Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Hasse-Hasselqvist-Reuterswärd
294
tet och utgett en mängd historiska skrifter. Bland
dem märkas Life of Bolingbroke (1889, reviderad
uppl. 1915), The making of the british empire
(1896), Mazarin (1903), Castlereagh (1908), Christ
church (1911) och History of british foreign policy
(1912). Han,har äfven utgett ett antal läroböcker i
brittisk, fransk och allmäneuropeisk historia.
Hasse, E r n s t, f. 1846, d. 1908, tysk statistiker
och politiker, 1875 direktör för Leipzigs statistiska
kontor och sedan 1886 äfven e. o. professor vid
universitetet där samt 1893-1903 (nationalliberal)
led. af riksdagen. Se Pangermanism.
’Hassela omfattar nu 45,930 har. 2,212
inv. (1923). H. tillhör nu Nordanstigs kontrakt.
Hasselasjön, en 10 kvkm. stor sjö, belägen
121 m. ö. h. i Hassela och Bergsjö socknar,
Hälsingland, genomfluten af Harmångerån.
Ö. Sjn.
* Hasselbacken tillhör sedan 1911 ett aktiebolag,
bildadt af ställets innehafvare Ernst Davidson (se
denne. Suppl.) och G. Fränckel. Den sistnämnde
afgick 1915, och E. Davidson lämnade ledningen några
år före sin 1919 timade död, hvarefter hans systerson
Ivar Jacobson är bolagets verkställande direktör. -
En stor del af byggnaderna å H. dels nedbrann,
dels härjades svårt af eldsvåda 19 okt. 1923.
Hufvudrestaurangbyggnaden kommer att 1924
återuppföras, påbyggd till 3 våningars höjd, och
därvid hållas i en lugnare, herrgårdsaktig stil.
*Hasselberg, K. B., dog 23 maj 1922 i
Stocksund. Af hans sista skrifter må nämnas
Om totala solförmörkelser och deras betydelse
för studiet af solens fysik (1913). Sitt stora
matematisk-fysisk-astronomiska bibliotek skänkte han
1921 till Uppsala universitet. Han var led. äfven af
Fysiogr. sällskapet i Lund (1908).
’Hasselberg, K. P. Se A. L. Romdahl, "P. H. Tre
studier" (1909).
Hasselblatt, Emil Alarik, finländsk
litteraturkritiker, f. 3 dec. 1874 i Uleåborg,
student 1893 och filos, magister 1897, inträdde
i univer-sitetsbibliotekets tjänst 1894, blef
amanuens 1907 och assistent 1918. H. var 1898-1903
teaterkritiker i "Finsk tidskrift", till hvars
redaktion han hör. Han har där, i "Euterpe" och i
"Nya Argus", offentliggjort en mängd studier och
kritiker rörande företrädesvis svensk och norsk modern
skönlitteratur, hvilka samlade utkommit under titeln
Dikt och diktare (1918); bland dem må särskildt nämnas
uppsatserna om 0. Levertin och S. Obstfelder. H. är
styrelseled, i Svenska litteratursällskapet och
vice ordf. i Finlands svenska författarförening.
T. C.
* Hasselfors. Bruket omfattar nu sågar,
hyfleri, lådfabrik, torfstrofabriker, kvarn och
kraftstation. Årliga försågningen omkr. 130,000
timmer. Järn-tillverkningen är nedlagd.
O. Sjn.
Hasselquist, TuveNilson, svensk-amerikansk teolog,
skol- och tidningsman, f. 2 mars 1816 i Hasslaröd,
Osby socken, d. 4 febr. 1891 i Rock Island, Illinois,
blef 1835 student i Lund och prästvigdes 1839. Han
tjänstgjorde i 13 år inom svensk^ statskyrkan,
gjorde sig känd som "läsarpräst" och deltog äfven med
föredrag och resor kraftigt i nykterhetsrörelsen. Han
antog 1852 kallelse till föreståndare för en i
Galesburg, staten Illinois, stiftad svensk luthersk
församling och utvandrade s. å. till
Amerika. Efter ett år hade genom H:s ifver och
predikoverksamhet 3 församlingar i närliggande
trakt stiftats och tillhörde H:s "pastorat", som då
omfattade 191 kommunikanter. I betraktande af att
detta var i svenskinvandringens tidigaste skede och
att landsmännen där i trakten i öfrigt dittills varit
splittrade i olika bekännelser, vittnar H:s framgång
om hans ovanliga egenskaper som folkpredikant. Han
började 1855 vid sidan af sin prästerliga verksamhet
utge tidningen "Hemlandet, det Gamla och det
Nya", som afsåg att vara en föreningslänk mellan
svenskarna i Amerika och Sverige. Det kan godt
sägas, att med denna tidning svensk-amerikanska
pressen tog sin början. Innehållet var öfvervägande
af uppbyggelsenatur, men H. var icke rädd för att
ta till orda i politiska dagsfrågor. Särskildt i
frågan om slafveriets af-skaffande ställde han
sig utan kompromiss på nordstaternas sida. Han
kompilerade och utgaf ett häfte andliga sånger
och flera religiösa bekännelseskrifter under
denna första period. H. var en af grundläggarna
af Augustanasynoden (se d. o., äfven i Suppl.) och
intog inom detta samfund alltifrån början en ledares
plats. Han utsågs till samfundets förste president
(1860) och tjänstgjorde genom åter-val till
1870. Vid upprättandet af synodalläroverket 1860
valdes H. till dess president (rektor) och lärare
i teologi; han kvarstod i denna egenskap till sin
död. Från 1868 var han redaktör för synodalorga-net
"Augustana" (se d. o. Suppl.). - H. var ej blott en
organiserande, utan äfven en under alla yttre och
inre påfrestningar mäktigt sammanhållande kraft bland
sina till Amerika utvandrade landsmän. I kanske högre
grad än någon annan af Augustanasynodens förgrundsmän
uppgick han med lif och själ i arbetet att bevara
luthersk tro och bekännelse. Flera smärre skrifter
af H. utgåfvos under hans lifstid. Ett stort antal
predikningar och betraktelser inflöto under tiden
1855-89 i synodens af honom redigerade organ, och
en därur gjord samling Dagliga betraktelser för den
husliga andakten utgafs postumt 1918. En utförlig
lefn^dsteckning af H., förf. af E. Norelius, utkom
1900. O. A. L-r. Hasselqvist-Reuterswärd, Jenny
Matilda Elisabet, dansös, född H as se l q vi st,
f. 31 juli 1894 i Stockholm, blef balettelev vid
K. teatern 1906, instruerades där af M. Fokin
1913, blef s. å. sekund- och solodansös och var
premiärdansös 1915 -19 samt har uppträdt äfven i
Kristiania, Köpenhamn, Berlin o. a. tyska städer,
London och Paris. Hon deltog en tid i turnén
Svenska baletten ’’se Balett. Suppl.), har på
senaste åren blifvit en eftersökt filmskådpspelerska
och ingick äktenskap 1923 med trädgårdsarkitekten
Gösta Reuterswärd. Hennes formfulländade gestalt,
prera-faelitiska anlete, högt utbildade danstekniska
förmåga särat den lefvande rytmiska känslighet,
klassiska måtta och stilkänsliga karakteristik,
som hon in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
