. å. och hedersled,
af Landtbruksakad. 1921. H. har jämte förut
angifna skrifter författat och utgett Vår svenska
svinskötsel (1911), Handbok i utfodringslära
(I-III, 1913-16), Husdjurslära för de lägre
landtbruksläroverken (1916, 3:e uppl. 1922; tills,
med P. L. Nanneson), Husdjurens utfodring (1922;
särtryck ur föreg.) samt 27 "Meddelanden" från
Centralanstalten för försöksväsendet (Husdjurs-afd.).
H. J. Dft.
Hansson. 1. Sigfrid H., journalist, f. 12 juni 1884
i Hvellinge, Malmöhus län, arbetade som murargesäll
(med gesällbref och diplom för yrkesskicklighet)
1902–05 samt blef 1902 sekreterare i Malmö
murarfackförening. Vid den socialdemokratiska
ungdomsrörelsens startande 1903 blef han led. af
Ungdomsförbundets centralstyrelse och var en tid dess
ordf. Han ingick 1905 i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
