- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
281-282

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haparanda revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281

Hardemo-Harding

282

ska dep. Somme, 11 km. n. v. om Péronne. 62
inv. U921). Under Världskriget besattes byn i
sept. 1914 af tyskarna och ingick sedan i tyska
fronten mellan Albert och Péronne. Under slaget
vid Somme 1916 var byn föremål för hårda strider
mellan tyskarna och engelsmännen, särskildt l-3
samt 8 juli. S. d. intogs den af engelsmännen,
men återeröfrades af tyskarna 25 mars 1918. I
samband med tyska återtåget i aug. s. å. utrymdes
byn slutligen af de senare. Den var då i ruiner. Jfr
V ä r l d s k r i g e t, sp. 169, 204, 235 och 240.
H. J-dt,

* Hardemo. 1. Häradet ingår nu i Hallsbergs
fögderi. 2,674 inv. (1923).

*Harden, M., har fortsatt sin verksamhet i "Die
zukunft", hvilken tidskrift dock starkt af-tagit i
inflytande till följd af de växlande vindar, som blåst
genom dess blad. Vid krigsutbrottet, 1914, befann
sig H. med i den stora kören af krigsentusiastiska,
nationalistiska chauvinister, men drefs småningom
öfver till den opportunistiska riktning, som i häftiga
själfanklagelser sökte finna vägen till en lindring i
olyckorna. Särskild uppmärksamhet väckte H:s krypande
hyllningar för presidenten Wilson, hvilka senare
åtföljts af en omfattande propagandaverksamhet
i Amerika. Rent stilistiskt har hans för
svulst och tillgjordhet benägna språk förlorat
åtskilligt i verkningsfullhet genom ett öfverdrifvet
effektsökeri. Han utgaf 1912 Köpfe (3 bd), en samling
biografiska skisser, till största delen förut i
"Die zukunft" publicerade (en svensk bearbetning af
ett urval af dessa skisser utgafs 1917 i 2 bd under
titeln "Gestalter" af Y. Lorents, senare tillökad med
ett af Elsa Hammarskjöld ombesörjdt bd). Kort före
revolutionen 1918 utgafs i starkt reviderad och efter
H :s nyförvärfvade åsikter afpassad form en samling
af hans politiska uppsatser Krieg und friede (2 bd),
1923 följda af nya samtidspolitiska betraktelser under
titeln Deutschland, Frankreich, England (l bd). L-ts.

Harden [ha’dn], Arthur, engelsk biokemist, f. 1865
i Manchester, lärare i kemi vid universitetet
där 1888–97, har sedan varit föreståndare för
Lister-institutets i London biokemiska afdelning och
professor i biokemi vid Londons universitet. Bland H:s
arbeten äro de, som ligga på jäsningskemiens område,
särskildt viktiga. Han uppklarade bl. a. fosforsyrans
roll vid den alkoholiska jäsningen och upptäckte
1906 zymasens s. k. co-enzym (co-zymasen). Af
hans utmärkta monografi Alcoholic fermentation
(1911) har 3:e uppl. utkommit (1923). Äfven H:s
nyare vitaminundersökningar äro mycket värdefulla.
H. E.

*Hardenberg. Kommunen heter nu H. - N e v
i-ges. 12,878 inv. (1919).

Hardgrep (hos Saxo Harthgrepa), nord. myt., dotter
till jätten Vagnhofde och gift med konung Hadding (se
d. o.), blef sliten i stycken af några jättekvinnor.
B-e.

’Hardie, J. Keir, lämnade 1908 ledarposten i
underhusets arbetarparti. Han företog vidsträckta
resor (bl. a. 1907 till Indien och Australien) i
syfte att närma olika länders arbetarorganisationer
till hvarandra, och Internationalens sprängning vid
Världskrigets utbrott, 1914, var för honom ett hårdt
slag, från hvilket han aldrig hämtade sig. Han dog 26
sept. 1915. - Bland H:s skrifter märkas From serfdom
to socialism (1907), India (1909) och

My confession of faith in labour alliance (s. å.). Jfr
W. Stewart, "J. Keir H." (1921). V. S-g

Harding [häMinJ, Warren Gamalie l, president i
Nord-Amerikas förenta stater, f. 2 nov. 1865 i
Blooming Grove, Morrow county, Ohio, d. 2 aug. 1923
i San Frän- , cisco, var son till en fattig
landsbygdsläkare, arbetade som yngling l på dennes
farm och som typograf och blef vid 19 års ålder egare
och utgifvare af den lilla tidningen "Står" i Marion,
i hvilken han de j första åren arbetade på en gång som
redaktör, sättare och tryckare. Han började tidigt
syssla med republikansk Ohiopolitik som ’ trogen
anhängare till partiets "boss", senator J. B. Foraker,
var 1900-04 led. af Ohios senat, 1904-06 statens
viceguvernör och framträdde 1910 utan framgång som
republikansk guvernörskandidat. Vid det republikanska
partiets splittring 1912 verkade han ifrigt för
Tafts presidentkandidatur mot Roosevelts. 1914
valdes H. till senator för Ohio, tog mars 1915
säte i förbundssenaten, där han blef medlem af
utrikesutskottet och utskottet för Filippinerna. Han
hade ingen öfverlägsen politisk begåfning och
intog ej inom senaten någon framskjuten plats,
men var allmänt omtyckt för sin redbarhet och sina
vinnande personliga egenskaper. H. presiderade 1916
vid det republikanska partikonvent, som nominerade
Ch. E. Hughes till presidentkandidat, och han enades
nyåret 1917 med Roosevelt i att påyrka energiska
förberedelser för Förenta staternas deltagande i
Världskriget. Under debatterna om ratifikation af
Versaillestraktaten slöt han sig till Nationernas
förbunds strängaste vedersakare och stödde särskildt
senator Lodges ändringsförslag i förbundspakten. Då
republikanerna vid partikonventet i Chicago 1920 länge
voro hopplöst oense om presidentkandidat, framkastades
till sist från inflytelserikt senatorshåll H:s
namn som en kompromisslösning och segrade vid 10 :e
omröstningen. Vid presidentvalet (nov. s. å.) vann
han en öfverväldigande seger öfver demokraten Cox
(404 elektorsröster mot 127 och omkr. 16,138,000
primärröster mot omkr. 9,142,000 för Cox).

H. omgaf sig med skickliga rådgifvare
(t. ex. utrikesminister Ch. E. Hughes, handelsminister
H. C. Hoover, finansminister A. W. Mellon)
och uttalade sig i sitt tillträdestal (4 mars
1921) mot amerikanskt deltagande i Nationernas
förbund, men för upprättandet af en, till följd af
motstånd inom partiet, sedermera aldrig närmare
karakteriserad "Nationernas association". Om H:s
ämbetstid se närmare Nord-Amerikas förenta stater
(Historia) Suppl. H. genomdref afslutandet af
särskilda fredsfördrag med Tyskland, Österrike
och Ungern, tog initiativ till sammankallande i
rustningsminskningssyfte af Washingtonkonferensen
(se d. o. Suppl.) och förordade, trots motstånd från
en del af regeringspartiet, amerikansk anslutning
till Permanenta internationella domstolen i Haag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free