- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
313-314

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrikesminister i ministären Trygger. H:s afgång ur
ministären Trygger vållades däraf, att han kom i
konflikt med sina kolleger genom ett offentligt,
i pressen mycket kritiseradt tal (29 okt.),
hvari han som sin personliga mening framhöll,
att ingåendet af ett försvarsförbund med Finland
vore en framtidstanke, värd att af svenska folket
öfvervägas. H. var led. i Andra kammaren för
Hallands län 1917–21 och är sedan 1922 led. af Första
kammaren för Stockholms stad samt har därunder
varit vice ordf. i första lagutskottet 1922–24.

T–s.

Hederström, Ture, landtbrukare, själflärd
Eddaforskare, f. 1843 i Stockholm, d. 1915 i Gnesta,
egde efter hvartannat gårdarna Blackensta, Ylingsta
och Korssäter i Östergötland. Han författade
Fornsagor och Eddakväden i geografisk belysning
(utg. efter hans död, i 2 bd, 1917–19). Däri gjorde
han gällande bl. a., att Helge-Hundingsbanekvädena
behandla östgötska och sörmländska fylkeskonungars
historia under folkvandringstiden – fullkomligt i
strid mot Bugges uppfattning, att de äro till sitt
ursprung västnorska dikter med väsentligast danskt
och tyskt sagostoff.

Hederviken, en. 2 kvkm. stor sjö
på gränsen mellan Frösunda, Närtuna och Skepptuna
socknar, Stockholms län, belägen omkr. 7 m. ö. h.,
afrinner söderut genom Åkersån till Trälhafvet. Sjöns
namn återfinnes ofta i geologisk litteratur.

O. Sjn.

*Hedeselskab, Det danske, har 1923 omkr. 10,000
medlemmar. Det har anlagt sammanlagdt omkr. 2,200
planteringar med en areal af omkr. 55,000 har,
reglerat omkr. 300 vattendrag och därigenom
vunnit omkr. 8,600 har; dess laboratorium har
utfört öfver 5,000 märgelanalyser. Se C. Nyrop,
"Det danske hedeselskab 1866–1916" (1916).

P. E–t.

*Hedeskoga. Nu 748 har. 509 inv. (1923).

*Hedesunda. Socknen omfattar nu 51,130 har.
Som kommun omfattar H. 53,055 har med 5,180 inv. (1923),
hvaraf i Gäfleborgs länsdel af Söderfors församling 287 pers.

Hedesundafjärden, en 82 kvkm. stor sjöartad utvidgning
af Dalälfven på gränsen mellan Gäfleborgs, Uppsala
och Västmanlands län, mellan Gysinge och Söderfors,
rik på öar och holmar.

O. Sjn.

*Hedin. – 3. Zelma K. E. H. gifte sig 1845 (ej 1842) med L. G. Kinmansson.

5. Sven A. H. Sin stora tibetanska resa
1906–08 skildrade H. i de populärt hållna böckerna
Transhimalaya (2 bd, 1909; utkom på 12 språk) och
Öfver land till Indien (2 bd, 1910). De vetenskapliga
resultaten nedlades i Southern Tibet. Discoveries
in former times compared with my own researches in
1906–1908
, I–IX jämte tillhörande folioatlas I–III
(1917–23) samt i Eine routenaufnahme durch Ostpersien,
I–II (1918–24). Professor A. Conrady har utgett "Die
chinesischen handschriften und sonstigen kleinfunden
Sven Hedins in Lou-lan" (1920), skildrande de af
H. gjorda fynden i den af honom upptäckta ruinstaden
Lou-lan från 3:e årh. e. Kr.

