- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
309-310

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lustspelen Karlavagnen (1910; uppf. i Stockholm
s. å.) samt skådespelen Borga gård (1915; uppf. i
Stockholm s. å.), Perseus och vidundret (1917;
uppf. i Stockholm 1918), Teseus, konungen (1921)
och komedien Nationalmonumentet (utg. och uppf. i
Stockholm 1923). Under rubriken Ett decennium utgafs
ett urval af H:s kritiker i tre bd (litteratur,
konst, teater, 1912–13). H. har äfven öfversatt
Molières "Tartuffe" (1918) och "Äktenskapsskolan"
(1919). 1922 invaldes H. i Svenska akad., där han
tog sitt inträde s. å. med ett tal öfver presidenten
I. Afzelius. – H:s hustru, Stina H., född Holm, f. 21
aug. 1887 i Stockholm, studerade teater i Paris och
London 1905, i Paris och Berlin 1908–11, gift 1911,
debuterade 1906 på Svenska teatern, var 1906–22
anställd vid Dramatiska teatern, har på ett friskt
och vinnande sätt spelat unga flickor och fruar; af
hennes roller må nämnas Charlotte i "Ollonborrar",
Suzanne i "Sällskap där man har tråkigt", Madeleine i
"Min vän Teddy" och Dora i "Nationalmonumentet". –
3. K. B. H. är sedan 1911 regissör vid Dramatiska
teatern.

2 o. 3. R–n B.

*Hedberg (sp. 178), John, dog 17 mars 1916 i Stockholm.

*Hedberg, Gustaf, dog 11 juni 1920 i Stockholm. –
Hans broder Arvid H., kungl. hofbokbindare, f. 27
aug. 1872 i Höja, kom efter skolstudier till broderns
verkstad, studerade med statsstipendium 1895–97,
1900 och 1908 bokbinderi i Frankrike och England,
blef 1901 kompanjon med brodern och efter dennes
död 1920 innehafvare af firman, hvars traditioner
han fullföljt. Han har skrifvit bl. a. en större
monografi, Bokbindare bokförare i Sverige 1500–1630
(1914; se Bokbinderi. Suppl.).

Hedda Gabler, drama af H. Ibsen (se denne, sp. 319).

Heddal (förr Hitterdal). 1. Härad och pastorat
omfattande socknarna Heddal och Lilleherad, strax
v. om Notodden, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg
amt), Norge. 400,78 kvkm. 3,417 inv. (1920). Jordbruk,
skogsbruk och industri. – 2. Socken i
H. pastorat. 266,30 kvkm. 2,765 inv. (1920).

K. G. G.

*Hede. – 2. Socknen omfattar nu 181,480
har. 1,593 inv. (1923). H. bildar nu med Vemdalen,
Tännäs, Storsjö, Ljusnedals bruksförsamling och
H. lappförsamling ett pastorat i Härnösands stift,
Härjedalens kontrakt, med 698,860 har areal och 5,657
inv. (1923). – 4. Tingslaget omfattar nu 698,860
har. 5,657 inv. (1923).

*Hedekalk, geol. Se Kalksten. Suppl.

K. A. G.

Hedall,
Ludvig, osteolog, f. 2 okt. 1844 i Salatrakten,
d. 19 jan. 1923 i Vadstena, blef 1869 student i Uppsala,
där han egnade sig åt zoologi, botanik och historia samt
uppehöll sig som privatlärare till 1910, hvarefter han
var bosatt i Alvastra och Vadstena. H. egde omfattande
kunskaper och utvecklade sig småningom till en första
rangens auktoritet på det osteologiska området. För
Vitt. hist. o. ant. akad., som 1918 kallade honom
till korresp. led., utförde han många bestämningar af
det omfattande material af djurben, som framkommit
under arkeologiska undersökningar, särskildt vid
Alvastra. H. anlade en omfattande samling af

skelettmaterial till jämförelse, ett "benlexikon",
omfattande omkr. 1,500 n:r (dels inköpts, dels
af H. testamenterats till ofvannämnda akad. jämte
hans därtill hörande bibliotek). H. efterlämnade
äfven storartade herbarier och frösamlingar.

T. J. A.

*Hedemarken (af fno. Heiðmark, heidernas
skogsmark). H:s amt heter fr. o. m. 1919 Hedmark
fylke
. Arealen är enligt senaste officiella
uppgifter 27,484,06 kvkm., hvaraf 1,251,21
kvkm. vatten. 11,950,16 kvkm. äro improduktivt
land. 149,619 inv. (75,309 män och 74,310
kvinnor), 5,70 på 1 kvkm. (1920). I kyrkligt
afseende bildar H. nu 6 kontrakt (inberäknadt Hamar
domprosteri). Det delas i 29 härad och 2 städer,
26 länsmansdistrikt, 27 tingslag (utom städerna) och
6 sorenskriverier (Nord-Hedmark, Sör-Hedmark, Vinger
og Odal, Solör, Sör-Österdal och Nord-Österdal).

K. G. G.

*Hedemora. 1. Domsagan omfattar nu 187,801
har. 43,159 inv. (1923). – 2. Kontraktet omfattar
nu de 7 pastoraten: H. stads- och landsförsamling;
Husby och Stjärnsunds kapell; Folkärna jämte Krylbo
köping; By med Horndals bruk; Garpenberg; Grytnäs;
Avesta. 156,345 har. 41,274 inv. (1923). – 3. Socknen
omfattar nu 33,791 har. 6,412 inv. (1923).

*Hedemora, uppstad, har numera efter inkorporering
1 jan. 1919 af delar från H. landskommun och
öfverföring till denna af staden tillhöriga
jordområden en areal af 11,44 kvkm., hvaraf 11,12
kvkm. land. Den nya stadsplanen fastställdes
1911. Folkmängden utgjorde vid 1923 års slut 3,325
pers. Taxeringsvärdet af bevillningspliktig fast
egendom är 7,832,100 kr. och för bevillningsfri
1,042,500 kr. (1922), den bevillningstaxerade
inkomsten s. å. 4,096,970 kr. Stadens samskola har
blifvit kommunal mellanskola. Utom sparbanken finnas
nu afdelningskontor af Göteborgsbanken, Svenska
handelsbanken samt Jordbrukarebanken. I H. utges 2
hvarannandagstidningar, "Södra Dalarnes tidning"
och "Avestaposten", samt halfveckotidningen
"Säters tidning". Vid val till riksdagens båda
kamrar ingår H. i länets valkrets. – Vapenbilden
i stadsvapnet har nu fastställts till den
något ändrade form, som vidstående fig. visar.
illustration placeholder
Hedemora stads vapen.


O. Sjn.

Hedén, Abraham Karl Erik, författare, f. 7 juli
1875 i Stockholm, filos. doktor i Uppsala 1912
på afhandlingen Homerische götterstudien, har
varit medarbetare i "Socialdemokraten" 1910–17 och
fr. o. m. 1919 samt i "Folkets dagblad politiken"
1917–19. H. har utgett
Henrik Ibsens senaste diktning (1906),
Eros och Polemos (1916),
Eros och Himeros (1917),
Strindberg, liv och diktning (1921) och
en öfv. af Aisopos’ "Fabler" (1919) samt
lämnat en mängd bidrag till tidningar och
tidskrifter. H. invaldes 1910 i Samfundet de nio,
om hvars publikation "Vår tid" han som redaktör
inlagt stora förtjänster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free