Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellström, Erik Gustaf - *Hellvi - Hellville - *Helmert, F. R. - *Helmet - Helminthes - *Helmolt, H. F. - *Helmont. 1. J. B. van H. - *Helodea - Helorus - Helotism - Helsengreen, Emil Waage - *Helsingborgs dagblad - *Helsingborgsposten Skåne-Halland - *Helsinge. 3. - *Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Hellström-Helsingfors
338
Hellström, Erik Gustaf, författare, f.
28 aug. 1882 i Kristianstad, där han 19CO aflade
studentexamen, filos, kandidat i Lund 1903,
korrespondent till "Dagens nyheter" från London
1907-11, Paris 1911-18 och New York. H. debuterade
med små berättelser, Ungkarlar (1904) och När
mannen vaknar (1905), hvilka visade starka intryck
af Hjalmar Söderbergs erotiska novellistik. Kaos,
en trilogi (1907) fylles af pessimism: lifvet är
grymt och obotligt irrationellt, nödvändigheten är
blind och brutal. Efter novellsamlingen Snödroppen
(2 uppl. 1909) följde Londonskildringen Kuskar
(3 uppl. 1910), en människo- och miljöteckning
af mycken förtjänst. Kring en kvinna (2 bd,
1914) spelar i London och Paris, Bengt Blancks
sentimentala resa (1917) till stor del i Paris och
&tl rekommendationsbrev (2 bd, 1920) i New York.
En man utan humor (I, "Dagdrömmar", 1921, II,
"En mycket ung man", 1923) är en maskerad själf
biografi, delvis rätt sentimental. H. är en
utomordentlig tidningskorrespondent, och det,
som är värdefullast i hans senare, stora verk,
är otvifvelaktigt det intellektuella: teckningen
af samhällslifvet, studierna i folkpsykologi, öfver
hufvud taget det allmänna, icke karaktärsteckningen,
trots enstaka skarpsinniga psykologiska sonderingar,
eller känslolifsskildringen, trots H:s öfvervägande
intresse för erotiken. Med sällsynt fängslande
framställning har H. gett scener och interiörer från
olika länder och samhällsskikt, utmärkta af lysande
iakttagelse och klarsynt eftertanke, belysta
af humorns eller ironiens strålkastare,
fr-« B. *Hellvi omfattar nu 3,962 har. 640
inv. (1923). Hellville [-vi’l], hufvudort
på Nossi-Bé (se d. o.). *Helmert, F. R.,
dog 15 juni 1917 i Potsdam. *Helmet, estn.
Helme, tillhör nu Estland. Helmi’nthes, zool.
Se Konvergens. Suppl. *Helmolt, H. F., lämnade
1906 Bibliografiska institutet, var därpå
tidningsman i Dresden och Bremen och 1914-19
presschef i tyska inrikesministeriet, erhöll
1918 professors titel och är sedan 1922
hufvudredaktör för "Frankfurter nach-richten". Hans
Weltgeschichte har utgetts i engelsk, holländsk och
rysk öfv.; en ny reviderad tysk uppl. började
utges 1919 Bland H:s öfriga skrifter märkas Die
geheime vorgeschichte des Weltkrieges (1914),
Bismarck (1915), Leopold Rankes leben und wirken
(1920) och Kautsky, der historiker (s. å.).
V. S-g. . *Helmont. 1. J. B. van H. är en
hufvudrepre-sentant för den iatrokemiska riktningen
inom kemien (se I a t r o k e m i. Suppl.)
och efterföljare till Paracelsus. Enligt H.
behärskas lifsföreteel-serna af en grundkraft,
arkeus, och andra underordnade krafter. Han
införde begreppet f e r-m e n t som beteckning
för vissa orsaker till omsättningar i kroppens vätskor
samt är den förste, som uppställt begreppet gas.
Han utförde undersökningar öfver kolsyra, af H. kallad
gas sylvestre, och flera andra gaser, hvarigenom han
blifvit den egentlige grundläggaren af gasernas kemi.
