- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
319-320

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


beten äro Humes erkenntnistheorie kritisch
dargestellt. Eine untersuchung ilber empiristische
prinzipien. I. (1906) och Fichtes filosofi
i förhållande till Kants kriticism. Problem,
metod, grundsatser (1914). I det förra arbetet
förfäktar H. den meningen, att den från Kant
härstammande, gängse uppfattningen af Humes
hufvudproblem är felaktig. Hume frågar ej efter
föreställningsinnehållets objektiva giltighet,
utan efter föreställningarnas (idéernas) immanenta
innehåll. I det senare vill H. bl. a. uppvisa,
att Fichtes problem och grundtankar finnas
redan i Kants filosofi, om ock där i mindre
reflekterad form. Hufvudproblemet för Kant och
Fichte är öfvervinnandet af grundmotsatsen mellan
obestämbarhet och bestämbarhet. H:s öfriga skrifter
äro Öppna bref till professorerna Hans Larsson
och Harald Höffding (utkom 1905), ett inlägg i en
akademisk befordringsfråga, och Frihet och natur
(i "Festskrift tillegnad E. 0. Burman", 1910). I
sistnämnda skrift vill H. - genom kritik af vissa
moderna uppfattningar - visa, att hvarken sanning
eller verklighet kan antas ega ett värde som
högsta princip. Han skref äfven artiklar i Nordisk
familjebok. H:s intelligens, som på vissa punkter var
något steril, egde utomordentlig kritisk skärpa. Hans
framställningssätt utmärktes ofta af lysande
kvickhet och af ett bisarrt konstnärligt bildval. Sin
största betydelse egde han dock kanske som lärare.

C. H.

* Hedvig Eleonora församling omfattar nu 2
rotar: 10:e 1. Nybroroten och 11 :e 1. Artilleriroten
med tills. 23,202 inv. (1923).

* Hedvigs församling i Norrköpings stad hade 11,398 inv. 1923.

*Hedysarum, bot. Artantalet uppgår nu till omkr. 100.

G. L–m.

Heegaard [hégår], Poul, dansk matematiker, son
till den i hufvudarbetet omnämnde P. S. V. H.,
f. 2 nov. 1871 i Köpenhamn, tog magisterkonferens
i matematik 1893 och disputerade 1898 (Forstudier
til en topologisk teori for de algebraiske fläders
sammenhceng], verkade som lärare och aktuarie, var
1910-17 professor i matematik i Köpenhamn, från
1918 i geometri i Kristiania. Han har skrifvit
flera läroböcker i matematik och astronomi.

P. E–t.

Heemskerk [hems-]. 1. Jan H., holländsk politiker,
f. 30 juli 1818 i Amsterdam, d. 9 okt. 1897 i
Haag, blef 1839 juris doktor, var sedan advokat
i Amsterdam, blef 1859 led. af Andra kammaren,
blef där snart det konservativa partiets ledare,
var inrikesminister 1866–68 i ministären van
Zuylen van Nyevelt samt ministerpresident och
inrikesminister 1874–77 och 1883–88. 1879–83 och
från 1888 var han led. af statsrådet. Han genomförde
1887 en grundlagsrevision med rätt vidtgående
rösträttsutvidgning, men motsatte sig yrkandena
på allmän rösträtt. H. har skrifvit De praktijk
onzer grondwet (2 bd, 1881). – 2. Theodorus H., den
föregåendes son, holländsk politiker, f. 1 juli 1852
i Amsterdam, blef 1876 advokat därstädes och valdes
1888 till led. af Andra kammaren, där han efter Kuyper
blef det (calvinistiska) antirevolutionära partiets
ledare. H. var febr. 1908–juni 1913 ministerpresident
och inrikesminister, genomförde som sådan 1913 en lag
om obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring
samt tog initiativ till förarbeten för en ny
författningsreform. Hans afgång föranleddes
af vänsterpartiernas seger vid valen
1913. H. är sedan sept. 1918 justitieminister
i ministären Ruys de Beerenbrouck.

1–2. V. S–g.

Heerabolmyrra [herabål-], bot. farm. Se Myrra.

*Heerdt är sedan 1909 deladt på städerna Düsseldorf och Neuss.

Heerens pioskop [hér-]. Se Mjölkprofvare.

Heeringen [hér-], Josias von, tysk militär, f. 9
mars 1850 i Kassel, blef 1867 officer, sårades
svårt i kriget 1870-71. H. erhöll 1895 chefskapet
för 117:e infanterireg., blef generalmajor
och afdelningschef i krigsministeriet 1898,
generallöjtnant 1901, chef för 22 :a divisionen
1903 och, med generals af infanteriet grad, 1906
för 2:a armékåren. 1909-13 var han krigsminister och
lyckades genomföra den stora ökningen af hären. 1913
blef han generalöfverste och generalinspektör
vid 2:a arméinspektionen. Vid krigsutbrottet
1914 ställdes H. i spetsen för 7:e armén, som
fick sig ålagdt skyddet af elsass-lothringska
gränsen. I okt. flyttades H:s armékvarter till
franska fronten och insköts där mellan 1:a och 3:e
arméerna, hvarvid 7:e armén nybildades och fick
sin plats på båda sidor om Craonne. I aug. 1916
förflyttades H. till befälet öfver kustförsvaret
vid Östersjön. I nov. 1918 erhöll han afsked.

C. O. N.

Heffners sågverk, förr Byn, hamn och lastageplats
i Sköns socken, Västernorrlands län, vid
Sundsvallsfjärden, strax ö. om Sundsvall. Där finns
sågverk med 2 ångsågar om 10 ramar, 5 kantverk
och 3 klyfsågar, tillhörigt J. A. Enhörnings
trä-varu-a.-b. Akt.-kap. omkr. 6,6 mill. kr. I
utrikes fart ankommo och afgingo 14 ang-
och motorfartyg om 14,118 nettoton 1921.

E. A–t.

Heftye, Thomas Thomassen, son till den i hufvudarbetet
omnämnde Th. J. H., norsk ämbetsman, f. 10 april
1860, d. 18 sept. 1921 vid en tågsammanstötning
på den nyss invigda Dovre-banan, officer 1887,
ingenjörkapten 1895, ledde befästningsarbetena i
Tönsbergsfjorden 1898–99, var därefter militärattaché
i Paris och 9 juni- 21 okt. 1903 försvarsminister
(i Blehrs ministär), därefter öfverstelöjtnant
och militärkonsulent vid norska statsrådsafd. i
Stockholm. Efter unions-brottet utnämndes han 1905
till generaldirektör för telegraf- och statstelefon
väsendet, ett ämbete, som han innehade till sin död,
med undantag af 18 mars-10 april 1908, då han åter
var försvarsminister (i Gunnar Knudsens ministär).

*Hegar, Alfr., dog 6 aug. 1914.

*Hegar, Fr., lämnade konservatoriedirektörs-platsen
1914. Han blef led. af Mus. akad. 1908. Några af hans
storslaget och dristigt tonmålande körballader,
som innebära en stegring af manskörsångens
uttrycksmöjligheter, främst "Totenvolk" (hvars ämne
är de Armfeltske karolinernas förfrys-ning till döds i
jämtländska fjällen 1718), ha på senare åren framförts
i Sverige af sångsällskapet

O. D.

*Hegel (sp. 233), Frederik, f. 11 maj 1817 i
Fredensborg, d. 27 dec. 1887. Han blef vid 15 års
ålder anställd i "Gyldendalske boghandel",


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free