Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
323
Heidenstein-Heim
324
XIV Johan). Proletärfilosofiens upplösning och fall
(1911) är ett knippe tidningspolemiker, framkallade
af Strindbergs anfall på "nittiotalslitteraturen"; de
ingå i Stridsskrifter (1912). Vad vilja vi? (1914)
är en samling inlägg i försvarsstriden vintern
1914. H:s enda nya vittra verk från senare år är
Nya dikter (1915; 2:a uppl. 1923), en storstilad och
mäktig samling, hvars äldsta stycken sammanhänga med
hans historiska epik eller "Dikter" från 1895 och
som inledes af "Ett folk", men hvars yngre dikter
tillhöra en senare epok. Formen är klassiskt ren,
enkel och osmyckad, ofta rimlös och ostrofisk,
uttryck för stämningar och tankar af upphöjd ro,
af manligt allvar och varm innerlighet, vid och ljus
humanitet, tillvarons ovanskliga värde och vemodet att
nalkas den aftonsvala ålderdomen. Minne av C. D. af
Wirsén, Minne av E. Tegnér och H:s direktörstal 20
dec. 1922 ingå i Sv. akad:s "Handl. från år 1886",
XXV, XXVII och XXXII. Spåmannen uppfördes 1913 i
Stockholm. Samlade skrifter utkommo i 19 bd 1909-12;
flera band, delvis omarbetade, i nya, senare uppl. -
Litt.: J. Landquist, "V. v. H." (1909), B G:son Berg,
"Före Vallfart och vandringsår" (1919), som också
innehåller en mångfald utdrag ur H:s ungdomsdiktning,
J. Mortensen i "Från Röda rummet till sekelskiftet",
II (1919), och F. Book, "Sveriges moderna litteratur"
(2:a uppl. 1921, med bibliografi).
4. Oskar Gustaf von H., den föregåendes syssling,
diplomat, författare, f. 31 dec. 1840 i Aten,
anställd vid beskickningen i Konstantinopel
1868-83, t. f. generalkonsul i Alexandria 1883-
87, generalkonsul i Rio de Janeiro 1887-93 och
sedan 1893 kammarherre, har medarbetat i "Revue
des deux mondes" m. fl. franska tidskr. samt utgett
Une soeur du Grand Frédéric, Louise-Ulrique, reine
de Suéde (1897) och Marie-Antoinette, Fersen et
Barnave. Leur correspondance (1913; flera uppl.;
prisbelönt af Franska akad.). Det senare arbetet
innehåller den på Löfstad i Östergötland förvarade,
dittills för forskningen okända, för franska
revolutionens historia utomordentligt viktiga hemliga
brefväxlingen mellan drottningen och Barnave juli
1791-jan. 1792. Sedan 1914 är H. ordf. i Al-liance
francaise i Stockholm. 3. B-nB. 4. J.Th.W.
Heidenstein, Reinhold. Se Polska litteraturen,
sp. 1270.
Heider [ha’j-1, Karl, tysk-österrikisk zoolog,
f. 28 april 1856 i Wien, professor i zoologi vid
universitetet i Berlin 1918, är inom biologiska
kretsar uppskattad särskildt för sina värdefulla
arbeten öfver de ryggradslösa djurens embryologi
(Die em-bryonalentwicklung von Hydrophilus
piceus, 1889, Beiträge zur embryologie von
Salpa fusiformis Cuv., 1895) och för sin (tills,
med Korschelt förf.) -Lehrbuch der vergleichenden
entwicklungsge-schichte der wirbellosen tiere (1890).
L-e.
"Heigel. - 2. K. T h. von H. tog afsked 1913 och dog
23 mars 1915 i München.
Heijnes byrå, pressnyhetsbyrå i Stockholm,
upprättades 1912 under namnet Landsortspressens
Stockholmsredaktion. Byrån, som 1920 antog sitt
nuv. namn, har tiL uppgift att lörmedla nyhetsmaterial
till pressen och har gjort sig känd bl. a. genom sina
intervjuer i politiska
och andra dagsfrågor. Dess chefredaktör är F r e
d-rik Christian Heijne, f. 1889.
*Heikel. - 3. F. V. H. tog afsked 1911. Hans
Gymnastikens historia fullbordades 1909. -
4. K. F. H. dog 20 maj 1921 i Helsingfors. -
5. A. 0. H. blef 1917 intendent för det under
Arkeologiska kommissionen sorterande friluftsmuseet
på Fölisön vid Helsingfors, hvilket är hans skapelse
och om hvilket han publicerat flera skrifter. Han
har vidare utgett Die volkstrachten in den
Ostseeprovin-zen und in Setukesien (i Finsk-ugriska
sällsk:s "Travaux ethnographiques",1909), Die
stickmuster der tscheremissen (ibid., 1910-15),
Tscheremis-sische stichereiornamentik (i nämnda
sällskaps "Journal", 30, 1913) m. m. samt, på området
för Helsingfors stads historia, Brunnsparkens historia
183^-1886. - 6. I. A. H. var universitetets rektor
till 1911 samt 1920-22. Bland hans senare arbeten må
nämnas Om den filosofiska doktorsgraden vid Finlands
universitet (akad. program 1914), De Constantini
imperatoris scriptis edendis (akad. program, 1916)
samt det populära illustrerade arbetet Från antikens
värld (1920), innehållande ett antal reseskildringar
och uppsatser. En samling tal och uppsatser af
H. utkom 1917. T. C.
*Heilbronn. Om förbundet i H. se Johannes Kretzschmar,
"Der Heilbronnerbund 1632- 1635" (3 bd, 1922).
Heilmann, Gerhard Vilhelm Ernst, dansk målare, f. 25
juni 1859 i Skjelskör, studerade polyteknik och
medicin, utbildade sig därefter som målare och har
utställt från 1892 samt verkat som porslinsmålare
och illustratör. Han är en kultiverad och smakfull
konstnär på flera områden (bokband, sedlar,
vaser, ornitologiska teckningar o. s. v.).
P- E-t.
Heim, härad och socken i Hemne pastorat, vid
kusten, v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 227,95
kvkm. 1,596 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske.
K- G- G.
*Heim, A., tog 1911 afsked från professuren. Hans
påbörjade stort anlagda, sammanfattande verk
Geologie der Schweiz (1914 ff.) föreligger nu nästan
färdigt. Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1910) och korresponderande led. af Geologiska
föreningen i Stockholm (1911). K. A. G.
Heim [hajm], Georg, bajersk politiker, f. 24 april
1865 i Aschaffenburg, studerade nationalekonomi,
vann 1893 ekonomisk doktorsgrad i München och
blef 1896 realskollärare i Ansbach. Sedan 1897
har han varit led. af bajerska landtdagen, var
1898 -1911 led. af tyska riksdagen samt 1920 i
konstituerande nationalförsamlingen och är sedan
1920 ånyo tysk riksdagsledamot. H. blef med åren
mycket inflytelserik som högste ledare af de bajerska
bondeföreningarna och deras omfattande kooperativa
företag. Han blef 1917 för förtjänster om Bajerns
folkhushållning under Världskriget utnämnd till
landsekonomiråd, men kom i häftig konflikt med
Tyska rikets "lifsmedelsdiktator" Batocki om dennes
lifsmedelsregleringspolitik och nedlade därför sin
befattning i "Kriegsernährungsamt". Efter 1918 års
revolution samlade han Bajerns centerdeputerade i
nationalförsamlingen till en särskild grupp, som han
efter en skarp konflikt med centerpartifets ledare
Gröber förmådde att helt bryta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
