- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
347-348

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helvetesfallen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347

Hembygdsförbund-Hembygdsmuseum

348

bör den historiska berättelsen utgå från eller anknyta
sig till i hembygden förekommande kvar-lefvor och
minnen från förgångna tider, såsom gamla vägar och
broar, åkrar, som sedan urminnes tid burit skörd,
minnesmärken, byggnader, fornminnen, sedvänjor,
folkvisor, sagor m. m. Vid lämpliga tillfällen bör
barnens uppmärksamhet fästas vid betydelsen af skydd
för fornminnen och andra lämningar af gångna tiders
kultur." Hufvudsakligen till skolans tjänst ha äfven
för ett flertal landskap utgetts s. k. hembygdsböcker,
innehållande kortare skildringar af bygdens natur,
historia och folklif.

Äfven inom folkbildningsverksamheten
har hembygdsforskningen på de senare åren
funnit plats. Särskildt är detta fallet bland
studiecirklarna, för hvilka studieplaner publicerats
rörande vissa geografiska och naturvetenskapliga
ämnesgrupper samt för ämnet fornkunskap. - I all
synnerhet har dock folkhögskolan med lifligt intresse
omfattat hembygdsforskningen. Inom så godt som
samtliga folkhögskolor idkas hembygdsundervisning;
många af folkhögskolans lärare ha äfven genom egna
forskningar i bygderna riktat hembygdskunskapen,
och flera af de genom skolornas elevförbund utgifna
årsböckerna visa prof på, att äfven eleverna
själfva kunnat inom hembygdsforskningens område
åvägabringa förträffliga resultat. För att kunna
bättre tillvarataga frukterna af det arbete på
hithörande område, som inom folkhögskolan bedrifves,
stiftades 1921 en särskild Svenska folkhögskollärarnas
förening för hembygdsvård och hembygdskunskap. N. Lg.

Hembygdsförbund. Se Hembygdsförening. Suppl., sp. 348.

Hembygdsförening. Namnet hembygdsförening torde
ha skapats i Finland med stiftandet 1894 af "Lojo
hembygdsförening", som sedermera i detta land erhållit
flera efterföljare. I Sverige har namnet första
gången kommit till användning vid stiftandet af Järna
hembygdsförening i Dalarna 1910. Senare har det vunnit
allt allmännare bur-^sap som beteckning, jämsides
med eller i stället föl namnet fornminnesförening,
på kulturhistoriska sammanslutningar af trängre
lokal omfattning. - Det geografiskt mera begränsade
området för hembygdsföreningen har i gengäld
medfört, att denna kunnat vidga sin verksamhet till
större mångsidighet. Med intresset för hembygdens
äldre kultur väckes småningom äfven intresset för
den natur, hvarur denna kultur vuxit. Flera af
våra hembygdsföreningar ha därför upptagit äfven
naturskyddet på sitt program, och samtidigt vilja de
fullfölja rent praktiska syften genom att medverka
till, att vid nydaningar så vidt möjligt de för orten
gängse traditionerna tillämpas, så att det nya bygges
på det gamlas grund och att denna grund lägges stark
och varaktig genom en allsidig kännedom om den gamla
odlingens art. Stundom kunna äfven djupare nationella
syften komma till synes, såsom då det uttalas,
att föreningen skall "genom föredrag, samkväm och
fester underhålla intresset för hembygdsvård och
forskning samt bereda tillfälle för hembygdens
befolkning ur skilda klasser och partier att lära
känna hvarandra och den bygd och kultur de tagit i
arf". Af våra omkr. 160 kulturhistoriska föreningar
utanför Stockholm bära 45 namnet hembygdsförening;
omkr. 15 föreningar

bära namnet förbundet med beteckningen
fornminnesförening.

1923 stiftades den jämtländska Heimbygda (se
d. o. Suppl.) och s. å. Blekinge hembygdsförening,
hvars syfte bl. a. är att vara ett samlande organ
för landskapet i dess helhet med dess förutvarande
tre fornminnes- och museiföreningar. Syftet är
sålunda detsamma som de på andra håll stiftade
hembygdsförbundens. Det äldsta af dessa är Dalarnas
hembygdsförbund (1915). Såsom en af dess främsta
uppgifter finnes angifvet att "utgöra den stödjande,
med råd och dåd hjälpande förmedlaren och förbindelsen
mellan föreningar och grupper, som arbeta inom
mindre delar af landskapet eller inom särskilda
grenar af hembygdsvården". Till förbundet äro utom
de lokala kulturhistoriska föreningarna anslutna
äfven hemslöjdsföreningar, djurskyddsföreningar,
planteringssällskap m. fl. Liknande hembygdsförbund,
ehuru med en ej fullt så mångsidig omfattning som
Dalarnas, äro stiftade äfven för Dalsland (1918) och
för Halland (1922). Ännu en väg till åstadkommande af
fastare sammanhållning och inbördes stöd för de olika
lokala sammanslutningarna har inledts genom stiftandet
i Göteborg 1923 af Västsvenska hembygdsnämnden med
syfte att skapa samarbete mellan samtliga inom
Halland, Bohuslän, Dalsland, Västergötland och
Värmland för hembygdsforskning och hembygdsvård
arbetande organisationerna. N. Lg.

Hembygdsgårdar. 1. Se Hembygdsmuseum. Suppl. -
2. Äfven en stundom använd beteckning för
s. k. bygdegårdar. Tanken på bygdegårdar har urspr,
väckts inom folkbildningsrörelsen i syfte att, efter
mönster af Arosgården i Västerås, inom hvarje kommun
åstadkomma ett folkbildningshem, helst anslutet till
ett kommunalt bibliotek. Bygdegården skulle bli en
medelpunkt för bygdens andliga kulturlif, ett slags
landsbygdens "Folkets hus", dit bygdens folk utan
afseende på olika meningsgrupper skulle samlas till
gemensamma öfverläggningar, intellektuell uppbyggelse
och till förströelse. Bygdegården skulle äfven inrymma
föreläsnings- och diskussionssal, sällskaps-och
tidningsrum, studierum m. m. N. Lg.

Hembygdskurser. Se Universitetsutvidgning, sp. 1137,
och Hembygdsforskning. Suppl., sp. 346.

Hembygdsmuseum. Under beteckningen hembygdsmuseum
innefattas samtliga kulturhistoriska lokalmuseer med
de olika namn, som eljest förekomma för dem, såsom
hembygdsgård, gammelgård, fornstuga, minnesstuga
o. s. v. De äldsta museerna utanför Stockholm
omfattade i regel län eller landskap. Det första
museet af mera begränsad lokal omfattning bildades
i Funäsdalen i Härjedalen 1894. Närmast i ordningen
följde Västbo fornstuga i Småland (1902), och därmed
inleddes bildandet af den långa rad hembygdsmuseer,
uppgående till mera än ett 50-tal, som under
de två sista årtiondena uppvuxit på den svenska
landsbygden. - Vanligen äro samlingarna inrymda i en
eller ett par till platsen flyttade äldre stugor;
stundom ha dock uppvuxit större anläggningar med
ett flertal byggnader efter mönster af Skansen i
Stockholm. Så är fallet med Bungemuseet på norra
Gotland samt i flera Dalasocknar. I några fall ha på
platsen kvarstående gårdar inredts till museer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free