- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
339-340

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Helsingfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339

Helsingfors

340

södra stadsdelarna äro nu i sin helhet bebyggda,
och detta gäller till stor del äfven de n. om
Hägnas torg (Berghäll) och om hamnbanesträckan
från godsbangården till Gräsviken (Tölö) belägna
stadsdelarna. Karakteristiska äro de af bostads-a.-b.,
särskildt i Tölöstadsdelarna, uppförda aktiehusen,
där lägenheterna äro fördelade mellan aktieegarna
och innehas med eganderätt. I Vallgård, Kottby och
Majstad åter äro byggnaderna, till stor del uppförda
med offentligt understöd dels af staden, dels af
bostadsaktiebolag och -andelslag, fristående och
af trä. Af nyare byggnader märkas, utom den först
1920 färdiga järnvägsstationen (se pl. I, fig. 1),
Berghälls kyrka (1911; L. Sonck), stadsbibliotekets
filial i Berghäll (1912; K. Hård af Segerstad),
folkskolhusen vid Ban-, Djurgårds-, Topelius- och
Rödbergsgatorna (K. Hård af Segerstad; R. Eklund),
finska flicklyceet (1923; S. M. Schjerfbeck),
högre svenska handels-läroverkets hus (1915;
W. Aspelin och V. Jung), Finlands hypoteksförenings
hus (1909; L. Sonck; fig. 4), börshuset (1911;
L. Sonck), lifbolaget Kalevas nya hus (1913;
A. Lindgren; fig. 6), lifbolaget Suomis hus
(1911; 0. Tarjanne och A. Lindgren; fig. 7),
pappersindustriföreningarnas hus vid Salutorget
(1912; K. Lindahl), centralandelsaffären Hankkijas hus
(1913; J. Eklund), Helsingfors evangelisk-lutherska
kyrkoförsamlingars kanslihus (1915; W G. Palmqvist och
E. Sjöström), firman Raken-nusainekauppas hus (1913;
L. Sonck) och Keirk-nerska privathuset i Brunnsparken
(1918; E. Saa-rinen) samt Svenska beskickningens
nya hus vid Esplanaden (fullständigt ombyggdt 1923;
T. Grut; fig. 5). Nya- monument: porträttbyst af
M. A. Cast-rén (1921), utanför nationalmuseet, och
staty öfver J. V. Snellman (1923), utanför Finlands
bank midt emot Ständerhuset; minnesvårdar öfver de
i en plantering (förut kyrkogård) vid gamla kyrkan
be-grafna tyska soldater och till skyddskåren hörande
stadsbor, som stupade vid stadens intagande 12- 13
april 1918 (fig. 9) samt öfver de finländare, som
stupade i Estlands befrielsekrig mot bolsjevikerna
1919; monument i Elisabetsskvären öfver de stadsbor
(skyddskårister), som efter deltagande i striderna
i Sibbo 1918 sökte öfver isen ta sig fram till H.,
men därvid mördades af de röde.

H. är numera Finlands förnämsta importhamn; dess
export spelar däremot en jämförelsevis mindre
roll. Handelsflottan led under Världskriget stora
förluster. I utländsk sjöfart inklarerades 1922
1,711 fartyg om 690,592 reg.-ton och utklarerades
1,485 fartyg om 640,358 reg.-ton. En storsjöhamn,
delvis redan upplåten för trafik, är f. n. under
utbyggnad i H:s västra del (Sand- och Gräsviken),
där Sand- och Busholmarna samt Uttern medelst
utfyllningar förenats med hvarandra och fasta
landet. I Sörnäs skall trävaru-hamnen betydligt
utvidgas, och i Hertonäs, omkr. 5 km. n. ö. om staden,
skall ett större industriområde med tillhörande
hamnanläggningar skapas. Staden har f. n. 3 km. kajer
med ett vattendjup af minst 4m. H. är utgångspunkten
för stambanan norrut till Riihimäki samt kustbanan
till Karis och Åbo. Spårvägarna inom H. (23 km.) egas
och trafikeras af ett aktiebolag, hvars aktier till
största delen innehas af staden. Med villasamhällena
Brandö, Haga och Munksnäs står H. i spårvägsför-