Kännedomen om kolsyran satte H. i stånd
att förklara de egendomliga företeelserna i
Hundgrottan (se d. o.). H. framställde äfven
för första gången (1640) vattenglas (se d. o.).
K. A. V-g. *Helodea bör uttalas helodéa.
G. L-m Helörus, zool. Se Proctotrupidse.
Helotivsm, bot. Se Lafvar, sp. 802 Helsengreen
f-gren], Emil W a a g e, dansk skådespelare, f. 25
febr. 1865 i Köpenhamn, son till skådespelaren
Andreas Frederik H. (f. 1827, d. 1890), debuterade
1885 och uppträdde mest i landsorten till 1900,
sedan vid Folketeatret i Köpenhamn. Han har där
skapat en rad originella, ofta barocka figurer, i
synnerhet från samhällets lägre lager, både komiska
och hemska. - Hans broder Frederik Albert H. (f. 1854)
är en bekant teaterdirektör i danska landsorten.
P. E-t.
* Helsingborgs dagblad. Tidningens förste
hufvudredaktör var Vilhelm Hoflund (1884- 98);
hufvudredaktörer ha sedan varit Gustaf Äsbrink
(1899-1907; se d. o. Suppl.; han förändrade
tidningen från förmiddags- till morgontidning), A.
Marino (1908-09), A. Westberg (1909-10),
Nils Christiernsson (1911-23) och juris kandidat
OveSommelius, f. 1896 (från l jan. 1924).
Redaktionssekreterare är sedan 1911 Victor
Johansson, f. 1884. Tidningens tryckeri sysselsätter
3 sättmaskiner; den tryckes på rotationspress.
Prenumerationspriset för 1924 är 20 kr. för helår.
Egare är Nya tryckeri-a.-b. Helsingborgs dagblad.
Tidningens politiska ståndpunkt: höger.
’Helsingborgsposten Skåne-Halland. Tidningens
hufvudredaktör är sedan 1909 Sven Vilhelm Åkerberg,
f. 1875. Prenumerationspriset på posten (1924) är 13
kr. 75 öre.
* Helsinge. – 3. Socken. Sedan af de närmast
Helsingfors belägna delarna bildats 4 nya
kommuner (3 församlingar), Hoplax,’
Brandö villastad och A g g e l b y landskommuner
samt Haga köping, hvarjämte en del mindre områden
afhysts under Helsingfors stad, omfattar socknen 353
kvkm. med 11,958 inv. (1921), flertalet svensktalande.
Den hör nu till det 1923 bildade Borgå svenska stift.
O. B-n.
* Helsingfors är Finlands hufvudstad, säte för
republikens president och statsrådet, sammanträdesort
för riksdagen. Det under öfverhetligt
fastställd stadsplan lagda stadsområdet är f. Q.
1,C88 har, men dessutom ha af stadens öfriga
afhysta område (1,457 har, utom Sveaborg),
där byggnadstomter upplåtas endast på viss tids
arrende, stora delar bebyggts enligt af enbart
stadsmyndigheterna fastställda planer (Vallgård,
Kotthy o. a.). - Utom det under stadens jurisdiktion
lagda området, som (med undantag för i stadsplanen
intagna och sålda byggnadstomter samt en del af
statsverket innehafda områden), jämväl eges af staden,
besitter den omkr. 4,COO har jord i angränsande
kommuner samt omkr. 1,200 har jord på längre
afstånd från staden. De bebyggda fastigheternas
antal var enligt 1920 års fastighets-, bostads-
och folkräkning 2,449 med 4,296 uppvärmbara
byggnader; i dessa funnos 42,019 lägenheter
och 108,436 uppvärmbara rum. Befolkningens antal
s. å. var 160,921 (68,575 mankön och 92,346 kvinnkön)
och kan nu (1923) beräknas utgöra omkr. 170,000.
Den kyrkskrifna folkmängden utgjorde däremot 31 dec.
1921 197,848 pers.; skillnaden beror bl. a. därpå,
att ett stort antal i angränsande kommuner och
villasamhällen bosatta personer är kyrkskrifvet i H.
Stadens utveckling har skridit hastigt framåt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
