- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
343-344

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Helsingfors' universitet - Helsingin sanomat - *Helsingius. 2. G. A. H. - *Helsingius. 3. Torsten Gustaf Jakob Lorents H. - Helsingkallan - Helsingius - *Helsingör - *Helsted. 3. G. C. H. - Helstock l. Stock - Heltalsregeln - Helweg, Leopold Hans Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

343

Helsingin sanomat-Helweö

344

konsistoriet bestämmer sättet, på hvilket
språkkunskapen skall ådagaläggas. Till kanslers
åligganden har öfverförts, uppenbarligen med afseende
på undervisningens språk, att fastställa den årliga
läroplanen.

I st. f. den af konsistorium och regeringen föreslagna
linjedelningen med till föreläsningsspråket
bestämda professurer har för genomförande af
ofvannämnda proportionalitet införts ett till sina
konsekvenser betänkligt och rätt oklart system med
professurer, föränderliga såväl till läroområde som
till föreläsningsspråk, hvarigenom intrigerna få
fritt spelrum och utsikterna att nå professur för
de svenskspråkige vetenskapsidkarna komma att bli
särdeles osäkra. 15 föränderliga professurer skola
inrättas, hvaraf 14 finska; 14 redan förefintliga
ordinarie professorer skola föreläsa på svenska,
men när någon af de sistnämndes professurer blir
ledig och besattes med en person, som vill föreläsa
på finska, skall, om proportionaliteten så kräfver,
inne-hafvaren af någon annan fast professur, som så
önskar, eller innehafvaren af första ledigblifvande
eller nyinrättade föränderliga professur föreläsa på
svenska. Till fast professur kan, utan att tjänsten
anslås ledig, transporteras innehafvare af föränderlig
professur i samma ämne, då den senare kan ändras till
både ämne och språk. Lagen förbjuder inrättande genom
donation af professur med svenskt föreläsningsspråk. -
Denna anordning skall enligt lag verkställas inom
5 år, före ingången af läsåret 1928; men riksdagen
förordnade samtidigt, att det skulle ses till, att
den så snart som möjligt genomfördes. - Nya statuter
för univ. komma sannolikt att utfärdas 1924.

Lärare. De ord. professurerna äro (1924) 71 (i
teol. fakulteten 5, i jur. 9, i med. 13, i filos,
fakultetens hist.-filolog, sektion 25, i dess
fysisk-matem. 11 och i agrikult.-ekonom, sektionen 8),
hvartill i en snar framtid komma de 15 till fakultet
ännu obestämda föränderliga professurerna. Fasta
e. o. professurer finnas 10, personella
e. o. professurer 25, adjunkturer 20, lärare i
tandläkarvetenskaper 3, forstmästare l, biträdande
lärare vid klinikerna 11, assistenter-lärare 8,
lektorer 7, exercitiemästare 2 samt lärare vid
gymnastikinrättningen 10. Docenterna voro hösten 1923
till antalet 90. - Förslag har väckts om öfverförande
af den agronomiska och forstundervisningen till en
landtbruksekonomisk högskola.

Examina. Studentexamen aflägges numera vid
läroverken. De juridiska examina äro omorganiserade
och bestå, utom af de lärda graderna, af högre
och lägre rättsexamen. I med. fakulteten utdelas
jämväl odontologie kandidat-, licentiat- och
doktorsgrader. Forstexamen har tillkommit.

Studenternas antal var hösten 1923 inalles 2,953
(däraf 2,658 närvarande). Af dessa tillhörde
117 teol., 750 jurid., 622 med. samt 614 filos,
fakultetens hist.-filos., 420 dess fysisk-matem. och
375 dess agrikult.-ekonom, sektion samt 55
gymnastikinrättningen. De inskrifna kvinnliga
studenternas antal var 866. Antalet närvarande
svenskspråkiga studenter var 782 (29,3 proc.).

Universitetets ord. stat för 1923 utgjorde 14,9
mill. mk, fonderna uppgingo 31 dec. 1922 till 17,:
mill. mk, hvaraf pensionskassan 4,e, stipendiefonder
4,8 och öfriga donerade fonder 1,9 mill. mk.