bindelse ; trafiken till Drumsö villasamhälle
förmedlas af en ångfärja. - Af nya industriella
företag må nämnas statsjärnvägarnas verkstäder,
A.-b. G. Strömbergs fabriker för tillverkning
af elektriska maskiner m. m. (delvis vid
Sockenbacka station å kustbanan, omkr. 7 km. från
H.) samt andelsaffären Elantos bageri och andra
fabriksanläggningar. Antalet arbetsställen uppgick
1921 till 388 med omkr. 15,000 arb.; produktionens
bruttovärde uppskattas till 921 mill. mark. - Den
kooperativa rörelsen har vunnit stor utbredning inom
detaljhandeln; andelsaffären Elanto (Nordens största;
öfvervägande socialistisk) hade 29,000 medl. 1922 samt
en omsättning af 154 mill. mark och en nettovinst
af 4 mill. mark; andelslaget Varuboden (svenskt)
hade s. å. 4,639 medl. och en årsförsäljning
af 18 mill. mark; nämnas må äfven Helsingin
osuuskauppa (H:s andelshandel; finsk borgerlig). - Af
kreditanslal-terna stå främst Nordiska föreningsbanken
(uppkommen genom sammanslagning af Nordiska
aktiebanken och Föreningsbanken; i densamma har
äfven Privatbanken uppgått), Kansallis-osake-pankki
(Na-tionalaktiebanken), Unionbanken (i hvilken
bl. a. Vasa aktiebank uppgått) och Helsingfors
aktiebank (i hvilken bl. a. Nylands aktiebank
uppgått). - Undervisningen. Af statsläroverk finnas
2 nor-mallyceer för gossar (l svenskt och l finskt,
båda tillika afsedda för utbildning af lärare),
l svenskt och l finskt gosslyceum, l svenskt och
l finskt fliek-lyceum, samtliga med dimissionsrätt
till universitetet, vidare l finskt försökslyceum
för -gossar (bygger på den 6-klassiga folkskolans
kurs; dimissionsrätt) samt 2 finska och l svensk
5-klass-flickskola. Af privata läroverk, samtliga
(utom 2 finska samskolor) med dimissionsrätt,
finnas l svensk goss-skola, 3 svenska flickskolor,
5 finska och 3 svenska samskolor samt l finskt
s. k. landtbrukslyceum för gossar. De af staden
underhållna folkskolklassernas antal var (1922-23)
364, hvaraf 103 svenska och 261 finska; antalet
elever var 12,948, hvaraf 3,223 svenska och 9,725
finska. I hufvudsak med kommunalt bidrag upprätthållas
24 folkbarnträdgårdar. Ett arbetarinstitut med en
svensk och en finsk afd. underhålles af staden. Bland
fackskolor märkas l finsk handelshögskola, l svenskt
och l finskt högre handelsläroverk, l svenskt högre
tekniskt läroverk, l tvåspråkig industriskola
(statens), l musikinstitut, l centralskola för
konstflit och l kadettskola (i Munksnäs). - Af
nyare sjukhus märkas stadens epidemisjukhus invid
Fredriksbergs järnvägsstation (omkr. 200 sjukplatser)
och stadens sinnessjukhus (omkr. 400 sjukplatser)
i Nickby by, Sibbo socken, omkr. 40 km. från staden;
det forna ryska militärsjukhuset har apterats för
den med. universitetsundervisningen.

Kommunalförvaltningen är ordnad enligt lag af
27 mars 1917. Beslutanderätten tillkommer 60
stadsfullmäktige, proportionellt valda af stadens
samtliga (med vissa undantag) 21 år fyllda inv. (Det
starkast i stadsfullmäktige företrädda politiska
partiet var 1923 svenska folkpartiet, med 22 led.) Det
förnämsta verkställande organet, tillika det centrala
organet för finans- och fastighetsförvaltningen,
är drätselkammaren, bestående af en på 6 års tid
utsedd, af en kansli- och en drätsel direktör biträdd
stadsdirektör som ordf. samt 6 af stadsfullmäktige
årligen utsedda led. Af öfriga förvaltningsorgan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free