Mot den fara, som från Ryssland kunde hota Sveriges
själfständighet, utgaf H. 1912 broschyren Ett
varningsord
i en uppl. på 1 mill. ex. På grund af däri
gjorda uttalanden blef han utesluten ur Kejserliga ryska
geogr. sällskapet. Under försvarsstriden 1913–14 arbetade H.

i tal och skrift (bl. a. Andra varningen, 1914) energiskt
för ett starkt försvar. Han besökte under Världskriget
den tyska västfronten i sept. 1914 och utgaf Från
fronten i väster september–november 1914
(1915;
tysk öfvers. s. å., tryckt i öfver 700,000 ex.). 1915
vistades han 5 månader vid tyska östfronten och utgaf
därom Kriget mot Ryssland. Minnen från fronten i
öster mars–augusti 1915
(s. å.). H. gjorde 1916 en 7
månaders resa i Palestina och Syrien till Suesfronten
samt i Mesopotamien och utgaf därom Bagdad, Babylon,
Ninive
(1917) och Till Jerusalem (s. å.). Därefter
utgaf han det vidlyftiga politiska arbetet Sveriges
öde (1918). På grund af den fasta ståndpunkt han intog
på Tysklands sida i Världskriget blef H. struken som
hedersledamot i de geografiska och alpina sällskapen i
London och Paris (däremot icke som korresponderande
led. af Institut de France). – H. blef 1913
led. af Svenska akad. (efter Hans Hildebrand; hans
Inträdestal är tryckt i akad:s handl. ifrån 1886,
XXV, 1914) och skref för akademien en lefnadsteckning
öfver Bengt Oxenstierna, Resare-Bengt (1921). För
ungdomen afsedda voro Scoutliv i Tibet (1913) och
en miljöskildring från Asien, Tsangpo-Lamas vallfärd
(2 bd, 1920–22). Senast har H. utgett Mount Everest
och andra asiatiska problem
(1922).

H. företog 1923 en resa kring jorden, genom Förenta
staterna till Hawaii, Japan och Kina, därefter på
automobil genom Mongoliet, Kalgan–Verchne-Udinsk, och
från Verchne-Udinsk på Sibiriska järnvägen till Tiumen
samt hem genom Ryssland öfver Moskva och Petersburg.

H. blef 1915 juris hedersdoktor i Breslau och 1919
medicine hedersdoktor vid Rostocks universitets
500-årsjubileum.

(Sp. 206, r. 19 nedifrån i hufvudarbetet står
Smithsonian institution i Washington, bör vara
National geographical society of New York.)

*Hedin (sp. 206), Sven Gustaf, blef 1909
led. af Vet. soc. i Uppsala och är sedan 1913
dess sekreterare. Han har skrifvit ytterligare
bl. a. Grundzüge der physikalischen chemie in ihrer
beziehung zur biologie
(Wiesbaden, 1915).

*Hedjas. H. är nu ett nominellt oberoende
konungarike. Gränserna, ännu ej definitiva utom i
v. (Röda hafvet), gå, i s. ungefär från Ras Hali,
på 19° n. br., vid Röda hafvet, åt n. ö. inåt landet,
så att stammarna Sahrans, Ghamids och Bischas områden
falla inom H. I ö. tillhöra områdena Khurma, Teima och
Khaibar (Kheibar) H., det förstnämnda dock omstridt
af Nedjd, och i n. går gränsen från norra ändan af
Akabaviken till Muaddham, på Hedjasbanan. Landet är
omkr. 1,000 km. långt och 300 km. bredt. Uppgifterna
om arealen växla från 440,000 kvkm. ("Statesman’s
year-book" 1923) till 250,000 kvkm. ("Almanach de
Gotha" s. å.). Omkr. 900,000 inv. De viktigaste
städerna äro Mekka och Medina, och genom hela
landet går, från n. v. till s. ö., Hedjas-banan (se
d. o., äfven i Suppl.). – I början af Världskriget
garanterade Storbritannien autonomi åt H. under förutsättning
af ett lyckadt uppror där mot Turkiet, och 5 juli 1916
proklamerade emiren Hussein ibn Ali sitt oberoende, antog nov.
s. å. titeln konung af H., hvarefter H:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free