Byggnadernas värde var 1923 48,5 mill.,
och samlingarna voro brandförsäkrade
för 8,s mill. mk. Lönerna utgjorde för
ord. professorer 70,GOO, e. o. professorer 63,000 (i
praktisk-med. discipliner 52,500), adjunkter 57,COO,
lektorer 48,OuO mk; härtill komma ålderstillägg (under
reglering). Pensionen har inom regeringen föreslagits
att utgå med 60 proc. af lönen. Docentstipendiernas
antal är 36 ä 36,COO mk, de utges 3 ggr på tre
år. Efter denna tids förlopp kan docent erhålla
ett lika stort permanent, å stat upptaget arfvode,
hvilket vid docents uppnådda 60 år utgår som

pension.

T. C.

Helsingin sa^omat, fi., "Helsingfors tidning", i
Helsingfors dagligen utkommande finskspråkig tidning,
uppsatt i slutet af 1904 som efterträdare till den
af censurmyndigheterna indragna "Päivälehti". Intill
1918 hufvudorgan för det ungfinska partiet, därefter
för nationella framstegspartiet, har tidningen varit
och är fortfarande centerregeringarnas icke-officiella
språkrör. Hufvudredaktö-rer ha varit Heikki Renvall
(1905-06), S. Nucrmaa (1906-08) och Eero Erkko
(sedan 19C8); presidenten K. J. Ståhlberg var före
sitt val inflytelserik medarbetare i tidningen.
O. B-n.

*Helsingius. - 2. G. A. H. afgick från
fattig-vårdsinspektörstjänsten 1915 och har
sedermera på skilda orter hållit religiöst sociala
föredrag. H. har bl. a. skrifvit Fattigvårdens
nydaning i Finland under tre årtionden (1918).

3. Torsten Gustaf JakobLorentsH., den föregåendes
son, författare, f. 17 maj 1888, blef filos, magister
1914 och är sedan 1920 rektor för Björneborgs svenska
samskola. Bland H:s arbeten märkas Dagdrifvare (1914),
Utveckling (1915) och Ungdom (1917). Jfr Finlands
litteratur. Suppl., sp. 842.

Helsingkallan, fyrskepp (byggdt 1886) i
norra Kvarken utanför JNytfarleby, n. om
grundet H. (Finland), har fast hvitt sken,
215 hlj. Lysvidd 9,5 min. Mistsignalering.
O. B-n.

Helsingus. Se Martinus, 0. och Nils Olofsson.

’Helsingör hade med förstäder 17,099
inv. 1921. Historiskt museum är inrättadt
i det restaurerade karnelithuset.
P- E-t.

*Helsted. - 3. G. C. H., blef
1916 organist vid Vor Frue kirke.
P- E-t.

Helstock 1. Stock (å gevär). Se H a l f-stock. Suppl.

Heltalsregeln, fys, kem., den genom undersökning
af grundämnenas masspektra funna regeln, att
atomvikterna hos alla enkla grundämnen liksom hos
alla de enkla atomarter, som tillsammans bilda
ett sammansatt grundämne, äro hela tal. (Se Aston,
Atommodell, Grundämnen och Isotoper, alla i Suppl.).
E. R-dt.

Helweg, Leopold Hans Andreas, dansk trädgårdsman,
son till den i hufvudarbetet omnämnde L. N. H.,
f. 2 mars 1851 i Köpenhamn, d. där 6 aug. 1920, tog
trädgårdsexamen 1877, var 1878- 84 assistent vid
Landbohöjskolen, från 1886 försöksledare och från
1893 ledare af Statens rotfrukts-försök. 1886-1901
redigerade han "Gartner-tidende" ; f. ö. var han
redaktör af det utmärkta "Nordisk illustreret
havebrugsleksikon" (3:e uppl. 1919 ff.) och utgaf
åtskilliga läroböcker m. m. P.E-t,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free